Massiv kritik mot byggregelförslag

Boverket tar just nu fram nya byggregler, med namnet ”Möjligheternas byggregler”, på uppdrag av regeringen. Syftet är att förenkla reglerna och att skapa förutsättningar för effektivisering och nya lösningar. Ett större ansvar ska läggas på branschen att välja hur funktionskraven i reglerna ska uppnås. Många remissinstanser har varit kritiska till förändringsförslagen, inte minst när det gäller sänkta krav på tillgång till dagsljus.

Kiran Maini Gerhardsson är arkitekt och forskar om ljus och boendekomfort på Lunds universitet. För några år sedan gav hon ut boken ”Vad jag tänker på när jag tänker på fönster”. Den bygger bland annat på en studie från hennes avhandling där hon intervjuar människor om hur fönster påverkar hemmiljön. Intervjuerna visade att fönster spelar en nyckelroll för trivseln.

– En del reagerade med starka känslor när de fick frågan hur de skulle uppleva det om fönstret i rummet var igensatt. Det var tydligt hur betydelsefulla fönstren är och att de påverkar flera aspekter av boendemiljön, säger Kiran Maini Gerhardsson.

Fönstrens mest uppenbara funktion är att de släpper in ljus. Dagsljusets betydelse för hälsan är väl belagd av forskningen. Den påverkar bland annat dygnsrytmen och vakenhetsgraden men också känsloinställningen/måendet. Enligt Kiran Maini Gerhardsson bör dagsljuset vara grunden i all belysningsplanering. Men fönsteröppningar ger dessutom utblick, upplevelse av rymd, reglering av luftflöde och värme och möjligheter till social interaktion.

– Utblick är lika viktigt för hälsan som dagsljuset. Man vill kunna se vad som händer i utomhusmiljön och ha möjlighet att kommunicera med människor i sin omgivning, säger Kiran Maini Gerhardsson.

Krav på utblick ströks

I de nuvarande byggreglerna ställs krav på att det ska finnas tillgång till direkt dagsljus (det vill säga genom fönster mot det fria) i alla rum som man vistas i mer än tillfälligt, som vardagsrum, kök och sovrum. Det ska också finnas tillgång till solljus i bostaden, med undantag för studentrum. I ett allmänt råd anges dessutom att det ska vara möjligt att se ut från alla vistelserum.

Boverkets förslag till nya regler kräver i stället en procents dagsljusfaktor (en procent av ljusstyrkan utomhus) för halva ytan av alla rum som bedöms. Kraven på att det ska finnas direkt dagsljus i varje rum tas bort liksom det allmänna rådet om utblick. Dessutom undantas alla bostäder under 35 m2 från kravet på tillgång till solljus.

För lokaler ställs, till skillnad från bostäder, inga kvantitativa krav på dagsljus. Lokaler ska ”vara utformade så att de medger tillräckligt dagsljus för att undvika olägenheter för människors hälsa”. Flera remissinstanser är kritiska till detta, bland annat för att det är oklart vad som menas med tillräckligt dagsljus. Skillnaden som görs mellan bostäder och lokaler befaras också öka risken att det byggs arbetsplatser och utbildningslokaler med för lite dagsljus.

Förtätningen av våra städer gör att det är svårt att få god dagsljustillgång överallt i bostäder och lokaler. När det gäller bostäder gör Boverket det kvantitativa kravet mer flexibelt genom att öppna för att vissa rum kan vara sämre när det gäller dagsljustillgång. Det kan till exempel handla om ett rum som vetter mot en portuppgång eller en hög mur. Bristen på dagsljus i det rummet behöver då kompenseras med mer ljus i andra rum.

Flexibilitet när det gäller dagsljustillgång i bostäder lyfts som något positivt i flera remissvar, medan andra menar att det är viktigt med god ljustillgång i alla vistelserum. Att det allmänna rådet om utblick tas bort möter kritik från en mängd instanser, med hänvisningar till risken för fönsterlösa rum och för människors hälsa. I det ursprungliga förslaget som formulerades av en arbetsgrupp på Boverket fanns ett krav på utblick från varje rum (som man vistas i mer än tillfälligt). Det ströks dock när förslaget granskades av ledningen, med motivet att man vill förenkla så långt som möjligt.

Risk för ohälsosamma rum och ojämlikhet

Kiran Maini Gerhardsson befarar att Boverkets förslag kan leda till att det till exempel byggs smålägenheter vända mot norr, ovanför parkeringshus eller liknande, med bara ett takfönster. En sådan bostad skulle ge dagsljus men sakna tillgång till både solljus och utblick. Den boende skulle inte få tillgång till den information om omgivningen som man vet är bra för hälsan.

– Vi har ju erfarenheter från pandemin när män­niskor var tvungna att stanna hemma långa perioder. Att sitta isolerad i en vindsvåning med bara takfönster kan inte vara bra för någon.

Kiran Maini Gerhardsson ser en betydande risk för att även fönsterlösa rum kommer att bli verklighet om förslaget går igenom, eftersom byggare ofta vill få ut så mycket boyta som möjligt i ett projekt. Hon menar att det i så fall kan bli ett jämlikhetsproblem. Om det byggs en viss andel bostäder utan fönster i alla vistelserum, kommer de antagligen bebos av människor som inte har möjlighet att välja.

– Det ska inte vara så att en person ska känna sig tvingad att acceptera fönsterlösa rum bara för att få någonstans att bo, säger Kiran Maini Gerhardsson.

Boverket försöker nu anpassa förslaget efter kritiken från remissinstanserna. Arbetsgruppen på Boverket överväger nya formuleringar, både vad gäller krav på dagsljus och utblick. Det nya förslaget ska dock godkännas av ledningen innan det kan gå ut på en eventuell förnyad remiss. Vad det till slut kommer att stå i de nya byggreglerna är fortfarande en öppen fråga.

Publicerad den 8 december 2023

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2023