Framtiden är här

Jag har träffat många ljusdesigner, men ingen som Åsa Moum. Redan halvvägs in i intervjun förstår jag att hennes ord kommer att bli betydelsefulla, hennes namn göra sig hört, hennes visioner att slå in. Åsa Moum är nämligen redan i framtiden. Hon talar om AI, AR, VR, NFC-chip och önskar en think and do-tank för ljusintressenter. Om bättre supply chains och att bevakning av utvecklingen i elektronikmetropolen Shenzhen och resten av Kina är ett måste. Hon berättar om resan för hårdvarustartups hon ordnat till nyss nämnd kinesisk stad och tycker att ljusplaneringen borde lyftas ur byggprocessen eftersom priserna sjunker och tekniken utvecklas så snabbt.

Åsa Moum är civilingenjören vars huvudsakliga intresse ligger i korsningen mellan teknik, psykologi och design. Efter en tid på Sony Ericsson blev hon handplockad till en liten, exklusiv enhet kallad concept creation group på kinesiska Huawei, världens största tillverkare av telekommunikationsutrustning.”Jag skulle verkligen vilja skapa en think-tank, eller ännu hellre en ­think-and-do-tank för att skapa mer ­action i branschen.”

– Vi var runt 15 personer från Nokia och Sony Ericsson vars uppgift var att göra nya kommunikationsenheter, till exempel mobiltelefoner och samtidigt utmana R&D-avdelningen och få dem att våga tänka nytt. Vi var som en sorts intern gerillagrupp och i tre års tid var jag på resande fot, ofta till Shenzhen. Och vi rapporterade våra resultat direkt till huvudkontoret, berättar hon. Under det sista halvåret på Huawei blev hon allt mer varse ljusets betydelse och möjligheter, bland annat efter ett besök på Shenzhens gigantiska teknikmarknad, stor som ett tiotal NK – ett med bara LED-teknik!

– Jag insåg hur mycket vi påverkas av ljuset och vilka stora hälsovinster som rätt belysning ger. Och det gör ju tekniken, till exempel mobilens möjlighet att styra och individanpassa ljuset, ännu mer spännande. När concept creation-gruppen efter tre år flyttades till Kina hoppade jag av för att lära mig allt om ljus!

Mer action i branschen

Åsa Moum började söka information, gå på ljusrelaterade konferenser och initierade snart ett forskningsprojekt på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. I detta undersökte hon om och hur människors självkontroll kan påverkas av olika mängd blått ljus, känt för att göra oss mer pigga och alerta.

– Intelligens och självkontroll sägs vara de viktigaste egenskaperna när det gäller att nå framgång och det var just kopplingen mellan det blå ljuset och graden av självkontroll jag ville undersöka. Kort sagt – kan vi bli bättre människor med hjälp av ljus? Jag studerade ett 80-tal personer genom olika tester i olika ljusmiljöer. Ungefär hälften av dem upplevde att självkontroll var en ändlig resurs och dessa presterade något bättre i en miljö med blått ljus. Dock var skillnaderna mellan grupperna så små, jag trodde att jag skulle få betydligt starkare resultat och insikten ökade min ödmjukhet inför hur komplext det här med ljus är och att det är så många olika komponenter som väger in, berättar hon och sökte med denna slutsats till magisterprogrammet i ljusdesign på KTH.

– Under utbildningen arbetade jag för första gången med arkitekter vilket var både roligt och lärorikt. Vad jag bland annat kom att tänka på var att ljusdesignerns kompetens kan utvecklas rejält tillsammans med och i andra, mer teknikintensiva branscher än belysning. Inom områden som AI, AR och VR kommer ljus att spela en allt större roll, det är bland annat om detta jag kommer att skriva i Ljuskultur. Och jag skulle verkligen vilja skapa en think-tank, eller ännu hellre en think-and-do-tank för att skapa mer action i branschen. Låt oss jobba mer tillsammans med varandra och med andra – jag tycker om att hjälpa människor att få saker att hända, särskilt med sådant som inte har gjorts tidigare.

Lär av kineser

Efter året på KTH arbetade Åsa Moum dels med olika belysningsuppdrag, dels hjälpte hon småföretag som vill in i Kina, bland annat genom att ordna det hon kallar Makerresan, en delegationsresa för makers- och hårdvarustartups till Shenzhen.

– En mer omfattande internationalisering av svenska företag är ett måste, framför allt österut. Och i Kina har Sverige stor respekt som ett innovationsland så möjligheterna är enorma. Jag och en kollega sökte därför pengar från Vinnova för att ordna en delegationsresa till Shenzhen för 15 hårdvaru-start-ups och organisationer. I mars 2016 fick de dels upp ögonen för möjligheterna i vad staden har att erbjuda, dels fick de besöka investerare, fabriker, acceleratorer, lokala start-ups och olika event för att nätverka, berättar Åsa Moum och fortsätter tala om vikten av att tänka om och framför allt speeda upp produktdesignprocessen.”Inom områden som AI, AR och VR kommer ljus att spela en allt större roll.”

– Här har vi jättemycket att lära av kineserna när det gäller att inte hamna i en prototypfälla – att inte lyckas få ut en serietillverkningsbar produkt som konsumenterna efterfrågar i rätt tid på den globala marknaden eftersom det tar för lång tid. En annan sak som kommer starkt i Kina, och är lite på gång i Sverige, är makerspaces – innovationskontor, säger hon och tillägger att hon som en uppföljning av Makerresan utlyste ett residensstipendium till ett makerspace i Shenzhen.

– Mottagaren av detta var en ung entreprenör, en ”maker” av ett mycket litet NFC-chip som ska kunna opereras in under huden på en människa. Chipet är avsett för att användas vid betalningar inom den nya blockkedjetekniken, den bakom till exempel bitcoin, som håller på att förändra våra finansiella system i grunden.

Se möjligheterna tillsammans

Idag arbetar Åsa Moum bland annat med ett uppdrag inom projektet Lighting Metropolis, initierat av bland andra Innovation Skåne avsett att binda samman ljusindustrin med städer och högskolor. Uppdraget handlar om att på Helsingborgs allmänna sjukhus neonatalavdelning utveckla och testa dynamiska belysningslösningar för prematura barn och därigenom stödja patientens, vårdpersonalens och föräldrarnas välbefinnande. Resultaten ska sedan utvärderas, anpassas och spridas till andra delar av vårdkedjan. Utöver detta fortsätter hon att engagera sig i rörelser, fram tills nyligen som en av arrangörerna av Sveriges största mötesplats för hårdvarustartups, Stockholm Hardware.

– Jag skulle vilja hitta ett forum för att diskutera sådant jag dels tycker att vi måste lära oss mer om, dels processer som skulle kunna fungera bättre. Det känns vitalt eftersom belysning blir en allt större del av IT-lösningarna och ljusdesignerns roll därför mer teknikintensiv. Borde till exempel inte ljusplaneringen lyftas ur byggprocessen eftersom priserna på tekniken i armaturerna sjunker och tekniken utvecklas så snabbt? Hur kommer ljuset in i framtidens ekonomi? Var kommer ljuset in i stadsutvecklingen, i de autonoma bilarna? Kort sagt måste vi tillsammans se alla möjligheter som den snabba utvecklingen innebär!

Teknikutvecklingen går fortare än någonsin och vi har jättemycket att lära av Kina. Ljusdesignern Åsa Moum spår en ljus framtid för sin yrkesgrupp där rollen dels kommer att bli annorlunda – mer teknik- och samarbetsintensiv, dels behövas inom helt nya områden.

AI, AR, VR, NFC… Håll koll på begreppen

AI – Artificial Intelligence

innebär förmågan hos en dator eller datorstyrd robot att utföra uppgifter som är förknippade med intelligenta varelser. (En intressant debatt att googla om huruvuda maskiner kommer att bli självlärande och därmed kunna bli smartare än människor är den mellan Mark Zuckerberg och Elon Musk.)

AR – Augmented Reality

betyder förhöjd verklighet är betraktelsen av en fysisk, verklig­hetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, ljus, video, grafik eller GPS-data.

VR – Virtual Reality

är en teknik som visar en miljö, verklig eller inbillad, och simulerar användarens fysiska närvaro för att möjliggöra användarinteraktion.

NFC – Near Field Communication

är idag en vanlig teknik i till ­exempel våra gymkort, kollektiv­trafikkort, nya ­kreditkort som också kan användas för att öppna dörrar till kontor, garage eller hem.

Publicerad den 16 oktober 2017

Ur Ljuskultur Nummer 5, 2107