Reportage

Så ackrediteras LD, Svensk Ljusdesigner

Klarar du av att planera belysningen av landstingets nästa sjukhusbygge? I så fall skulle du kunna bli LD, Svensk Ljusdesigner. Förutsatt att ett antal formella krav uppfylls, förstås. Allt för att höja yrkets status och trovärdighet. Ljuskultur rapporterar från den senaste ackrediteringen.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

– Då har vi första punkten på listan: Kom ansök­ningen in i tid?
– Ja, 25 maj.
– Den andra då: ”Utbildning och erfarenhet”
– Totalt 7 års studier, 6 års erfarenhet. Också ja!
– Uppfyller den sökande krav på oberoende?
– Ja!
– Kravet på att arbeta med ljus hela sin tid?
– Stämmer också.
– Då går vi över till genomförda projekt. Det här ser väldigt bra ut.

I ett för tillfället lånat konferensrum på ett kontor i Solna pågår årets första ackrediteringsmöte då nya ansökningar till Svensk Ljusdesigner (LD) ska bedömas.

Den här gången har fyra personer skickat in ansökan om att få vara med. På plats runt borde finnas tre personer ur styrelsen: Alexandra Schremer Payén, Susanne Strömberg och Hampus Sjöström samt en (av två) så kallad gäststol: Mats Abrahamsson, Specialfastigheter.

Den andra, Beata Denton, pS Arkitektur, hade inte möjlighet att närvara personligen men har på förhand fått ta del av alla papper och lämnat in sina synpunkter.

– Det finns flera orsaker till att bjuda in gäststolar, förklarar Alexandra Schremer Payén. Med vår förening legitimerar vi medlemmarnas yrkeskunskaper. Vi erbjuder våra beställare en kvalitetsstämpel, helt enkelt. Då är det också viktigt att höra vilka kriterier de tycker är viktiga att varje ljusdesigner uppfyller. Det kan vi få under de diskussioner som ibland kommer upp på ackrediteringsmötena.

Första projektsidan av tre i det inskickade ansökningsformuläret visas på storbildsskärmen. På den ska flera måsten finns med. Förutom försäkran om att den ansökande haft en ledande roll i projektet också faktauppgifter om beställare, slutanvändare, arkitekt, elkonsult med mera. Samt en beskrivning av projektet, kravspecifikation, resultat av ljusdesignen, redogörelse för hållbarhetsfrågor liksom tre–sex representativa bilder, skisser och/eller visualiseringar med bildtexter till dessa.

– Klart godkänt alltså. Men vänta här, det saknas ju texter till bilderna. Hur gör vid nu?

De två övriga projekten betas av. Samma resultat, allt är bra beskrivet, väl utfört och klart godkänt – förutom det där med bildtexterna. De fattas, kompletteringar behövs. En ansökan kan inte godkännas om något saknas, även om det bara är en enda detalj.

För ett erkännande av yrket

Svensk Ljusdesigner bildades för tre år sedan med uppgift att få fram ett erkännande av yrket; att höja ljusdesignerns status inom byggbranschen och stärka yrkesrollen. Samma mål gäller idag även om det hänt en hel del under de gångna åren. Inom branschen nämns ordet ljusdesigner allt oftare och den stadiga ökningen av inskickade och godkända ackrediteringar är några av bevisen. Numera har föreningen 35 ackrediterade medlemmar. Dessutom efterfrågas LD:s kriterier för en dokumenterat oberoende och yrkeserfaren ljusdesigner vid alltfler upphandlingar.

Men vad yrket innebär rent praktiskt är inte glasklart ännu för alla. Det händer att formgivare som ritar armaturer hör av sig och vill skicka in ansökan om medlemskap. Eller uppfinnare.

– Då brukar jag ställa en motfråga, säger Susanne Strömberg, en av de som varit med sedan starten. Ungefär så här: ”Om landstinget ringer om ber dig ta hand om planeringen av belysningen i deras nästa sjukhusbygge, kan du säga ja då?

