Debatt

Belysningen i förskolor måste bli bättre

Varför har många av dagens förskolor en arbetsmiljö som ingen av oss vuxna skulle acceptera? Hur kommer det sig att inte ens nybyggda förskolor har en belysningsanläggning som är anpassad efter verksamhetens behov?

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Dessa frågor har under en längre tid intresserat oss som utbildade ljusdesigners med en bakgrund inom vård och barnomsorg (Mia leg. förskollärare), därför har vi under våren 2016 utfört en inventering av belysningen på både äldre och nybyggda förskolor i södra Sverige.

Trots all kunskap som finns om ljus i dagsläget planeras fortfarande belysningsanläggningar som inte tar någon hänsyn till vad lokalerna ska användas till!

  • Några exempel från nybyggda, påkostade förskolor är:
  • 67 lux i ett lekrum
  • Sammankopplad tändning i hall och vilrum
  • Inget omfältsljus
  • Enbart närvarostyrning utan möjlighet att släcka, allt upptänt i fullt dagsljus

Vid inventeringen framgår det tydligt att det både på äldre och nyare förskolor finns ett stort behov av riktbar punktbelysning. Endast en förskola har detta i grundbelysningen. På alla övriga förskolor har personalen kompletterat belysningen genom att själva sätta upp olika armaturer. Detta leder till minskad elsäkerhet då lösa sladdar och kontakter sitter inom räckhåll för barnen. Även energiförbrukningen ökar, ex. i ett lekrum var den installerade effekten för grundbelysningen 15 W/m2 och med den kompletterande belysningen ökade den till 25 W/m2 (från 432 W – 720 W i rummet).

Fastighetsansvariga och verksamhetsansvariga anser att punktbelysning, dimmer, flexibilitet, styrning som är enkel att använda samt möjlighet att använda belysningen pedagogiskt är viktigt för verksamheten. Trots detta visar inventeringen att endast en förskola har en belysningsanläggning som uppfyller flera av dessa kriterier.

Personalen på många av förskolorna upplever obehag, såsom flimmer, störande ljud, bländning från belysningen. De uttrycker att belysningen är jobbig för ögonen och leder till huvudvärk.

Tänk på alla barn som ska vistas i dessa miljöer hela dagarna. Kanske kommer de redan tidigt på morgonen när det enda belysningsalternativet är en fullt upptänd lysrörsanläggning där man ska vakna till och ”mysa” lite… Varför ska våra barn ha en mycket sämre arbetsmiljö än de flesta vuxna?

Inventeringen visar att i stort sett alla förskolor har en undermålig belysning. Det borde vara en självklarhet att personalen ska kunna använda belysningen pedagogiskt, t.ex. genom att kunna rikta ljuset för att fånga barnens uppmärksamhet. Givetvis kräver en verksamhet med många olika aktiviteter i samma lokaler, allt ifrån ”morgonmys” och gemytliga måltider till full aktivitet i byggrummet, en flexibel belysning.

Alla förskolor i inventeringen, utom en, har extremt monoton ljusfördelning med alldeles för lite kontraster. Det viktiga omfältsljuset saknas i stort sett helt, fast forskning tydligt visar på att det gör att vi mår bättre.

Blir det då inte mycket dyrare om belysningen ska anpassas efter verksamhetens behov?

Nej, det blir det inte om man redan från början anpassar belysningen istället för att i efterhand komplettera med ett antal armaturer som varken är energieffektiva eller elsäkra. Ljuset kostar inte mer för att det riktas mot väggarna istället för rakt ner på golvet. Kan man dessutom tända olika armaturgrupper var för sig istället för hela rummet på en tändning får man en större flexibilitet och sparar samtidigt energi.

Vi anser att det måste ske en förändring vid belysningsplaneringen i förskolor. Det borde verkligen inte vara svårt att ge våra barn en bättre arbetsmiljö. Genom ett bra samarbete där vi tar tillvara våra olika kompetenser och utgår ifrån verksamhetens behov kan vi få en belysning som är bra både för människan, miljön och ekonomin!

Om inventeringen

Inventeringen är genomförd i fem kommuner i södra Sverige 2016. I varje kommun har två förskolor undersökts, en förskola där belysningsanläggningens driftstart var 1990 eller tidigare och en där driftstart var 2010 eller senare. Vid inventeringen intervjuades även personal och fastighetsansvarig.

Projektet med inventeringen har kunnat genomföras tack vare ett ekonomiskt bidrag från Bertil och Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik.

Publicerad den 30 november 2016
Ur Ljuskultur Nummer 6, 2016

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här