Standardisering

Aktuellt om standardisering

Det händer mycket inom standardiseringen kring ljus och belysning. Ett större paradigmskifte som började ta fart för flera år sedan är nu tydligt märkbart.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Det betyder att ljus och belysning inte enbart är till för att människor ska kunna se bra, utan också för att människor ska må bra, säger Tommy Govén som är ordförande för SIS (Swedish Standards Institute) standardiseringskommitté för Ljus och belysning (SIS/TK 380/AG3).

Ett konkret exempel på denna injektion av de icke-visuella effekterna av ljus och belysning i standardiseringen är arbetet med en den nya utgåvan av standarden SS-EN 12464-1 Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Arbetsplatser inomhus. Sverige var ett av de drivande länderna för att få till en tidigare start för att ta fram en ny utgåva just för att få med nytt innehåll kring de icke-visuella effekterna av ljus och belysning. Och därmed få till att tillämpningen av kraven i standarden också ska syfta till att öka människors välmående på arbetsplatsen. Projektet med att ta fram den tredje utgåvan av standarden, väntas starta med full fart till sommaren 2017. Det är en omfattande standard och den är också grunden för ljusplanering av arbetsplatser inomhus. Planeringsguiden ”Ljus och rum” bygger på kraven i standarden SS-EN 12464-1.

– Bland de viktigaste punkterna som Sverige fört fram i arbetet kring den nya utgåvan är att ta hänsyn till omfältsljusets betydelse för vårt välbefinnande men även att få in kriterier kring flimmer och bländning för tillämpning inom dagens LED-applikationer. Idag finns, till exempel, inga allmänt vedertagna definitioner av flimmer i standarden för att kunna sätta gränsvärden. Samtidigt, för att bättre kunna förebygga bländning, måste även dagens krav på UGR-bländtal förtydligas för att ha bättre tillämpning inom dagens belysningsanläggningar. Det kommer också finnas en större tydlighet under vilka förhållanden man ska kunna öka den i tabellverket krävda belysningsstyrkan beroende på synförutsättningarna, förklarar Tommy Govén.

Ny europastandard för dagsljus i byggnader

Ett annat spännande standardiseringsarbete inom Ljus och belysning just nu är en helt ny europastandard för dagsljus i byggnader. Den har precis varit ute på offentlig remiss. Många länder, inklusive Sverige, är mycket engagerade i arbetet eftersom det kommer att ha påverkan på byggandet. Baserat på hur innehållet ser ut idag är standarden enbart till för att beskriva den subjektiva upplevelsen av dagsljusbelysta rum och delar av rum. Den hanterar inte hälsoaspekter och är inte avsedd för att sätta minimikrav på dagsljus. En annan sak som diskuteras mycket är om standarden ska specificera beräkningsmetoder eller inte. Några länder tycker att detta vore bra men andra inte. Standarden avser rum och delar av rum, inte byggnader eller bostäder. Oberoende av det slutliga innehåller kommer påverkansfaktorn för den svenska marknaden till stor utsträckning bestämmas i relation till om och hur Boverkat kommer att hänvisa till den nya standarden. Det finns ännu stor chans att vara med och påverka innehållet i standarden och troligtvis kommer en andra remissrunda att starta under våren 2017.

Standard för byggnaders energiprestanda

Ett ytterligare högintressant arbete är den andra utgåvan av standarden SS-EN 15193-1 Byggnaders energiprestanda – Energikrav för belysning – Del 1: Specifikationer, Modul M9. Den nuvarande utgåvan utkom 2007.

– Nu kommer vi få en mycket bra genomarbetad standard för att på ett enhetligt vis kunna beräkna och mäta byggnaders energiprestanda. Detta kommer att leda till att vi på ett praktiskt sätt kan planera och redovisa byggnader och lokalers energieffektivitet inomhus, säger Tommy Govén som är nöjd med den nya standardens innehåll.

Den nya standarden har i huvudsak reviderats för att anpassas till gällande EU-krav på redovisning men har även upparbetats för att kunna göra en noggrannare uppskattning av dagsljusets betydelse för energieffektiviseringen inom belysning i byggnader.

