Belysningen i BB-rummen har valts och utformats för att skapa en hotellkänsla
Intill IVA-rummen finns föräldraalkover för att möjliggöra en nära kontakt mellan föräldrar och barn. Bilden sedd från en sådan alkov.
Ljus i vården

Trygghet och familj i fokus

Studier visar att en lugn och trygg miljö påverkar värkarbetet positivt. Detta vill man ta vara på när en ny förlossnings- och neonatalavdelning nu planeras för Östra sjukhuset i Göteborg.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Att föda barn är en stor och omtumlande händelse i livet. Alla intryck påverkar känslan av trygghet när man är på förlossningen och vårdavdelning när väl barnet är fött. Viktigast är personalens bemötande men att miljön känns trygg och välkomnande spelar också en viktig roll. Hur upplevelsen vid förlossningen är påverkar det kroppsegna hormonet oxytocin och studier visar att en lugn och trygg miljö påverkar värkarbetet positivt.

De befintliga lokalerna för förlossnings- och neonatalavdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg är från 1968 och i behov av upprustning och utveckling. Byggstart förväntas ske första kvartalet 2023, med ett färdigställande under 2027.

– Planeringen startade redan 2011. Det har varit viktigt att planera för att möta dagens behov både vad gäller storlek och även sett till hur man sätter familjen i fokus. Jag har arbetat heltid med projektet sedan 2014, säger Anneli Falk som är projektledare, inte bara för detta utan även för andra projekt inom Västra Götalandsregionen.

Anneli har en bakgrund som barnmorska och chef inom förlossningsvården med ett stort intresse och engagemang för vårdmiljön, arkitektur, form och belysnings­frågor.

– Ibland har jag fått kämpa för att försvara dessa värden. I förlossningsrummen har vi tagit lite nya grepp och skapat olika scenarier för belysningen. Vidare ­kommer man att kunna projicera naturbilder med ljud på en vägg, liksom att ett badkar finns i rummet för att ge smärtlindring och avslappning i samband med födseln. Idén till detta kom efter ett studiebesök i Herning i Danmark, berättar Anneli.

Tidigt i processen bjöds nyblivna föräldrar till workshops för att diskutera och höra vad som var viktigt för dem under vårdtiden. Det som efterfrågades mest var lugna och vilsamma miljöer men också möjlighet att kunna hålla ihop hela familjen under sjukhusvistelsen. Detta har kommit att påverka utformningen så att man endast bygger familjerum och till varje IVA-rum finns en alkov där föräldrar kan vistas nära barnet.

– Alla berörda yrkesgrupper har deltagit i processen för att utveckla en ny vision, som landade i att försöka skapa en attraktiv arbetsplats i hållbara lokaler där både patienter och anhöriga kan känna sig nöjda med vården. En utmaning som varit viktig att förhålla sig till är hur det ser ut om 20 – 30 år när man ska föda barn. Detta är
en speciell stund och en stor händelse för många,
avslutar Anneli.

Karin Hansson och Sara Ki Noguera Plans från WSP har arbetar med ljusdesignen av den nya förlossningsvårdsmiljön på Östra sjukhuset, som syns i bakgrunden.

Inledande belysningsstudier

Tidigt i projektet togs en väl underbyggd systemhandling fram av ljusdesignern Ulrika Samuelsson, då ­anställd på Rejlers i Göteborg. Hon försökte förstå hur man jobbar och byggde därefter upp zoner inom ­avdelningen med olika karaktär på belysningen. Efter att man gick vidare i projekteringen handlades WSP i Göteborg upp för såväl ljusdesign som elprojektering. Det var då som Karin Hansson och Sara Ki Noguera Plans, båda ljusdesigners på WSP, började arbeta mer detaljerat i detta projekt.

– När vi kom in i projektet behövde vi förhålla oss till systemhandlingen men också banta hela belysnings­lösningen. Trots detta har vi försökt att bibehålla visionen och kvaliteterna från systemhandlingen men vi känner att vi har också kunnat utveckla och förbättra konceptet under resans gång, säger Karin Hansson.

Konceptet

Grunden för allt har varit att få ljuset ­anpassat till­ ­verksamheten och ledorden har varit trygghet, värdighet och kvalitet i vårdmiljön. Ljusdesignen är gestaltad utifrån idén om en miljö som ska kännas trivsam, varm och välkomnande och samtidigt ska den vara professionell och utgöra en bra visuell arbetsmiljö för dem som jobbar där.

”Vi har ställt oss frågan vad som är ljusets viktigaste uppgift för respektive rumstyp och planerat ljussättningen efter det.”

