Intervju

Ljusdesign på export

”Bästa receptet för ljusföretag som vill exportera sin ljusdesign och expandera internationellt är att gå ihop. Bli större, konsolidera. Men innanför Sveriges gränser behövs snarare ett större antal starka aktörer inom ljusområdet så att inte någon blir för dominant. Och rent generellt gäller det att stärka yrket”. Alltså mer ljusdesign och fler ljusdesigner!”

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Jim Collin borde veta vad han talar om. Nyligen utnämndes han till Head of ÅF Lighting International. Men först lite bakgrund. Jim Collin började sin yrkesbana som elkonsult. Intresset och fascinationen för ljus och belysning fördjupades och växte snabbt. Han sökte och kom in på ljusdesignutbildningen vid Högskolan i Jönköping och fick därefter uppdraget att starta WSP Ljusdesign i södra Sverige. Därefter blev han headhuntad för att dra igång ÅF Lightings kontor i Malmö.

Och nu fem år senare ansvarar han alltså för över drygt hundra personer i Köpenhamn, Oslo, Lugano, London och fyra kontor i respektive Uppsala, Göteborg, Stockholm och Malmö. Drygt hälften av de anställda är utbildade ljusdesigner, de övriga är projektledare, belysningsingenjörer och specialister av olika slag. Gemensamt för alla är att de enbart arbetar med ljusfrågor.

Men blir det inte mindre tid för ljus och ljusdesign för din egen del hädanefter?
– Jo, det stämmer. Jag kommer inte att ha tid att i samma utsträckning gå in hands-on i uppdragen. Men jag är inte orolig för slutresultaten. Vi har valt att bygga den praktiska verksamheten kring en gemensamt formulerad designfilosofi. På så sätt kan ansvaret för projekten fördelas på respektive kontor och olika medarbetare. Man måste lita på att alla jobbar efter samma riktlinjer helt enkelt och det ger också fler en chans att växa, menar Jim Collin.

Att effektivisera, inte byråkratisera

För ungefär ett halvår sedan gick ÅF Lighting samman med den väletablerade Londonbyrån Light Bureau. Köpet stämmer väl överens med Jim Collins tankar kring konsolidering.

– Det finns verkligen fördelar att kamma hem genom att gå ihop och bli större. Utöver att skapa ett starkare namn internationellt bidrar även storleken till att effektivisera arbetet. Med en större bas kan nämligen väldigt smala kompetenser anställas. Jag har själv flera gånger försökt lösa alla uppgifter i ett projekt på egen hand. Med en fysiker eller matematiker tillgänglig på någon plats i företaget kan ett problem, som tidigare tog kanske femton timmar att utreda, vara löst på låt oss säga femton minuter. Ett telefonsamtal bara. Storleken har verkligen betydelse. Fast det är förstås viktigt hur organisationen byggs upp när den växer. Det gäller att effektivisera, inte byråkratisera.

Enligt Jim Collin är det möjligt att gå samman och bli större utan att tappa sin konstnärliga frihet. Om det sker på rätt sätt frigörs tid för ljusdesignern att fokusera på kärnstyrkan, att koncentrera sig på ljuset. Betungande uppgifter som ekonomi, projektledning och marknadsföring kan i stället delas på fler.

– Som litet företag är det också svårare att teckna avtal på en okänd marknad, påpekar han. Det innebär alltid en risk. Finns pengarna? Litar uppdragsgivaren på den som är liten? Går det att skaffa garantier på att kapaciteten att genomföra större uppdrag verkligen finns?”Runt om i världen har ’Scandinavian Design’ fortfarande ett mycket gott rykte. Det starka varumärket spiller över på ljusdesignen.”

I sammanhanget är det intressant att också se på hur ÅF Lighting förhåller sig till sin ägare, ingenjörs- och konsultföretaget ÅF som verkar över hela världen. Ljusdesigndelen är inte utspridd under en massa andra enheter utan direkt samlad under en egen självständig och mätbar affärsenhet.

– Vi består av egna resultatenheter och sköter oss på det sätt vi anser vara bäst. På min tidigare arbetsplats lydde alla ljusdesigner under olika el- och arkitekturavdelningar. Så är det hos många stora konsultbolag eller entreprenörer. Att fatta mindre lokala beslut går bra men när det gäller större affärer måste en rad olika chefer säga sitt. Organisation får inte bli för tungrodd, säger Jim Collin

Om olika marknader

Bland Jim Collins nya arbetsuppgifter ingår att skaffa nya kunder runt om i hela världen. Har Skandinavien någon kredd inom ljusområdet? Hur är möjligheterna att exportera svenskt ljuskunnande globalt?

– Stora. Runt om i världen har ”Scandinavian Design” fortfarande ett mycket gott rykte. Det starka varumärket spiller över på ljusdesignen. När man exporterar sitt kunnande måste man självklart vara lyhörd. Ljuset förhåller sig alltid till en rad tillfälliga omständigheter och samspelar med dessa. Det går inte att använda samma ljussättning eller applicera samma ljusdesign rakt av i en asiatisk arkitektur som i en nordamerikansk byggnad.

– Jag tror att det finns en grundinställning hos alla ljusdesignföretag här hemma. Den handlar mer om människan än om ren estetik. Belysningen ska samverka med omgivningen och få oss att må bra, inte stirra oss i ögonen. Hälsa och välbefinnande är argument som även går hem i många länder också.

Mognadsnivån när det gäller ljusdesign är annars väldigt olika internationellt. I Storbritannien är ljusdesign en i det närmaste fullt utvecklad och accepterad disciplin inom hela byggbranschen. Det vore otänkbart att inte ha en ljusdesigner inkopplad, om inte uppdraget är oerhört förenklat. I Sverige är ljusdesignen fortfarande lite av en valbar tilläggstjänst och i Danmark en udda företeelse interiört, men vanligt förekommande exteriört.

Det betyder att ljusdesigner blir bemötta på olika sätt ute i världen. Fast ofta är det större skillnad mellan företag än mellan länder. Olika marknader betyder olika utmaningar; det gäller att lära känna den plats man ska verka på. I England där ljusdesignern är självklar finns å andra sidan också tio konkurrenter i varje enskild upphandling. I Danmark kanske man måste kämpa för att få vara med överhuvudtaget.

– I Sverige har mottagandet förändrats radikalt på de femton år jag har varit verksam. Från ”mycket skeptiskt” till ”öppen famn”. Inte minst i takt med att ljusdesigninsatser också betytt lägre kostnader. Men det handlar självklart inte bara om ekonomi utan också om mjuka värden som inte går att mäta. Ljusdesigneryrket har skapat bättre och mer vilsamma miljöer utan visuellt brus. Vi människor är oerhört tåliga mot dåligt ljus. Vi har en smärttröskel som är helt sanslös. Skulle vi haft motsvarande upplevelser ljudmässigt så hade vi protesterat direkt. Vilket oväsen! Vilket brus! Hittills har vi accepterat dåligt ljus utan att klaga. Idag finns hela andra möjligheter, både tekniska och ekonomiska, att skapa bra ljus. Den typen av kunnande måste vi sprida om vi ska arbeta internationellt.

En nyligen gjord undersökning visar att svenska arkitekter är förvånansvärt ointresserade av att anlita ljusdesigner. Varför gå över ån för att hämta vatten? Finns det inte tillräckligt många jobb att kamma hem här hemma innan ni börjar exportera era ljustjänster?

– Kanske det. Men en expansion utomlands handlar också om att bredda kundbasen så att man har fler ben att stå på. Vi har inget intresse av att begränsa oss utan vill alltid kunna vara där marknaden finns. Bara så kan man stå stark på sikt. Dessutom ger en internationell närvaro möjligheten att erbjuda våra anställda projekt och jobb utomlands. Det främjar deras utveckling.”I Sverige har mottagandet förändrats radikalt på de femton år jag har varit verksam. Från ’mycket skeptiskt’ till ’öppen famn’.”

Men går det då överhuvudtaget för ett litet ljusdesignföretag att bli stort internationellt utan ett stort bolag i ryggen? Definitivt, enligt Jim Collin, men då måste man nischa sig. Han nämner finländska Tapio Rosenius Lighting Design Collective med kontor i Helsingfors, Madrid och London som specialiserat sig på digitalisering och konstnärligt avancerade ljusinstallationer. (Se Ljuskultur 1/2018) Personalmässigt är hans företag inte särskilt stort men han har fått häftiga uppdrag.

Den moraliska hållningen

En annan fråga att fundera kring om man vill exportera sitt ljuskunnande handlar om olika typer av affärsmodeller och rentav mer korrupta system. Jag frågar Jim Collin om man inte måste se upp så att man inte råkar ut för olika typer av kravfällor. Att tvingas att använda vissa ljuskällor, datasystem, mjukvaror till exempel och på så vis stötta somliga mer eller mindre okända intressen.

– Rent teoretiskt skulle det kunna hända, svarar han. Förutsättningarna ser olika ut i olika länder. På vissa platser i världen bygger uppdragen redan nu på ett system där du inte kan få betalt för dina fakturerade timmar. En del av finansieringen kommer då som direkt ”kick back” från tillverkarna. På sådana platser är vi inte verksamma.

– Det händer att vi får förfrågningar om vi inte skulle kunna tänka över andra premisser: ”Kan vi kanske lösa saken så här?” Då gäller det för oss att stå starka, luta oss mot vår designfilosofi och säga nej tack. Om grundvillkoren är att man tvingas ha en tvivelaktig moralisk hållning till vilken som betalar en… då är det är inte värt priset.

Dags att avsluta. Jim Collin gör en snabb trendspaning och konstaterar att det mesta känns både bra och betryggande:

– Jag är helt övertygad om att vi bara sett början på konsolideringsfasen. Den kommer fortsätta att öka under kommande år i takt med att ljusdesigner får ett allt större inflytande inom byggbranschen. Den pågående digitaliseringen inom ljusdesignområdet ställer krav men ger ännu fler möjligheter. Visst, det kommer att krävas mer tekniskt kunnande hos varje ljusdesigner. Men för den som antar och bemästrar utmaningen väntar en lovande framtid.

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare