Sam Anders har jobbat en tid hos Studio Roosegaarde, bland annat med den stora ljusinstallationen ”Rainbow station” vid Amsterdams Centralstationen i härom året. (Se Ljuskultur, nr 5/15)
Mötet

”Min avsikt var att skapa en kombination av ljus och doft”

Hälsa och dagsljus hänger ihop. Det är Sam Anders så säker på att han ägnat de två senaste åren åt saken. Resultatet ”Sunsations” – en dagsljussimulerande armatur som dessutom skickar ut dofter – kunde vi se på Konstfacks vårutställning i maj.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Sunsations presenterades i ett lite svart rum. På ena väggen satt en datorstyrd ljuskälla med en tiohörnig platt skärm vänd mot betraktaren. Det mesta av sladdar, kablar och övrig programmeringsteknik var öppet redovisat men doldes av mörkret. Så även de små kärlen med doftämnen kopplade till anläggningen. Armaturen gav ett dynamiskt ljus som följde dagens alla färgtemperaturer. Mer blått på morgonen: Dags att gå upp! Senare mer rött som berättar att kvällen närmar sig.

– Idén uppstod när jag kom till Sverige. Det enda jag såg när jag tittade ut genom fönstret från min hyrda lägenhet i Kista var en vägg. Jag blev frustrerad. Inga som helst tidsreferenser inomhus. Så jag började fördjupa mig i litteratur om dagsljusets betydelse, om kognitivt beteende och möjligheterna att utnyttja ”sensory design”1. Det finns så mycket vi är medvetna om på omedvetet plan, om du förstår vad jag menar. Dagsljuset är i allra högsta grad ett element i vardagen som påverkar oss utan att vi inte riktigt fattar hur.

Sam Anders är alltså nybliven MA (Master of Arts). Tidigare pluggade han ”Industrial Design Engineering” under fyra år vid Tekniska universitetet i nederländska Delft. Parallellt arbetade han på ett företag som tog fram ljusplaner för bland annat hotell och restauranger. Efter examen fortsatte han på företagets forskningsavdelning men upptäckte snart att han ville fortsätta studera. Mer eller mindre av en slump hittade han till Konstfack och den friare Master-kursen ”Design: Spatial Design”.

LJUS OCH DOFT

I början av sitt avslutningsprojekt gjorde han dagsljusstudier ute i Tyresö naturreservat. Det var där luktsinnet kom med i bilden. Det visade sig nämligen att dagsljuset har en tydlig inverkan på till exempel utsöndringen av doftämnen i luften. Därför lade han till luktsinnet som en sensorisk trigger vid sidan av synen.

– En känslomässig upplevelse av ett visst ljus kan förstärkas genom ett kompletterande incitament som till exempel doft. Både vårt seende och våra luktsensorer påverkar dygnsrytmen. För att fånga både välkända och självklara, men också mer eller mindre omedvetna dofter, engagerade jag kompisar och andra intresserade. De fick känna på och kategorisera olika dofter. Så småningom kunde jag komma fram till hur olika luktförnimmelser korrelerade med olika visuella intryck.

I det svarta rummet på utställningen fanns tio behållare med essentiella oljor. När ”Sunsations” tändes på morgonen öppnades den första, efter en halvtimme släpptes nästa doft fram. De överlappade varandra och blandades innan den första stängdes av och ytterligare en doft spreds. Och så vidare…

– Min avsikt var alltså att skapa en större rumslig designupplevelse, en kombination av ljus och lukt. Ingen doft fick bli för dominant eller tydlig; dofterna är abstrakta. I förlängningen av projektet ser jag ett slags luktdesignverktyg som skulle kunna användas av inredningsarkitekter. Kanske för att framkalla olika scenarier och på så sätt undvika olyckliga designbeslut kring det naturliga dagsljuset. ”Sunsations” skulle också kunna hjälpa till att skapa en bättre dygnsrytm för skiftarbetande eller personer som lider av Seasonal Affective Disorder. (SAD = årstidsbunden depression)

Sam Anders understryker att ”Sunsations” bara är en prototyp. Under projektets gång samarbetade han med flera producenter. Ett företag i Antwerpen hjälpte till att programmera ljuset, ett i Los Angelos hjälpte honom att utveckla dofterna.

Formmässigt skulle armaturen kunna se ut hur som helst. På utställningen var idén det viktigaste.

– Just nu släpper jag designbiten; jag kommer inte ägna tid åt att marknadsföra ”Sunsations”. Min stora dröm är att jobba med rumsligheter, med arkitektur. Jag vill använda det jag lärt mig under resans gång för att gå vidare. Vartåt vet jag inte riktigt ännu…

Publicerad den 30 augusti 2016
Ur Ljuskultur Nummer 4, 2016

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här