På tröskeln till en revolution

Det går fort nu. Dagligen kommer nya AI-baserade program och uppdateringar liksom erbjudanden om olika AI-relaterade kurser. ”Öka din kompetens och bli mer värdefull för din arbetsgivare. Arbeta snabbare, gör mer och bli mer effektiv”. Det nationella centret AI Sweden lanserade i mars en AI-strategi för Sverige och nyheter sprids om den exponentiella AI-tillväxten som sägs fördubblas var 18:e månad enligt somliga källor, var sjätte enligt andra. Och om att Singapores regering uppmuntrar alla sina invånare över 40 år att på betald arbetstid gå en universitetskurs i ämnet för att förbli relevanta. Förbli relevanta! Inte tu tal om att nutidsfenomenet AI kräver ny kunskap vilket vi måste förhålla oss till – och helst agera. Inom belysningsbranschen ses stora möjligheter inom bland annat styrning som bidrar till ökad effektivitet och nytta för allt från fastighetsägare och hyresgäster, något som Ljuskultur tidigare har rapporterat. Och olika AI-baserade hjälpverktyg används redan idag såväl av ljusdesigners som arkitekter i både skiss- och beräkningsarbete. Snabbare och mer effektiva processer, kostnadsbesparingar och smartare flöden nämns ofta som de stora fördelarna men också ökad hållbarhet, en ny, mer lekfull arkitektur och en större kreativ höjd. Enklare uppgifter försvinner och framsynta företag utvecklar egna verktyg medan lika vidsynta kommuner använder AI för att utveckla visioner för, samt digitalisera stadsplanering, och detaljplaner. Mängder av forskningsprojekt pågår där allt från AI-drivna affärsmodeller för arkitekter och teknikkonsulter undersöks till att med hjälp av AI scanna byggnadsdelar för att identifiera återbrukspotentialen.

Early adopters och expressfart

För Daniel Hodierne, senior ljusdesigner på Light Bureau och arkitekt i grunden, är AI sedan några år redan till hjälp och han tror att teknologin inom kort kommer att fungera som en kollega. Han ser den som ett fantastiskt verktyg som dels kan ge bättre design i lågbudgetprojekt, bidra till större energisnålhet och hållbarhet, dels effektivisera omräkningsprocesser. Kanske kan till och med timdebiteringssystemet, som Hodierne menar är helt poänglöst med AI, upphöra till förmån för ett mer värdebaserat ”som inte premierar långsamhet”.

– Jag använder bland annat program som Stable Diffusion och MidJourney för modellskisser, Photoshops inbyggda AI-verktyg och ChatGPT. Säg att jag promptrar, det vill säga skriver in i programmet vad jag vill ha, ett vitt tegelhus med trädäck, omgivet av buskar och en vit katt i trädgården; idag kan det bli hur galet som helst. AI ger mig nämligen inte vad jag vill ha utan vad programmet vill ge. Så antingen får jag bli mer detaljerad, eller så ger det mig överraskningar och kreativ input – förslag som jag inte alls tänkt på vilket funkar jättebra för tidigt konceptuellt arbete med inmatade förutsättningar, idéer och bakgrunder, berättar han som tillsammans med fem sex kolleger på Light Bureau ”inte är AI-experter men väldigt intresserade early adopters”. De håller sig uppdaterade om utvecklingen genom bland annat TED Talks, poddar och Youtube och är överens om att AI ger både arkitekter och ljusdesigner input som de aldrig tidigare tänkt på.

– Jag frågar ibland Google vilka föreläsningar som är de bästa för arkitekter när det gäller AI-utvecklingen. Genom dessa har jag lärt mycket, till exempel att artificiell generell intelligens, AGI, det vill säga maskinintelligens som kan utföra uppgifter lika bra eller bättre än en människa utan att behöva programmeras på förhand, kommer att finnas inom fem år. Men Elon Musk som äger Open AI, tror inom två år, vilket säger en hel del om expressfarten i utvecklingen av området, berättar han och förtydligar att de AI-program som finns idag behöver en människa i förarsätet, någon som promptar och ger instruktioner, men att detta snart kommer att förändras.

”Utifrån en kort prompt som till exempel ’gör ett bra hus för fyra personer’ kan du få två tusen förslag, inklusive alla detaljer, på bara några sekunder.”

– Nästa utvecklingsvåg som kommer att skölja över oss sägs handla om så kallade målbaserade, intelligenta program som kan fatta beslut baserade på tidigare erfarenheter, kunskap, användarinput och önskat mål. Utifrån en kort prompt, som till exempel ”gör ett bra hus för fyra personer”, kan du få två tusen förslag, inklusive alla detaljer, på bara några sekunder. Frågan är vad vi gör med all information!

Deepfakes, ägande och ojämlikhet

AI beskrivs som samhällsutvecklande, yrkesförändrande och svåröverskådligt förknippad med lika stora möjligheter som hot. Till stora delar är teknologin redan implementerad i många vardagliga tjänster och har som forskningsområde funnits i dryga 60 år. De intelligenta system som byggts för att imitera mänskligt tänkande använder vi ju sedan länge i allt från sjukvårdens hjärtkurvsanalyser, chatbotar, GPS, översättningstjänster och Siri till att Spotify skapar spellistor utifrån din smak och Netflix föreslår filmer som du borde vara intresserad av. Idag är det den generativa AI:n som snabbt blivit tillgänglig för allmänheten, den som samlar ohyggligt stora mängder data och skapar något nytt, högkvalitativt och ”mänskligt”, till exempel genom olika text- och bildprogram som de Daniel Hodierne nämnde. Ett av de senaste, Sora, är ett lika fantastiskt som oroande text-till-video-verktyg som skapar AI-genererade, högkvalitativt realistiska videor där ingenting är filmat eller klippt av en människa. Oroande eftersom ”deepfakes” kan skapas på en helt ny nivå där ”riktiga” människor säger och gör saker som de aldrig har gjort.

Oroande är också frågan om vem som äger det som de kommersiella programmen levererar i kombination med vad en av världens främsta forskare inom AI och arkitektur, Neil Loach, sa i en delvis ChatGPT-genererad artikel i Svensk Byggplåt för ungefär ett år sedan: ”If you can’t beat them, join them, right? En arkitekt som använder AI kommer förmodligen att vara mer effektiv än fem arkitekter som inte använder AI.”

Fantastiskt redskap som vi måste kontrollera

Ingrid Campo Ruiz är utöver praktiserande arkitekt även forskare på Arkitekturhögskolan vid KTH, Kungliga tekniska högskolan. Hennes forskning handlar om hur arkitektur och AI i kombination påverkar oss socialt och miljömässigt.

– AI påverkar oss alla dagligen och det finns en utbredd och djup oro för att teknologin både ska ta våra jobb, öka maktojämlikheterna, påvisa vår sårbarhet och inte alls komma samhället till godo som vi har hoppats. AI är redan, och kommer i allt högre utsträckning att vara, både ett förändringsverktyg och ett fantastiskt redskap men som vi måste kontrollera, menar hon och ger exempel på allt från AI-styrda appar där vi kan designa våra hem och vilken typ av personer som AI föreslår/visar om prompten inte är detaljerad (män och/eller unga fotogeniska kvinnor).

– Att den genererade informationen bygger på en generalisering gällande språk, ålder, teknikkunnighet och så vidare kan i förlängningen resultera i social ojämlikhet. En av strategierna för att motverka detta handlar om att ”kurera” informationen, datan, som AI-algoritmerna utgår från till att bli bredare och därmed mer inkluderande. Men det är kostsamt så vi behöver mer utbildning och offentliga investeringar i artificiell intelligens så att dessa verktyg inte bara är i händerna på ett fåtal privata företag utan möjliggör byggandet av en mer jämlik AI-värld.

Utbildning för att förstå riskerna

Ingrid Campo Ruiz forskar också om hur AI kan bidra till att arkitekter bättre ska förstå de många olika parametrar som beskriver deras verklighet.

– Miljöerna vi tillbringar våra liv i handlar om så mycket mer än bara ”utformning” och arkitektur också kräver förståelse för socioekonomiska och att kulturella processer, tekniska och konstruktionsmässiga parametrar och framför allt; en förståelse för människorna som miljöerna tjänar. Nyckeln till detta handlar om sammanhang, ett ord som kommer från latinets con texere som betyder väva samman och jag menar att människor, idéer och byggnader tillsammans skapar denna väv, detta nätverk av relationer. Och AI kan, genom att analysera mycket data på kort tid, ge oss en större kunskap om detta vilket kan vara mycket fördelaktigt för samhället i allmänhet och för arkitekter och designers i synnerhet. Dessa får ju dessutom mer tid över till den tänkande, skapande processen tack vare att AI blir en hjälpsam kollega, förklarar hon och avslutar med att poängtera vikten av att vi måste utbilda oss för att förstå riskerna, kombinera AI med etiska värderingar och använda teknologin på ett kritiskt sätt, väl medvetna om att allt varken är sant eller representativt.

