När forskning möter designtänkande

Vi behöver belysning för att navigera oss i utomhusmiljöer, men hur kan vi finna och karaktärisera balansen som möter fotgängarens visuella komfort samtidigt som vi reducerar det elektriska ljusets biologiska inverkan på djur och natur? Jag kommer att hänge mig åt detta ämne över de närmsta fyra åren för att utveckla svar till några delar av denna breda fråga. Att ha en praxisbaserad bakgrund i ljusdesign och att vara del av ett spännande interdisciplinärt forskningsteam NorDark (www.nordark.org), som leds av Ute Besenecker på KTH, är något som matchar min personliga motivation.

”Att ha ett kollaborativt tillvägagångssätt som sträcker sig bortom discipliner kan ha stor betydelse.”

Resan mot en bana inom ljusdesignforskning är en naturlig och meningsfull övergång för mig personligen, för att finna innovativa sätt att designa åt människor och vår miljö. Att finna underliggande syften kring vad och vilka vi designar för, att inkludera ofta ignorerade överväganden i vår dagliga praktik och att ha ett kollaborativt tillvägagångssätt som sträcker sig bortom discipliner kan ha stor betydelse. Det är därför viktigt att vi fortsätter att ställa frågor och omvärdera svaren genom att använda ett kritiskt perspektiv.

Att forska om hur den mänskliga synen fungerar vid låga ljusnivåer och definiera mål för visuell upplevelse kan möjliggöra en bättre förståelse för lämplig karaktärisering av ljuskällor och deras spektrala och optiska egenskaper. Utöver människans behov är även det elektriska ljusets inverkan på flora och fauna viktigt ämne inom ljusdesign, men det är än så länge relativt okänt fält för oss arkitekter och designers. Nya studier visar att olika arter reagerar annorlunda på ljusintensitet, våglängdsspektra, exponeringstid och varaktighet. Interdisciplinär forskning är nödvändig för att tolka konsekvenserna av elektriskt ljus på ekologin som kan leda till designlösningar med en minimerad inverkan på miljön.

Mitt intresse för ljusdesignforskning motiveras av frågor om hur man bäst skapar miljöer som är utsatta för långvarigt mörker med hänsyn till alla levande organismers välbefinnande. I enlighet med de komplexa problem som vi inom ljusdesignfältet möter blir det nödvändigt att stärka designtänkandets processer med mer forskning för att möta hållbarhetsmålen.

Det finns en ökad medvetenhet och ett intresse i ljusdesignforskning för att hitta svar på människans och naturens behov. Med stöd och utveckling från tillverkare kan vi implementera lösningarna till projekten.

Ny forskning inom ljusdesignprojekt med fokus på vilda djur behöver stöttas med mer forskning innan slutsatser kan nås om en komplett lösning, eftersom olika arter reagerar olika på ljusets spektrala och optiska egenskaper.

Seren Dincel

Publicerad den 29 september 2022

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2022