På spaning efter hållbar ­belysning

Man kan konstatera att det fanns en rad olika sätt att angripa ämnet hållbarhet, allt från vilket material som användes i ­stolpfundamenten till om utställningsmontern var åter­använd eller återanvändningsbar.

Ljusets påverkan på omgivningen

Den mest synliga aspekten av hållbarhet var olika sätt att minska ljusföroreningar och ljusets påverkan på omgivningen.

Många leverantörer visade koncept med varmare färgtemperaturer och styrning för att minska påverkan på nattlevande organismer. Med tvåkanals-don, tids­styrning och dubbla LED-plattor går det att växla mellan vitt ljus och orange eller rött ljus. Tanken hos många verkar vara att skiftet i ljusfärg sker under olika tider på dygnet, med närvarostyrning eller genom andra styrsignaler. Det orange eller röda ljuset ska minska mängden blått, vilket ­tillverkarna identifierat som extra ­skadligt. Växlandet mellan LED-plattor gör också att ljusfördelningen kan ­ändras med olika linser på plattorna. Tyvärr ­verkar det vara få leverantörer som ut­forskat den möjligheten.

Förutom olika ljusfärg på själva LED-chipet fanns också linser med inbyggda filter för att begränsa mängden blått ljus. Genomgående var det en trend mot varmare ljusfärger i armaturerna, inte många mässmontrar innehöll kall eller neutralvit belysning. Många visade också lösningar där styrningen gjorde så att det gick mot varmare ljus ju mer man sänkte ljusnivån.

Trenden var inte begränsad till stolp­armaturer utan fanns i allt från vägg­­arma­turer och pollare till strålkastare.

Många visade också koncept för att minska mängden oönskat spillljus från armaturerna. Allt från rena avskärmningar till armaturer med specifikt design­ade användnings­områden, till exempel ljus i fönsternischer eller markplacerade ­armaturer med ljusspridning anpassad för att ersätta markstrål­kastare för ­belysning av fasader.

Reflektorns återkomst

I vägbelysningen är det fortfarande ­ljuspunktsmatriser på ett kretskort som dominerar utformningen. Användningen av reflektorer i stället för linser för att styra ljusriktningen ser ut att ha ökat, men är fortfarande ganska sällsynt. På strålkastar­sidan finns en väldigt intressant utveckling att använda reflektorer för bättre kontroll på ljusspridning och bländning. Det märks också att dioderna fått både bättre effek­tivitet och krympt i storlek. Kanske kommer denna utveckling spilla över på vägbelysningen framöver.

Solceller

Något som stack ut i vägbelysnings­avdelningen var mängden lösningar med sol­celler. Det fanns en lång rad olika vari­anter: runda och fyrkantiga integre­rade i stolpen, stora lådor med kombinerade ­paneler, ­batteri och armatur som ska ­monteras längst upp på stolpen, ­paneler ­designade som en fena på stolpen. ­Fyr­kantiga pelare med integrerade ­solpaneler och som ska sättas på stolptopp. Runda ­paneler som ska sättas runt stolpe eller sitta på stolptopp. Till och med mark­iser med solpaneler.

Gissningsvis kommer många leverantörer framöver att vilja sälja den typen av lösningar även i Norden. Då kan det vara bra att ha med sig att bara för att elen produceras från förnybara källor så behöver inte systemet som sådant vara det mest hållbara. Trafikkontoret i Stockholm kom i en studie 2022 fram till att utifrån ett LCA-perspektiv har ett hybrid­system med solceller mer än dubbelt så stor klimat­påverkan som ett konventionellt belysningssystem. I stället för att använda solceller och batterier finns det andra saker i belysningsanläggningen att skruva på som ger bättre effekt, till exempel material­val, energiförbrukning och livslängd på ingående komponenter.

Återbruk och återanvändning av armaturer

En hållbarhetsaspekt som inte var så tydlig på mässan var möjligheten att enkelt kunna reparera och byta ut reservdelar. Vi hade förväntat oss mer tydliga koncept där tillverkarna aktivt jobbar med återbruk och återanvändning av armaturer. Nu var fokus mer på återbruk av montrar än armaturer.

Orsaken är troligtvis att effekten är större i sektorer som har kortare omloppstid för utrustningen. Materialanvändningsdelen är väldigt liten i jämförelse med energiförbrukningen under användning för en gatubelysningsinstallation där stolpar och kablage kan sitta 50 år eller mer på samma plats.

Med en utfasning av urladdningsljus­källorna planerad till 2027 hade vi också förväntat oss fler koncept för att bygga om den typen av armaturer till LED. För en vanlig enkel koffertarmatur lär det ­troligtvis inte bli den mest ekonomiska åtgärden att konvertera till LED, men för mer designade armaturer eller relativt nya armaturer kan det definitivt vara ett attraktivt alternativ om kostnaden ligger i paritet med eller strax under en ny armatur i samma prisklass. Vid närmare eftertanke såg vi ingen tillverkare som uppmärksammade att undantaget från kvicksilver­förbudet i RoHS löper ut 2027 för urladdningslampor, vilket är lite märkligt när det bara är tre år kvar till stoppdatum.

Styrning

På styrsidan verkar det ha skett en markant mognad. I stället för egna inbyggda styrsystem har de flesta tillverkare lösningar för att montera Zhaga-socklar på armaturen. Styrningen sker sen via en extern styrnod som monteras i sockeln. En klart bättre lösning än att varje tillverkare har ett eget system och kommunikations­lösning. Nackdelen är när armaturerna är för små eller designade så att sockel och styrpuck inte passar in. Men det fanns flera lösningar där sockeln kan sitta separat monterad på stolpen, skilt från armaturen.

Att kunna styra flera don med samma puck och flera LED-plattor med samma don öppnar upp för intressanta lösningar där en armatur kan ha flera olika styrbara ­kombinationer av ljusfärger och ljusför­delningar. Till exempel om man vill att belysningen ska anpassas och följa ­dygnsrytmen av en plats.

Designens återkomst

”Det märks att LED-tekniken mognat och blivit både effektivare och mindre utrymmeskrävande. ”

Det märks att LED-tekniken mognat och blivit både effektivare och mindre utrymmeskrävande. På mässan fanns en variation av utseenden och former på väg­belysningsarmaturerna. De platta, tekniskt designade armaturerna med kylflänsar och stora ljuspunktsmatriser fanns såklart fortfarande i mängd, men många visade också lösningar med mer klassiska eller lekfulla former. Huvud­materialet är fortfarande ­gjuten ­aluminium med olika typer av lackering men det fanns även arma­turer i sträng­sprutad aluminium eller i teknisk plast som ska minska klimat­avtrycket från tillverkningen av produkten.

Trender på inomhussidan

På inomhussidan var kreativiteten ännu mer tydlig, mängden av former och ­material var slående. Armaturer fanns i alla möjliga material; stål, plast, trä, glas, ­keramik, ­papper, betong, marmor eller alabaster. Uppfinningsrikedomen påminner om när stifthalogen slog igenom i början av 2000-talet. Skillnaden mot då är att mäss­montrarna inte längre är uppåt 40⁰C, eftersom armaturerna knappt ger någon värme ifrån sig i dag. En klart underskattad effekt av LED-revolutionen, att man kan strosa runt på mässan i både skjorta och kavaj en hel dag utan att riskera uttorkning.

Litet, bärbart och batteridrivet

En annan tydlig trend är att storleken på ljuspaketen minskar i storlek. Små ljuspunkter som kan ge rejält med ljus skapar stora möjligheter att krympa armatur­storleken. Ur ett hållbarhetsperspektiv ger det här möjligheter att få ner material­åtgång samt transportvolym och vikt.

En intressant applikation är små ­extremt avskärmade downlights för allmänbelysning där det inte gick att se var ljuset kom ifrån innan man var rakt under armaturen. Motsvarande utveckling har också gett spotlights i små storlekar som tidigare bara gick att få till med fiberoptik.

En annan intressant utveckling var små och flyttbara batteridrivna bords­lampor för restaurangmiljö. Dessa ersätter ­levande ljus men också till viss del allmänbelysningen. I stället för att montera en fast armatur går det att ställa dit en liten uppladdningsbar bordslampa som ändå ger tillräckligt ljus för att läsa menyn och se vad som är på tallriken. Med omställbar ljusfärg och ljusnivå kan de anpassas för olika stämnings­lägen och miljöer.

Publicerad den 8 maj 2024

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2024