Den nya utgåvan kan också appliceras på boendemiljö och inte enbart arbetsplatser. Samtidigt med den nya utgåvans publicering, som bör ske under våren 2017, publiceras en separat SIS Teknisk Rapport som ger vägledning och exempel på tillämpning av SS-EN 15193. Rapporten heter SIS-CEN/TR 15193-2 Byggnaders energiprestanda – Energikrav för belysning – Del 2: Vägledning för tillämpning av EN 15193-1, Modul 9.

Tommy Govén, ordförande i SIS Standardiseringskommitté för Ljus och belysning.

Så organiseras standardiseringsarbetet

Standardiseringen inom SIS för Ljus och belysning är organiserad inom området Ergonomi, också kallat Human-factors, som också innehåller andra arbetsområden med fokus på människans välmående, exempelvis belastningsergonomi och människa-systeminteraktion.

– Ergonomi handlar om att optimera hälsa och välbefinnande samt att specificera prestanda vid utformning av hållbara produkter, tjänster och system för människor. Därför vill vi också organisera standardiseringen på samma sätt. Även om teknik och produkt oftast finns med i bilden är det viktigaste att vi håller ett starkt och medvetet fokus på människan i vårt arbetssätt och hur vi organiserar oss, säger Björn Nilsson som är projektledare på SIS för ergonomistandardiseringen.

Deltagarna i den svenska standardingen kring Ljus och belysning består av cirka tjugo personer som representerar olika företag, myndigheter, universitet, intresseorganisationer och användare. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. SIS är en ideell medlemsförening utsedd av regeringen att, tillsammans med sina systerorganisationer SEK (ansvarar för standardiseringen på elområdet) och ITS (ansvarar för telekommunikationsområdet), vara Sveriges representant i den internationella standardiseringen. SIS är en neutral part med ansvar att driva och möjliggöra standardiseringen. Deltagande i standardiseringen på SIS är öppen för alla organisationer. ”Även om teknik och produkt oftast finns med i bilden är det viktigaste att vi håller ett starkt fokus på människan.”

– Vi är övertygade om att deltagande i standardiseringskommittén för ljus och belysning för med sig mycket nytta och värde för deltagarna. Dels får de förhandsinformation om kommande krav och rekommendationer, dels har de chansen att själva påverka innehållet på ett sätt som gynnar dem och den omgivning de verkar i. Deltagandet ger konkurrensfördelar. Sedan är standardiseringen mer eller mindre helt internationell idag vilket gör att de svenska deltagarna skapar internationella och stora nätverk med andra experter inom ljus och belysning från hela världen. Kompetensutbytet och lärandet blir omfattande, berättar Björn Nilsson vidare.

Inom Europa är det CEN (European Committee for Standardization) som ansvarar för standardiseringen och på internationell nivå är det ISO (International Organization for Standardization). Arbetet inom CEN kring Ljus och belysning har en lång och produktiv historia i vilken Sverige har en ledande position. Nyligen stod Sverige värd för CENs årliga plenarmöte.

Sedan 2013 finns också en dedikerad standardiseringskommitté på ISO för Ljus och belysning. Industrin hade länge verkat för att ISO skulle ta över en del av standardiseringen från CIE (International Commission on Illumination) eftersom ISO är en så stark aktör inom så mycket annan internationell standardisering. Upplägget blev att CIE har kvar ansvaret för grundläggande termer och begrepp inom Ljus och belysning för utom- och inomhus. ISO i sin tur ansvarar för applikationsstandarder och för presentation av fotometrisk data för ljuskällor och armaturer som innehåller krav som i huvudsak bygger på CIEs standarder.

– Det är positivt att se att den internationella standardiseringen inom ISO nu är igång. Det är viktigt när belysningen i dag och framöver blir allt mer globaliserad genom LEDifierningen, informerar Tommy Govén.

Prioriterade framtida sociala-, hälso- och miljömässiga utmaningar och mål för ISOs nya tekniska kommitté, som heter ISO/TC 274 Light and lighting, är den åldrande befolkningen, Human centric lighting och energi effektivisering. ISO/TC 274 har nyligen också beslutat att starta ett nytt arbete för tydligare dokumentation av bibehållningssfaktorer för dagens ljuskällor och armaturer.

Björn Nilsson, projektledare på SIS för ergonomistandardisering.

Du kanske också gillar:

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare