En beställares syn på ljus

”Många ska vilja vistas i det offentliga ’vardagsrummet’ även på kvällstid.”

Anna Albrechtsson

Belysningsingenjör, Trafikkontoret, Stockholms stad

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Hur arbetar ni med belysning på Trafikkontoret? Och vad gör du?
– Ljuset finns med i samtliga projekt när stadens offentliga rum ska byggas eller byggas om. Jag ansvarar för drift och underhåll av all belysning på gator, torg och i parker inom Norrmalm och Östermalm. Åren 2006–2015 var mitt ansvarsområde Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Jag deltar i exploaterings-, cykel- och parkprojekt till exempel. Och sköter också om kabel- och armaturbyten.

Vi jobbar långsiktigt med att byta ut och bygga om anläggningar för att nå en högre driftsäkerhet. Det är ett ganska omfattande arbete: 150 000 ljuspunkter i hela staden och ungefär 300 mil kabel.

Hur ser Trafikkontorets ”målbild” ut vad gäller belysningen? En särskild belysningspolicy kanske? Och vilka är utmaningarna?
– Vi vill skapa en attraktiv och funktionell stad som får många att vilja vistas i det offentliga ”vardagsrummet” även kvällstid. Och vi följer då de rekommendationer för ljusnivåer som finns i Trafikverkets VGU-standard (VGU=Vägar och gators utformning). Men den kan vara lite fyrkantig när det gäller stadsmiljöer. Därför är det viktigt att se det unika i varje projekt och anpassa ljuset varje gång.

När armaturer går sönder måste man kunna ersätta anläggningen på ett enkelt sätt. Regn och snö hör till utmaningarna. Liksom hårt slitage av till exempel snöplogar och gräsklippare. För att man ska kunna skapa en långsiktig ljussättning är det viktigt att belysningen blir hållbar, rent bokstavligt. Tyvärr för det med sig vissa begränsningar. Om man vill öka trivseln genom att skapa rumslighet och orienterbarhet med hjälp av belysning behövs många ljuspunkter och ljus på vertikala ytor. Den nya LED-tekniken har öppnat upp för flera möjligheter till integrerade lösningar i murar, bänkar och så vidare. Men kraven på att belysningen går att byta ut eller laga finns ju kvar. Det som är attraktivt vid en invigning kan ju förfalla ganska snabbt om vi inte klarar av underhållet.

Om vi ska kunna bygga bra offentliga miljöer, som håller över tid, måste det gå att få tag på reservdelar. Ett problem, som har ökat, är att produkter för utomhusmiljöer ersätts med nya i allt snabbare takt. Det bidrar till att vi tvingas tänka ”standard”. Låter tråkigt, men jag menar att ljusdesigner och konsulter måste vara medvetna om varför det blir så.

Hur går det till när ni beställer ljussättning av en miljö?
– Var fjärde år gör vi en upphandling där vi går ut och frågar efter projektering, byggledning och ljussättning. Alla har möjlighet att lämna in förslag, det är en öppen upphandling. Vi är inte rädda för att arbeta med mindre företag utan vill gärna ta in nya aktörer. Trafikkontoret tecknar sedan ramavtal med fem företag. Många av stadens projekt rullar över tid och då behöver vi ha ett antal konsulter så att vi klarar av volymen.

Att projektera belysning utomhus kräver kunskaper även kring ”markförläggning”, det vill säga att preparera marken för rör och kablar. När det gäller våra egna investeringar projekterar vi vanligtvis direkt till bygghandling. I samverkansprojekt kan vi vara med om att ta fram ett belysningsprogram för att sedan gå vidare med det till systemhandlingen. Jag träffar och diskuterar olika frågor med ljusdesigner i varje nytt uppdrag jag är involverad i.””Redan befintliga stadsrum förändras ju hela tiden, många aktörer vill bli sedda. Men vem ska synas mest?”

I vilken prioriteringsordning hamnar belysningen? Tar ljuset stryk om ekonomin i ett projekt kärvar?
– Ljusfrågan kommer ganska högt upp i prioritering i de fall vi belysningsingenjörer kommer in i ett tidigt skede. Vår uppgift är ju att skapa trygga ljusmiljöer för gående och cyklister. Ibland kan det vara tufft om exploateringskontoret tar fram programhandling utan att vi på belysning fått vara delaktiga. Då kan vi få besvär med otydliga detaljplaner på ett senare stadium. Problem med gator som har så snäva möbleringszoner att det är svårt att få plats med belysningen. Och med byggherrar som kanske inte räknar med att fasaderna ska ha plats för ”linspännsfästen” för gatubelysningen till exempel.

Finns det inte problem åt andra hållet också, att ljusreklam och skyltar förtar de intentioner som ni kan ha haft med ljuset?
– Så kan det absolut vara. Men om man är medveten om dessa frågor i början av en stadsbyggnad – om man satt ett ramverk kring hur skyltar och portar ska ljussättas – har byggherrarna någonting att förhålla sig till. Det är alltid lättare i nya projekt. Redan befintliga stadsrum förändras ju hela tiden, många aktörer vill bli sedda. Men vem ska synas mest? Fast det är, som vi säger, bygglovspliktigt att sätta upp ljusanordningar på fasader. Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret är remissinstanser i sådana frågor. Vi kan yttra oss om lämpligheten, inte säga att något direkt fel. Vår uppgift är att värna om det offentliga rummet. Ofta blir det en balansgång. Miljön ska känna trygg men ljuset får inte vara störande.

Det är många som ska samsas om det offentliga rummet. Uteserveringar, snöplogar, parkbänkar, papperskorgar…

Nämn några särskilt intressanta eller lyckade projekt där Trafikkontoret varit inblandat?
– Det händer mycket spännande i staden just nu. Obelisken (”Kristall, vertikal accent i glas och stål”) på Sergels torg renoveras. Konstruktionen innehåller många glasbitar. Att få fram olika färgskiftningar, så som konstnären Edvin Öhrström tidigare tänkte sig, har praktiskt taget varit omöjligt. Nu får den en uppgraderad ljussättning med LED som mer återknyter till den ursprungliga visionen.

Brunkebergs torg (och Gallerian) byggs också om. Torget får en mer publik del med entréer åt nya hotell. Det kommer ge mer liv och rörelse till en ganska bortglömt plats.

Ljusinstallationen i Hjulsta (mellan Hjulsta Backar och Hidinge Backe) som invigdes för ett par år sedan känns också som ett lyckat exempel på hur Trafikkontoret kan arbeta. Belysningen utformades i nära samverkan mellan bland annat boende, fastighets­ägare och ljusdesigner som Olsson & Linder. Den blev både energisnål, miljövänlig och fick platsen att kännas tryggare.

Du kanske också gillar:

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare