God ljusdesign ska få äldre att trivas – och sova bättre

–Efter att ha läst flera forskningsartiklar om belysningens betydelse för såväl de äldres som medarbetarnas hälsa och välmående kändes det självklart att efterfråga en god ljusdesign i projektet. Målet med belysningsförslaget har varit att minska fallrisken samt öka orienterbarheten i både tid och rum. Verksamheten har också ställt krav på att det ska finnas praktiskt arbetsljus samtidigt som armaturerna ska bidra till hemkänsla, säger Petra Hurri, projektledare på omsorgsförvaltningen i Sotenäs kommun.

Fler förslag specifikt för de äldres välmående

Belysningsdelen i ombyggnadsprojektet har varit ett samarbete mellan elkonsulten Sitowise som ansvarat för elprojekteringen och Mikaela Åström Forsgren på Beamstar som ansvarat för belysningsprojekteringen och som har bred kunskap av att arbeta med belysning i miljöer för äldre. Samarbetet har också skett i nära dialog med What! Arkitektur som stått för den arkitektoniska gestaltningen.

– Det belysningsförslag vi tagit fram utgår från flera aspekter som har betydelse för äldres hälsa och välmående. Till att börja med har vi velat skapa en miljö som känns hemlik och trivsam och inte så institutionell – samtidigt som det ska vara en god och bländfri ljusmiljö som förhindrar fallolyckor. Eftersom det åldrande ögat är så känsligt för bländning har vi valt armaturer som är mycket väl avbländade, säger Mikaela.

På många äldreboenden får de boende själva ta med sig alla lampor. För att få en god ljusmiljö har man här i stället beslutat att fasta installationer ska stå för huvuddelen av belysningen. De fasta installationerna består både av takarmaturer, integrerad belysning i sänggaveln av trä och en spotlightskena som kan belysa tavlor och andra föremål.

– Den vertikala belysningen från ljusskenan och sänggaveln bidrar både till trivsel, igenkänning och hemkänsla. I ett rum utan vertikal belysning blir man också mycket tröttare, vilket är en annan viktig poäng, påpekar Mikaela.

Med stöd för sömnen

Projektet har också handlat om ljusets betydelse
för sömnen.

– I samband med det har jag också pratat med Henrik Clausen som har bidragit till forskningen kring cirkadiskt ljus, berättar Mikaela.

Studier som han har medverkat i visar att speciellt morgon- och förmiddagsljuset har stor betydelse för regleringen av de hormonnivåer som bidrar till att ställa in kroppens dygnsrytm så man blir pigg och trött vid rätt tidpunkt. ”Vid sängdags är ljusnivån i ­rummen nere på cirka10 lux. Om man behöver gå upp och gå på toa på natten finns ett automatiskt system
med ledljus.”

– Under morgontimmarna strax efter att man vaknat behövs högre ljusnivåer. Vid frukosten har vi valt 800 lux vid bordet och runt 300 lux som allmän ljusstyrka i övrigt. Uppåtljuset i pendeln och allmänljuset är då också lite kallare, runt 4 200 kelvin, medan nerljuset som man får i ansiktet ligger på 2 700 kelvin, berättar Mikaela.

Ju längre dagen går, desto varmare och svagare blir ljuset.

– Vid sängdags är ljusnivån i rummen nere på cirka 10 lux. Om man behöver gå upp och gå på toa på natten finns ett automatiskt system med ledljus. Grunden är 10 lux, men man kan välja mer ljus om man vill. Färgtemperaturen är varm, runt 2 700 kelvin och med bra färgåtergivning för att
få bra synbarhet, berättar Mikaela.

Styrning avgörande

I boendedelen med matsal och gemensamma aktivitets­ytor har Mikaela använt tunable white för att kunna reglera färgtemperaturen under dygnet.

– I andra delar av verksamheten, som kontor, storkök och gym, har jag valt en mer konventionell varmvit belysning, men fortfarande väl avbländad och genomtänkt överlag, säger Mikaela.

Styrningen av ljuset har också fått en central roll
i projektet.

– Vi har haft en tät dialog med personalen om deras önskemål kring ljus och styrning – vad de vill kunna släcka och tända samtidigt, var knapparna ska sitta, vilka förprogrammerade scener de vill ha och så vidare. Om de behöver leda en boende in på toaletten och har båda händerna upptagna kan det till exempel vara bra med närvarostyrning. Samtidigt behövs vanliga ­tryckknappar som de äldre känner till också, så att de kan tända och släcka på det sätt som de är vana vid, säger Mikaela. Hon ser att just styrning blir en allt större del i så gott som alla ljusuppdrag.

– Om inte styrningen blir bra så blir inte ljuset heller bra. Alla ljuskällor nu är ganska ljusstarka, vilket innebär att de behöver ställas in på ett helt annat sätt än tidigare. Det gör också att vi kommer närmare elkonsulterna i vårt jobb och att styrningen blir en brygga mellan våra kompetenser. Tillsammans kan vi skapa otroligt bra belysningsunderlag, så mitt önskemål är att den typen av samarbeten ska öka ännu mer, säger Mikaela.

För närvarande är hon även involverad i ett stort återbruksprojekt på ett äldreboende i Göteborg, tillsammans med Ateljé Lyktan.

– Efter att ha gjort en inventering av de befintliga lysrörsarmaturerna som skulle fasas ut såg vi att de var väldigt bra och att det skulle vara både miljömässigt och ekonomiskt lönsamt att bygga om dem till LED. Nu är vi snart klara efter en lång rad tester och mockups och har kunnat återanvända i princip allt utom ljuskällorna och driftdonen. Jag gillar att jobba med den här typen av projekt, som kanske inte är så synliga utåt, men där det verkligen känns att man gjort något bra, säger Mikaela.

För den goda ljusmiljöns skull står de genomtänkta fasta installationerna för belysningen i rummen.

Publicerad den 15 februari 2024

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2024