Forskning Intro

Nya perspektiv på ljusstyrning

Hur kan sensorer som känner av andning användas för att skapa bättre och mer energieffektiv belysning i både hem och offentlig miljö? Med sitt nya ­projekt PULSE vill forskarna vid Tekniska Högskolan i Jönköping ge nya ­perspektiv på ljusstyrning.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik har beslutat att stötta forskningsprojektet PULSE (Present-sensing User-responsive Lighting for Supporting Emotions) med 3,8 miljoner kronor. Projektet som spänner över 2,5 år kommer att ledas av postdoktor RatnaKala Sithravel och professor Myriam Aries från avdelningen för byggnadsteknik och belysningsvetenskap. Det tvärvetenskapliga teamet omfattar även docent Bruce Ferwerda från avdelningen för datateknik och informatik, professor Anita Hurtig-Wennlöf från avdelningen för naturvetenskap och biomedicin samt en doktorand.

Rätt mängd ljus, fördelat på rätt sätt utan att blända och vid rätt tid på dagen hjälper oss att upprätthålla vår dygnsrytm. Med integrerande belysning mår vi bättre både psykiskt och fysiskt och kan prestera bättre på jobbet och i skolan.

”Vad skulle hända om belysningen anpassas efter hur dem som befinner sig i rummet mår och känner sig.”

– Befintliga sensorsystem tar sin utgångspunkt i externa faktorer och förinställda nivåer som vi i efterhand kan tycka till om. Men vad skulle hända om belysningen anpassas efter hur dem som befinner sig i rummet mår och känner sig? I det här projektet vill vi undersöka möjligheten att med hjälp av sensorer som känner av andningen, anpassa belysningen efter individernas behov i realtid, förklarar RatnaKala Sithravel.

– Andningen är tätt sammankopplad med hur du mår. Om du är lugn och avslappnad har du ett helt annat andningsmönster än om du är stressad eller upprörd. Till skillnad från traditionella närvarosensorer är den här typen av sensorer mer personliga. En traditionell sensor känner av ett levande objekt. Med de här sensorerna vill vi kunna relatera till en persons, eller en grupps, fysiska och psykiska tillstånd – för att skapa den ljusmiljö som är mest gynnsam.

Forskningsresultaten skulle alltså kunna få sin praktiska tillämpning i både offentlig miljö och hemmiljö. I ett klassrum kan sensor som känner av andning känna om eleverna är stressade eller har låga energinivåer och anpassa belysningen efter detta. I hemmiljö kan sensorer och belysning användas för liknande syften, menar forskarteamet.

PULSE är en fortsättning på de tidigare projekten SMILE, DOSE och ExTRA DOSE som har finansierats av Belysningsstiftelsen och Energimyndigheten. Alla tre projekten syftade till att optimera belysningen och placeringen av sensorer för att förbättra energieffektiva belysningssystem med eller utan användarresponsiva närvarosensorer.

– Vi är väldigt glada för att Belysningsstiftelsen ger oss chansen att vidareutveckla vår forskning inom området. Att vi får möjlighet att driva det här projektet betyder naturligtvis mycket även för vår verksamhet och vidare uppbyggnad av organisation och utbildning, konstaterar Myriam Aries som är professor i belysningsvetenskap och biträdande avdelningschef.

Och det är just själva forskningsinitiativet som ligger till grund för beslutet, kommenterar Belysningsstiftelsens ordförande Lena Gustafsson:

– Ur vårt perspektiv är det inte tillämpningarna och produkterna som är målet med att stötta PULSE-projektet. Vi tycker att det är viktigt att våra lärosäten får möjlighet att arbeta i den vetenskapliga traditionen och utveckla sin forskningsmetodik under goda förhållanden.

Forskarteamet i PULSE:

RatnaKala Sithravel, Ljusvetenskap
Bruce Ferwerda, Datavetenskap
Anita Hurtig-Wennlöf, Biomedicin
Myriam Aries, Ljusvetenskap

Publicerad den 29 september 2023
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2023

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här