– Ett sjukhus som detta är komplext med väldigt många olika rumstyper och specifika krav på ljussättningen och vi har ställt oss frågan vad som är ljusets viktigaste uppgift för respektive rumstyp och planerat ljussättningen efter det, säger Sara Ki Noguera Plans.

Varmt ljus från wallwashers och downlights, ­orienterade nära väggar och andra vertikala ytor har använts som ett grundljus i många av vårdrummen och kompletterats med ett eller flera ytterligare lager av ljus för att exempelvis stödja specifika funktioner eller skapa ytterligare atmosfär.

– Vi har jobbat mycket ”hands on” rum för rum. ”Rätt ljus på rätt plats” har varit ett mantra för oss. Ett fåtal armaturtyper har fått fylla flera funktioner, exempelvis har vi har satt allmänljusarmaturer i ett sicksack-mönster nära väggarna i korridorerna. På så sätt blir ljussättningen mer rytmisk och vi får samtidigt mycket ljus på vertikala ytor och funktioner som till exempel förvaringsskåp eller touch down-arbetsplatser, säger Karin.

Processen

– Metodiken har varit väldigt bra i det här projektet, säger Sara.

Tillsammans med Anneli och övriga representanter från verksamheten har man gjort flera platsbesök både i befintliga lokaler och på Drottning Silvias barnsjukhus.

– Det har gjort att vi har kunnat fånga upp många frågor som annars kanske hade missats, berättar Karin.

– Det har blivit många och viktiga workshops ihop verksamheten, men även med beställare och övriga konsulter, för att tillsammans hitta bra kompromisser och lösningar.

I ett pilotrum, som byggts på befintliga förlossningsavdelningen, har ljussättningen som planerades i ­systemhandlingsskedet testats i skarpt läge.

– Vi har fått möjlighet att utvärdera den tillsammans med personal som arbetar på förlossningen, både barnmorskor, undersköterskor och läkare, säger Karin.

Man gjorde intervjuer för att förstå hur personalen­ upplevde ljuset i förlossningsrummet, och kunde ­diskutera vad som funkade bra respektive dåligt,
vad man saknar och så vidare.

– Hade vi gjort detta via en enkät hade vi aldrig ­kunnat få den typen av information och kunskap från ­personalen som vi nu fick. En ögonöppnare för oss var, till exempel, när en barnmorska berättade att de nästan aldrig använder akutljusscenen (hög ljusnivå från allmänljusarmaturer i taket), med motiveringen att byta från en neddimrad atmosfär till ett starkt ljus bidrar till en känsla av akut, farligt läge för den födande som härigenom blir mer stressad och spänd vilket i sig kan påverka förlossningsförloppet negativt, berättar Karin och Sara.

I detaljprojekteringen har sedan lösningen från systemhandlingen modifieras och kompletterats och installationen i pilotrummet gjorts om för att på nytt testas och utvärderas.

Olika rumstyper

Vissa rumstyper som förlossningsrum, BB-rum och IVA-rummen på neonatalavdelningen har man ägnat extra mycket omsorg kring belysningsplaneringen.

I förlossningsrummen vet man att många av de ­födande vill ha låga ljusnivåer och ett ”mysigt ljus”. Här har man velat skapa en lugn och ombonad känsla genom att belysa de fina väggpartierna av ask samt den grågröna fondväggen. Med ett mjukt, varmt ljus framhävs värmen i träet, vilket skapar en fin atmosfär tillsammans med stämningsskapande pendelarmaturer i ett av rummens hörn. Högre ljusnivåer kan behövas för undersökningar eller för att kunna ta ett blodprov och här har man, förutom undersökningslampan på arm, använt väl avbländade spotlights som personalen kan tända upp separat ovan säng och badkar. På så sätt behöver man inte tända upp i hela rummet och störa den födande. Takinfällda allmänljusarmaturer kompletterar när ytterligare högre ljusnivåer krävs. Ljuset i rummet kan varieras i fyra olika grundscener.

I BB-rummen finns tre lager av ljus. Här finns det varma ljuset på väggarna från wallwashers och ­downlights, dels ett mer funktionsinriktat ljus (3000K) som kan tändas upp vid städning, dels varmt ljus från dimbara läslampor vid sänggavlarna. Just de väggmonterade läslamporna har varit en viktig detalj för rumsgestaltningen för att skapa ”hotellkänsla”.

Det har varit en utmaning att hitta en armatur som är tålig, lätt att manövrera från sängen men samtidigt inte får vara i vägen när sängens huvudända höjs eller vid bäddning. De behöver dessutom tåla att torkas av frekvent med sprit, så de valda armaturerna har behövts specialanpassas till projektet.

För belysningen i neonatalrummen på IVA-avdelningen tog man hjälp av den tidigare kollegan Moa Bergh och gjorde ett studiebesök med verksamhetscheferna till den nybyggda neonatalavdelningen på Helsingborgs lasarett. Det var väldigt lärorikt att kunna ta med kollegornas erfarenheter in i det här projekt, både de bra delarna och fallgropar som bör undvikas.

För att kunna skapa de speciella ljusmiljöer som krävs i IVA-rummen har man förutom personalens krav och önskemål utgått från den begränsade forskning som finns på området. Barn som föds för tidigt är extremt känsliga för sinnesintryck. De bör inte utsättas för starkt ljus, snabba övergångar i ljusnivån eller ­bländning, samtidigt som vårdpersonalen måste kunna ha bra ljus­förhållanden när de ska vårda barnen.

Här har vi mycket indirekt ljus, uppljus i tak och ljus riktat mot väggarna samt väl avbländad punktbelysning som kan tändas upp separat. Barnens ögon är för det mesta täckta med ögonbindlar och kuvöserna täckta med filtar som skyddar mot ljuset. Fyra olika ljusscener med långsamma övergångar är planerade tillsammans med verksamheten och man har av försiktighetsskäl minimerat mängden kortvågigt ljus (blå spektrat).

Förlossningsrummen är utformade med allmänt ljus på vertikala ytor men också med accentljus vid hemliknande miljöer

 

Varierande ljusscener

På frågan om man jobbat med HCL (Human Centric Lighting) svarar Sara:

– Verksamheten introducerades till begreppet HCL genom leverantörer som vill sälja Tunable White-­produkter. När vi kom in i projektet fanns redan ett ­beslut fattat om vilka delar av byggnaden Tunable White-teknik skulle användas och inte, och vi har jobbat utifrån dessa förutsättningar. Vi tycker att begreppet HCL delvis har blivit ”kidnappat” under de senaste åren och ibland använts synonymt med Tunable White-tekniken. Detta har varit problematiskt för oss eftersom HCL för oss betyder så mycket mer än att bara försöka efterlikna dagsljusets färgskiftningar och intensitet över dygnet, fortsätter hon.

På delar av neonatalvårdsavdelningen ska Tunable White-teknik användas, exempelvis i övervakningskorridoren utanför IVA-rummen. Korridoren fungerar som ett nav på avdelningen och här jobbar personalen i treskift, dygnets alla timmar. Här krävs att ljuset känns ”piggt” och eftersom korridoren saknar tillgång till dagsljus har man valt att satsa på upphöjda ljusbrunnar i undertaket med stora, takfönsterliknande armaturer med ett screentryckt himmelsmotiv på för att skapa en förnimmelse av dagsljus.

– Det togs även fram ett förslag på speciella ”ljusboost-rum” åt personalen men vi har valt att inte satsa på det i nuläget, berättar Anneli Falk.

– Det kan relativt enkelt installeras i små, utvalda rum i framtiden och för nattaktiv personal kan man behöva hitta specifika, kompletterande lösningar.

Alla personalrum ligger i gavelläge och har rikligt med fönster. Personalen kan här koppla av i tre olika zoner, en mikrodel, en plats för mat och fika samt en tyst miljö med vilfåtöljer.

– IVA-rummen kommer att testas i skarpt läge när rummen väl är byggda och därefter ska ljusscenerna injusteras, avslutar Anneli.

Samarbetet inom projektet

– Vi har hela tiden haft verksamhetens och arkitektens vision för ögonen när vi har planerat belysningen. Vår upplevelse är att vi haft ett gott samarbete inom projektet. När man får möjlighet att vara med tidigt i processen och arbeta i nära dialog är det mycket lättare att få till en god kommunikation vilket också skapar förutsättningar för att ge en kvalitativ och mer kostnadseffektiv lösning, berättar Karin och Sara. Som exempel pekar de på att integrera och samordna den ”inredningsbelysning” som inredningsarkitekterna vanligtvis planerar och få den till att bli en del av den allmänna belysningen.

De tycker att deras arbete med belysningen visar på hur viktig rollen som ljusdesigner är vid utformning av till exempel vårdmiljöer och ser processen som ett ömsesidigt lärande.

”Mycket av vårt arbete handlar ju om att informera och berätta om ljusets inverkan.”

– Mycket av vårt arbete handlar ju om att informera och berätta om ljusets inverkan, säger Sara och ger samtidigt en eloge till verksamheten som genom processen fått så mycket kunskap om ljussättning att de själva har kämpat för att höja ribban.

– Givetvis har vi även fått göra prioriteringar och kompromisser med belysningen, men utan verksam­hetens engagemang hade vi aldrig kunnat driva ­igenom våra idéer i samma utsträckning, konstaterar Sara och Karin.

Publicerad den 23 november 2021
Ur Ljuskultur Nummer 5, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare