Kyrkan som vilar i mörker

Arbetet med Sundbybergs kyrka började 2017 med en förfrågan om att ljussätta parken runt kyrkan. Frågan hade aktualiserats i och med att kyrkan skulle ta över förvaltningen från kommunen. Belysningen då bestod av gamla lyktor med kvicksilverlampor och kyrkoledningen ville ha en mer hållbar lösning, både ur energisynpunkt och eftersom parken upplevdes som mörk och otrygg.

– När vi kom dit såg vi att även fasadbelysningen var i stort behov av uppdatering, både utifrån hänsyn till kulturmiljön och på grund av de ljusföroreningar den genererade. Så vi föreslog att den också skulle ingå i projektet, berättar Clara Frænkel, ljusdesigner på White och ansvarig för projektet.

Att skapa en stämningsfull ljusmiljö med mörka kvaliteter och att minimera ljusföroreningar blev ett uttalat mål redan från början. Under processens gång har hon hämtat inspiration från den franska lagstiftningen på området, som är väldigt långtgående.

Kyrkans fasadbelysning släcks klockan 01.00 på natten, i enlighet med den franska lagstiftningen mot störande ljus.

I söder, väster och norr har kyrkoparken en tydlig naturkaraktär. Kyrkan upplevs främst över hörn och i samspel med parkens högresta tallar och kraftiga topografi.

– Jag tror att vi befinner oss i den tid där vi använder som mest utomhusbelysning och att det nu är dags att minska mängden ljus. Men vi kan inte bara minska ljuskvantiteten, utan behöver samtidigt öka ljuskvaliteten genom mindre bländning, varmare ljusfärg, mer kontraster och högre färgåtergivning där människor vistas. Vi behöver skapa ljusmiljöer som i högre grad utgår utifrån nattens egna kvaliteter, ta större hänsyn till behovet av mörker och visa mer respekt för stjärnhimlen. Det gäller inte minst nattetid när vi människor använder staden i lägre utsträckning. Min förhoppning är att nattsläckningen av Sundbybergs kyrka ska kunna fungera som inspiration för det, säger Clara Frænkel.

Andra viktiga hållbarhetsaspekter i projektet handlade om energibesparingar, trygghet, tillgänglighet och att lyfta kyrkans kulturvärden, både i sig själv och kopplat till närmiljön och staden.

– Med sin resliga struktur och läge högst uppe på en höjd utgör kyrkan ett tydligt landmärke och spelar en central roll i Sundbybergs stadsbild. Byggnaden i sig är väldigt varierad, med olika fasader som skapar olika uttryck i olika riktningar. Fasaden mot öster är den som är mest stadsmässig med sina uppbyggda stenmurar och trappan som leder upp till kyrkan. Från övriga håll är kyrkan mer inbäddad i naturen, säger Clara.

Utgångsläget och lösningen

När projektet startade bestod fasadbelysningen av fyra bredstrålande strålkastare på höga master som formligen öste ljus mot himlen. I kombination med den

Mot öster har kyrkoparken en mer stadsmässig karaktär. Kyrkan bildar tillsammans med murverk och trappor ett tydligt fond­ motiv mot omgivande gator.

Clara Frænkel framför det på bilden solljusbelysta korfönstret. Korfönstret är både belyst inifrån, som en del av fasadbelysningen, och utifrån, som en del av upplevelsen inne i kyrksa­ len när det saknas dagsljus.

Ljussättningen lyfter fram utvalda detaljer såsom det inifrån belysta korfönstret i öster och portiken i den igensatta, norra entrén.

”Byggnadens oregelbundna form innebar att vi fick använda många olika lösningar, både när det gällde armaturer och placeringen av dem.”

knapphändigt upplysta parken och kyrkans läge uppe på höjden fick det kyrkan att framstå som en svävande, lysande volym i det omgivande mörkret. Detta medförde också att avståndet upp till kyrkan förstärktes. Parkbelysningen bestod av enbart sju lyktor med kvicksilverljus som gav väldigt lite ljus och inte hade någon koppling till kulturmiljön. Belysningen runt själva kyrkobyggnaden bestod av spilljus från fasadbelysningen, som fick omgivningen att framstå som ännu mörkare.

– På den mörka, norra sidan av parken, där det rör sig färre människor, hade det uppstått problematiska hängplatser. En viktig aspekt blev därför att öka tryggheten genom att skapa bättre rumslig överblick, säger Clara.

När det gällde ljussättningen av själva kyrkan ville hon och hennes kollegor först och främst ta fasta på kyrkans huvudvolymer med det vertikala tornet, de tre gavelpartierna åt olika väderstreck och de branta taken på långhusen – allt det som också syns på håll.

– Den tidigare belysningen fick kyrkan att framstå som platt och kulissartad. Nu använde vi flera mindre strålkastare för att framhäva den varierade volymen och samtidigt minimera spilljuset. För att lyfta de olika kvaliteterna i fasadmaterialen använde vi en kombination av olika färgtemperaturer, 2 700 Kelvin på den varmvita putsen och 4 000 Kelvin på koppartaket, berättar Clara.

Belysningen av huvudvolymen kompletterades sedan med belysning på långhusens fasader med sina olika fack och strävpelare, liksom på detaljer som jugendteglet runt kyrkklockan, korfönstrets glasmosaik och korset och tuppen på kyrktornet.

– Byggnadens oregelbundna form innebar att vi fick använda många olika lösningar, både när det gällde armaturer och placeringen av dem. Om vi tittar på fasadbelysningen så är varje tornsida belyst med en strålkastare med elliptisk ljusbild och två smalstråliga strålkastare som belyser kakelteglet och torntaket. De västra och norra gavelpartierna är belysta med strålkastare i olika spridningsvinklar från två håll. Långhuset är belyst med armaturer som lyfter fram de olika facken mellan strävpelarna och som monterats nära fasaden i två nivåer. När det gäller den östra fasaden med koret har vi använt en kombination av strålkastare på belysningsstolpar och i mark. För att få fram den rundade formen på koret och det vackra fönstret har vi lagt ljuset på sidan och låtit mittpartiet förbli mörkt, berättar Clara.

Korfönstret innebar en utmaning i sig. När kyrkan används och det är mörkt ute behöver det vara upplyst utifrån för att det vackra motivet ska framträda tydligt. I den tidigare lösningen kom belysningen från en enda stolpe som placerats rakt framför fönstret, vilket delvis förstörde det fina fondmotivet österifrån.

– För att hålla fonden öppen placerade vi två strålkastare på vardera sida istället. Sedan adderade vi fyra invändiga spottar med nattändning som en del av fasadbelysningen, berättar Clara.

Flera olika ljuskaraktärer samverkar för att framhäva kyrkans arkitektur och skapa en trygg och tillgänglig parkmiljö. Samtidigt uppskattas det direkta spilljuset mot himlen ha minskat med ca 90% jämfört med den ursprungliga belysningen.

Fasad­ och trädbelysningen släcks samtidigt som stråk­ och släntbelysningen dimmas ner. Kyrkan får en mer vilande karaktär samtidigt som spilljuset mot himlen minimeras.

”Lagen är både inspirerande och kan fungera som murbräcka i projekt för att minska ljusföroreningar”

I parken bygger den nya belysningen på ett varmt, mjukt och nedåtriktat ljus på alla stråk. Armaturerna med sina trattformade lyktor har en tydlig koppling till kulturmiljön genom att de påminner om de som användes när parken först ljussattes på 1920-talet och som sedan ersatts i olika omgångar. Ljuset på stråken har sedan kompletterats med ljus på berghällarna, både för att få en rumslig överblick och för att bilda en visuell bas åt kyrkan. Utöver det har sex tallar ljussatts på den sida som riktar sig mot kyrkan. På så vis skapas en känsla av att ljuset strålar utåt mot träden.

– En viktig del av belysningen har också varit att öka tillgängligheten. Utöver att belysa alla stråk med ett bländfritt och relativt jämnt ljus, har vi belyst trapporna som leder upp till kyrkan. Här har vi använt ett integrerat ljus i trappräckena. Så här efteråt har jag hört flera kommentarer från kyrkobesökare om hur uppskattat det varit och hur mycket man tycker om den här trappbelysningen, säger Clara.

Minskad negativ miljöpåverkan

Den nya belysningen har inneburit energibesparingar på runt 70 procent, från cirka 8 900 kilowattimmar till cirka 2 900 – trots att den tidigare så mörka parken upplevs som mycket ljusare. Och ljusföroreningarna mot himlen har minskat väsentligt, både genom vald gestaltning och släckningen nattetid. Den ursprungliga fasadbelysningen som innebar ett installerat ljusflöde på ca 160 000 armaturlumen är nu nere på mindre än 30 000 armaturlumen. Kvällstid beräknas det direkta spilljuset mot himlen totalt ha minskat med ungefär 90%, vilket motsvarar ca 95 000 lumen. Nattetid, när all fasadbelysning utom korset och vid entréerna är släckt är det direkta spilljuset mot himlen begränsat till ca 200 lumen, det vill säga ca 0,2% jämfört med den ursprungliga belysningen. På natten släcks också trädbelysningen, samtidigt som slänt- och stråkbelysningen dimras ner.

– Vi visste redan från början att vi skulle ha ett nattscenario med mer dämpad belysning. Men idén med att släcka fasadbelysningen helt var något som växte fram under tiden och som jag lade fram som ett förslag när vi riktade in belysningen för ett år sedan. Hållbarhet är en viktig fråga för kyrkan och de var genast med på noterna.

Från kyrkans håll är man mer än nöjd med den nya belysningen, både med ljuset – och mörkret.

– Jag känner mig stolt över hur fin belysningen har blivit. För mig är det också en symbolisk handling att belysa kyrkan. Både utifrån Kristus som världens ljus och för att kyrkan finns här för att bidra med ljus till alla som bor och vistas i Sundbyberg. Att vi sedan släcker och låter kyrkan vila på natten är bra både för miljön, människor och djur som annars påverkas av ljuset.

De behöver vila på natten och det behöver vi också, säger Micke Åsman, kyrkoherde för Svenska kyrkan i Sundbyberg.

Clara upplever att den nya franska lagen med sina stränga regler gjort henne modigare i arbetet kring ljusföroreningar och fått henne att gå ett steg längre i flera projekt.

– Lagen är både inspirerande och kan fungera som murbräcka i projekt för att lyfta behovet av att minska ljusföroreningar och för hur man ska ställa detta i relation till andra aspekter. Det kan vara värdefullt att ha den här lagen med sig och kunna säga att i Frankrike, där är det faktiskt förbjudet att använda färgtemperaturer över 3000 Kelvin i gatubelysningen eller att låta fasadbelysningen vara tänd under natten.

Hon tycker att en av de saker som varit intressanta med det här projektet är att flera olika hållbarhetsaspekter samverkat och balanserats på ett bra sätt.

– Förutom att lyfta kulturmiljön har vi också kunnat öka tryggheten och tillgängligheten, samtidigt som vi minskat energiförbrukningen, mängden ljusföroreningar och gett natten en egen gestaltning. Som jag ser det finns det en stor potential i att jobba på liknande sätt i många projekt, säger hon.

Fem viktiga delar i den franska lagen mot ljusföroreningar

1. Släckningstider

Lagen innebär att många typer av belysningsanläggningar ska släckas nattetid. Några exempel: Fasadbelysning och skyltfönsterbelysning måste släckas senast kl 01.00 på natten. Belysning inom inhängdade parker, bostadsgårdar och områden i anslutning till verksamheter ska släckas senast en timme efter stängning. Det gäller även belysning inne i verksamhetslokaler som sprids ut till exteriören. Reglerna gäller både nya och befintliga anläggningar.

2. Färgtemperatur

För de flesta belysningsanläggningar utomhus gäller att färgtemperaturen inte får vara mer än 3 000 Kelvin. Det gäller till exempel belysning på vägar, gator, gång- och cykelvägar, belysning av parkeringsplatser och utomhusbelysning i anknytning till byggnader. Kravet gäller inte bostadshus, byggnader med kulturhistoriskt värde, nattöppna parker och bostadsgårdar. För vissa skyddade naturmiljöer gäller att färgtemperaturen inte får vara mer än 2 400 eller 2 700 Kelvin (beroende på typ av område).

3. Installerat ljusflöde

Lagen omfattar gränsvärden för hur mycket ljus man maximalt får installera i olika typer av områden. Gränsvärdena avser installerat ljusflöde per ytenhet (lumen/m2) för den yta som är avsedd att belysas. På allmänna och privata platser som vägar, gator och gång- och cykelvägar gäller till exempel maximalt 35 lm/m2 inom tätort och maximalt 25 lm/m2 utanför tätort.

4. Uppåtriktat ljus

Lagen omfattar gränsvärden för andelen ljus som armaturen riktar över och strax under horisontallinjen. På vägar, gator, gång- och cykelvägar och parkeringsplatser får den installerade andelen ljus ovanför horisontallinjen inte överstiga 4 procent. För att begränsa horisontellt, bländande belysning så får maximalt 5 procent av armaturens ljusflöde spridas över cirka 75 graders vinkel från nadir (lodlinjen). Armaturer i befintliga anläggningar som ger mer än 50 procent ljus över horisontallinjen behöver bytas ut före 2025.

5. Ljus vid vatten

Lagen omfattar även särskilda bestämmelser för belysning i närheten av vatten. Ljus får inte riktas mot vattenytor, om det inte finns särskilda skäl såsom arbetsmiljö (till exempel vid hamnverksamhet) eller trafiksäkerhet. Alla armaturer i kustmiljöer som är synliga från havet eller från stranden måste riktas från vattnet och/eller förses med bländskydd som skärmar av belysningen ut mot vattnet.

Punkterna ovan är en kort sammanfattning, baserade på ett urval av Clara Frænkel. Hela lagtexten på originalspråk finns på: legifrance.gouv.fr

Publicerad den 5 maj 2022

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2022