Den checklista som prickas av vid varje ackrediteringsärende är klar och tydligt. Där finns först och främst en allmän text för hur det hela ska gå till. Alla ansökningar ska behandlas lika och fem personer, tre ur LD:s styrelse samt två gäststolar, ska delta i ackrediteringen. Om en ansökan avslagits får den sökande inte veta vilka personer som deltagit i bedömningen. På listan står dessutom att alla ansökningar ska behandlas konfidentiellt och att namnet bara publiceras om ansökan godkänns. Samt också att ackrediteringen avslås först ”efter upprepade kontakter som kan gälla oklarheter i ansökan, förtydliganden eller andra synpunkter”. Det låter generöst och bra. Men samtidigt är grundkraven ganska hårda – allt för den tidigare nämnda kvalitetsstämpelns skull.

Huvudkraven

Utbildningen är viktig till exempel. Den som söker ackreditering ska endera ha två års utbildning inom ljus och tre års yrkeserfarenhet, ett års utbildning inom ljus tillsammans med fyra års yrkeserfarenhet eller tio års yrkeserfarenhet från belysningsfrågor inom byggbranschen. I samtliga fall gäller dessutom att man ska ha varit ansvarig, planerat och fullföljt tre projekt och sedan ha arbetat heltid minst tre år med belysning. Inte nödvändigtvis åtta timmar per dag men hela den egna arbetstiden.

Ett annat huvudkrav är att den sökande är oberoende. Ingen som arbetar hos en leverantör eller har försäljning kopplad till sin verksamhet kan bli en godkänd ”Ackrediterad LD”. Det handlar om trovärdighet.

– Vi har ingen möjlighet att kolla om alla uppgifter i en ansökan stämmer till punkt och pricka. Måste helt enkelt lita på att folk är ärliga. Om någon ändrar anställningsförhållande och knyter upp sig till någon producent, även om det bara är tillfälligtvis, så måste det anmälas. Då får man inte använda titeln LD. Men det går att frysa sin ackreditering temporärt, förklarar Alexandra Schremer Payén.

– Då tar vi nästa, fortsätter Hampus Sjöström, som för dagen leder mötet.

Dags för ansökan nummer två. Genomgångsförfarandet upprepas. Bilder från de olika projekten studeras noga, formuleringarna läses igenom, detaljerna granskas. Samma sak igen vad gäller de två ytterligare, innan det är dags att summera.

– Okej, ingen gick genom nålsögat utan invändningar. I den första var det bildtexterna och ena uppgiften om slutanvändaren, den andra behöver lite mer kött på benen beträffande en av projektbeskrivningarna. I den tredje och fjärde ansökan måste hållbarhetskriterierna utvecklas, sammanfattar Hampus Sjöström.

Och sen? Undrar jag som hittills suttit och lyssnat likt en fluga på väggen.

– Nu kommer var och en få ett mejl med ”tack för din ansökan, skulle du kunna komplettera” med det eller det innan då och då. Förhoppningsvis kommer samtliga fyra in med förtydligande. Sedan godkänns de per mejl. Om alla vi är överens förstås, enligt Alexandra Schremer Payén.

Återstår själva diplomeringen, vid ett lite festligare tillfälle, då medlemsbevis samt den fina nålen med logotypen LD delas ut. Och sedan att invänta nya ansökningar inför nästa ackrediteringstillfälle i oktober.

– Eftersom reglerna är så pass klara och tydliga brukar det inte bli så hetsiga diskussioner vid våra möten numera. Estetiska kriterier, vad som är snyggt eller fult, hänger inte ihop med kompetens och yrkeskunnande. Därför avstår vi medvetet från att prata om tycke och smak, säger Alexandra Schremer Payén. Om vi började med den typen av diskussioner, skulle vi kunna hålla på hela natten.

Besök Svensk Ljusdesigner’s hemsida

Du kanske också gillar:

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare