Med vision om ett mänskligare ljus

Ett av hans senaste verk är det stora lysande korset som har en framträdande placering i Korskyrkan i Uppsala. Ett annat är Kungspassagen, som är en gångtunnel och ett ljuskonstverk som är på väg att färdigställas. Fortfarande är den delvis ett bygge. På sikt kommer passagen att koppla samman tågstationen i Uppsala med stadens centrum.

Så hur blev Svante Pettersson ljuskonstnär? När han tänker tillbaka ser han att drivkraften till konstnärligt skapande funnits i honom ända sedan han var barn. Vägen som ledde dit startade med att han arbetade som elektriker. Efter några år i yrket ville han vidareutvecklas och började studera vid Ljushögskolan i Jönköping. En av lärarna var den legendariske arkitekten och pionjären inom belysningslära, Anders Liljefors, vars undervisning väckte Svantes passion för belysningens möjligheter att påverka miljöer. Han tog till sig Liljefors ljusfilosofi om att människors upplevelser av ljuset ska vara utgångspunkten för belysning.

Kom till Philips som tvärsäker 23-åring

Efter utbildningen på Ljushögskolan gjorde Svante ­Pettersson karriär på Philips. Han kände sig säker på vad som var rätt ljus och blev provocerad av många ljusexperter. Han tyckte att de gick på i gamla hjulspår, var fega och knappt tog ställning till vad som är bra belysning. I backspegeln inser han att han som ung man kunde vara en jobbig och störig person. Trots ­kaxigheten fick han hållas och avancerade bland annat till att bli global talesperson för ljusfilosofiska frågor på bolaget. I den rollen reste han till många olika länder och det blev uppenbart för honom att det till stor del är kulturen man kommer från som oftast påverkar vilken belysning man gillar. Efter att ha talat ljus med människor från runt om i världen har han sett att den belysning som de flesta som bor i Norden uppfattar som behaglig, inte är ett universellt ljusideal, utan har att göra med vad vi lärt från vår kultur och miljö.

Under Allt ljus på Uppsala lystes Kungspassagen
upp tillfälligt för att visa vad man kan förvänta sig när ljuskonstverket blir klart under våren 2022. Foto: Johan Wahlgren

Det han lärde sig av Anders Liljefors på Ljushögskolan är fortfarande det han utgår från när han ljussätter, som att förespråka avskärmat ljus och att låta ljuset och inte armaturer i sig vara det centrala. Men han blir allt mindre tvärsäker.

– Jag har länge pratat om skillnaden mellan lampsättning och ljussättning. Det jag arbetat med har varit ljussättning. Idag har jag mjuknat aningen till lampsättning. Vid vissa tillfällen har jag gått för långt och inser numera att det ibland är en poäng att se varifrån ljuset kommer, säger han.

”Numera vågar jag till och med ta ordet lampsättning i min mun, det gjorde jag inte för några år sedan.”

En inredningsdetaljdetalj som är vanlig numera, med nakna glödlampor, som han egentligen inte förespråkar, kan han ändå ibland uppleva fungerar bra om dessa dimmras och blir balanserade till det övriga i rummet.

– Numera vågar jag till och med ta ordet lampsättning i min mun, det gjorde jag inte för några år sedan.

Svante Petterssons bok ”See the light” utkom 2015. Det är en inspi­rerande bok om nordisk ljus och ljusdesign, och konsten att lära känna
sitt visuella sinne.

Målet är att skapa pedagogisk ljuskonst

I flera år har Svante Pettersson fått mycket uppmärksamhet som ljusdesigner, inte minst sedan hans bok ”See the light” kom ut 2015. Han är verksam som ljus­designer på teknikkonsultbolaget Bjerking. Men varför får han allt oftare titeln ljuskonstnär?

”Det var inte så att jag en dag sa till mig själv, nu skapar jag ljuskonst. Det är ­något som kommit succesivt.”

– Det var inte så att jag en dag sa till mig själv, nu skapar jag ljuskonst. Det är något som kommit succesivt. Jag har blivit tillfrågad om att ställa ut och har då blivit titulerad ljuskonstnär, berättar Svante Pettersson.

Överraskad av kyrkligt uppdrag

Som för det flesta konsulter är det lång ifrån alla ­förfrågningar som leder till uppdrag. När han fick ett ­telefonsamtal om att kanske ljusgestalta ett kors i en kyrka, konstaterade han att det var en udda förfrågan, men tänkte sedan inte mer på att det handlade om en väldigt speciell miljö. När det till slut blev ett uppdrag, blev han själv överraskad över hur det påverkade honom som person.

– Inför det här uppdraget i ett kyrkligt sammanhang, var jag orolig för att av misstag trampa någon på tårna. Därför blev jag överraskad över att det visade sig inte var några större skillnader att arbeta i det här uppdraget jämfört med andra uppdrag, konstaterar han.

Konstnärlig frihet?

Konstnärlig frihet är ett begrepp som ofta dyker upp i konstsammanhang. Hur stor konstnärlig frihet får Svante Pettersson när uppdragsgivaren är ett fastighetsbolag och det som ska uppföras exempelvis är ljuskonstverk i en offentlig miljö? En aktuell satsning där frågan blev aktuell är Kungspassagen som är en tunnel där resenärer går till och från tågstationen i Uppsala till stadens kärna. Inspirationen till utformningen med slottsliknande valv, fick Pettersson när han tittade på bilder på slottskorridorer. Att Castellum anlitade en ljuskonstnär är för att få till en spännande miljö.

Svante Petterson skissade på olika varianter och han och arkitekten Jörgen Winnberg har arbetat tätt samman och ansträngt sig för att ha en rak ­kommunikation med varandra. Under arbetet med ljuskonst­verket blev det tydligt hur många praktiska hänsyn som skulle tas hänsyn till. Det har handlat om det måste finnas tillräckligt utrymme för sopbilar att passera, att minimera risken för att synskadade går in i valven och mycket annat. Att helt bygga bort praktiska problem går inte. Ett exempel på det är att valven i tunneln har dimensionerats utifrån många praktiska hänsyn, exempelvis för att det ska vara svårt att stå och kissa ostört bakom dessa.

– Ändå fick jag snart efter invigningen höra av en ­bekant att några ändå stått och kissat bakom ett av valven, berättar Svante Pettersson.

Att vara med och sätta ett tydligt avtryck i stads­miljön med ljuskonstverket har varit viktigt för Svante Pettersson. Så länge det är en bra dialog, tycker han att det är enklare att skapa ljuskonst inom ramar än att ”the sky is the limit”. På ljusfestivalen ”Allt ljus på ­Uppsala” i november 2021, var det smyginvigning av Kungspassagen. Under våren 2022 blir den helt klar.

Svante Pettersson framför sitt nya grafiska verk ”Korona med K”.

Anders Liljefors, vars undervisning vid ”Ljus-högskolan” i Jönköping väckte Svantes passion för ljuset möjligheter.

Anders Liljefors minns sin elev

Att det inte enbart var läraren som gjorde intryck på sin elev, utan även tvärt om är tydligt när Anders Liljefors berättar om Svante Pettersson. Han kommer ihåg att han var mycket aktiv och intresserad och ofta räckte upp handen för att få svar.

– Jag måste också nämna att jag tycker att boken ”See the light” som Svante har skrivit är en fantastisk bok. Det är en bok om hur människan upplever ljuset och jag är glad att det var en elev till mig som tog ett sådant fantastiskt språng i det han beskriver i boken, säger han.

”Det är människan i centrum. Det är vad det handlar om.”

Vid 84 års ålder är Anders Liljefors fortfarande lika engagerad i ljus som tidigare. Han skriver just nu en bok om belysning. Vad är belysning enligt honom?

– Det är människan i centrum. Det är vad det handlar om, avslutar Anders Liljefors.

Publicerad den 11 februari 2022

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2022