”AI öppnar utan tvekan stora ­möjligheter för oss att göra världen till en bättre plats, förutsatt att vi använder den till just det ­ändamålet.”

– AI öppnar utan tvekan stora möjligheter för oss att göra världen till en bättre plats, förutsatt att vi använder den till just det ändamålet.

Framtidens yrkesroll

Daniel Hodierne tycker att AI:s möjligheter överväger och hoppas att både ljusdesigner- och arkitektrollen förändras till att bli mer kreativ som den var förr, till att granska och förfina skisser som AI genererat. Också att utgöra ett mänskligt filter, framför allt mellan AI och kunden – ett möte där han hoppas på fler personliga möten med ögonkontakt. Han beskriver den nära framtiden som en ny mänsklig era med en förändrad yrkesroll och fortsätter:

– Tänk på de stora utvecklingarna när ny teknik introducerades i form av till exempel ångmaskinen, industrialismen och senast internet; allt detta blev ju våra verktyg och enorma utvecklingssteg skedde snabbt. Idag behöver AI-programmen mänsklig input i form av promptning och detaljerade instruktioner men det kommer snart att ersättas av tidigare nämnda målbaserade program, berättar han och exemplifierar med Swapp, med den kongeniala adressen swapp.ai. Här ”möter AI arkitektur” genom att dokumentera och analysera kontorets tidigare projekt och genom algoritmer spotta ur sig nya, extremt detaljerade lösningar som vore de gjorda av företaget ifråga. Som ett slags cirkulärt flöde med nya ”egna” lösningar baserade på gamla. Frågan är som sagt vem som äger vad.

Optimistiskt närmande och frigörande tid

Ett svar på ägarfrågan är att skapa ett eget system som funkar lite som nyss nämnda Swapp. På ett av världens största arkitektkontor, Foster+Partners med huvudsäte i London, tar man hjälp av AI för att utveckla applikationer som kan sprida kunskap och information till alla på kontoret. Systemet kallas Ask F+P och genom det kan personalen få snabb information från alla företagets samlade, under decennier utvecklade designguider och snart också från andra informationskällor. Även Stable Diffusion används för att visualisera redan designade objekt; som exempel läggs fotorealistiska ljuseffekter och materialstrukturer till.

Carlo Pedata, delägande senior ljusdesigner på Foster+Partners, berättar att han och kollegorna ser AI som ”en enorm potential som övergången till datorstödd design, men att vi fortfarande är i ett för tidigt skede för att kunna förstå hur dess kapacitet kan utnyttjas effektivt. Oron för konfidentialitet och upphovsrätt är något som vi tar itu med genom skräddarsydd programvara och avgränsade redskap”. Han fortsätter:

– Som designers har vi fått ett nytt verktyg som vi måste lära oss att använda effektivt och integrera i vårt arbetsflöde. När vi närmar oss det optimistiskt kan vi utnyttja dess fördelar. AI har potential att effektivisera vårt arbetsflöde, minska tid som ägnas åt repetitiva uppgifter, automatiskt och tidigare upptäcka misstag och konflikter i våra projekt och i slutändan positivt påverka designprocessen och frigöra tid för vidare forskning och utveckling av nya redskap.

Det finns bedömare som tror att AI kommer att ersätta ljusdesigner redan på några års sikt. Andra menar att ljusdesignyrket inte kan ersättas av AI.

Diskutera mera!

I takt med utvecklingen av AI behövs naturligtvis både specialister och en bredare kunskap hos fler. Att som den singaporianska staten erbjuda vidareutbildning inom området är få länder förunnat och många arbetsgivare kommer att behöva bekosta kompetensutveckling i ämnet. Allt för att förstå och tillämpa teknologin på bästa sätt på en (arbets)marknad där branschorganisationen Innovationsföretagen uppskattar att 68% av jobben i Sverige kommer att ”arbeta tillsammans med generativ AI”. Fler AI-specialister kommer sålunda att krävas liksom att teknologin integreras i utbildningarna. Carlo Pedata på Foster+Partners berättar att AI inom det internationella utbildningsområdet är en hett omtvistad fråga.

– Skolor och universitet är ofta de bästa platserna för experiment och det ska bli fascinerande att se hur AI kommer att införlivas i läroplanen.

Bidrar mer till process än till design

Hur förbereder sig då landets främsta utbildningar inom ljusdesign i Sverige sina studenter på en AI-driven profession? Ljusdesignern Foteini Kyriakidou är adjunkt och kursansvarig för masterprogrammet Arkitektonisk ljusdesign på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH.

– I dagsläget måste vi diskutera – studenter, uppdragsgivare och kollegor – vad vi vill ha ut av AI inom fältet ljusdesign som är så starkt kopplat till subtila, känslomässiga, mänskliga upplevelser och atmosfärer. Vad kommer att hända med den emotionella dimensionen av ljus? Med en belysnings många olika lager? De AI-styrda program som finns idag har varken möjligheten eller den finess som krävs och just därför blir designerns roll ännu viktigare. Men vem vet hur läget är om sex månader med tanke på den snabba utvecklingen, undrar hon och tillägger att AI-programmen ifråga dock gör ljusdesignerns verktygslåda rikare men kommer att bidra mer till processen än till själva designen.

– Vi uppmuntrar studenterna att använda olika program, det är dock ingenting vi ännu tillhandahåller på skolan och vi lär heller inte ut hur de används. Vi lärare understryker vikten av att studenten ska vara the boss som bestämmer och inte bara okritiskt copy paste, utan istället reflektera och hela tiden utvärdera vad de promptar och vad som genereras. Som sagt – vi diskuterar mycket! Lärarna är också tränade tack vare olika typer av vidareutbildning, att märka när studenterna har använt AI, både text och bild tenderar då att bli väldigt generiska, fortsätter Foteini Kyriakidou och tillägger att teknologin utan tvekan kommer att bidra till förändrade arbetssätt, mycket tack vara snabb analys av stora mängder information. ”Men hur mycket av denna effektivitets resultat kan vi hantera och­ ­utvärdera?”

– Jag har faktiskt inte bestämt om jag är för eller emot en omfattande användning av AI men jag är definitivt för att utforska teknologin. Men var kommer vi att landa och när tar vi besluten kopplade till användning? Ovissheten är stor och just därför är en pågående, uppdaterande diskussion så viktig.

Grunden för yrkeskåren densamma

Johan Röklander är ljusdesigner och utbildare på Avdelningen för byggnadsteknik och belysningsvetenskap vid Jönköpings universitet där AI-utvecklingen följs noga inom ramen för utbildningen.

– Det är i dagsläget otroligt svårt att se vad som finns och hur det påverkar framtida arbetsmarknad och utbildning. Redan idag använder både lärare och studenter AI både medvetet och omedvetet – teknologin finns ju redan inbyggd i system som vi själva inte alltid vet om, menar han och berättar att AI idag mest används för att förbättra texter och underlag som bilder och laborationer på kandidatprogrammet Ljusdesign och belysningsteknik.

”Det faktum att studenterna använder tjänsterna ställer till exempel nya krav på lärarkollegiet att hitta examineringsformer som testar studenternas kunskaper… ”

– Det faktum att studenterna använder tjänsterna ställer till exempel nya krav på lärarkollegiet att hitta examineringsformer som testar studenternas kunskaper istället för att bara läsa inlämnade texter. Samtidigt kan det också höja nivån på uppgifter, laborationer och projektarbeten. Precis som rättstavningsprogram har gjort texter mer lättlästa, beräkningsprogram kalkylerna snabbare och mer precisa kommer AI också att hjälpa oss att nå en högre nivå på producerat material, säger Johan Röklander som är säker på att arbetsmarknaden framöver kommer att handla betydligt mer om AI och kräva kunskap i ämnet.

– Som utbildare kommer vi de kommande åren att behöva jobba hårt med att förstå och följa utvecklingen, med mycket nytt att lära i form av program och verktyg. Däremot kommer grunden för vår yrkeskår att vara densamma och handla om att skapa goda visuella rum, skapa önskade upplevelser och uppfylla de synbehov vi har i det specifika rummet. Detta kommer att göras än lättare med AI. Men kvar står människans syn, sinne och vilja att forma sin omvärld. Det kommer vi fortsätta att lära ut, nu med hjälp av ytterligare ett kraftfullt verktyg, spår han och avslutar med en mening som mycket väl sammanfattar läget: ”Det är en spännande tid framåt.”

Daniel Hodierne
Arkitekt och senior ljus­designer på Light Bureau

Ingrid Campo Ruiz
Arkitekt samt forskare på Arkitekturhögskolan, KTH

Foteini Kyriakidou
Adjunkt och kursansvarig för masterprogrammet Arkitektonisk ljusdesign på KTH

Carlo Pedata
Senior ljusdesigner på Foster+Partners

Johan Röklander
Ljusdesigner som undervisar på byggnadsteknik och belysningsvetenskap vid Jönköpings ­universitet

Publicerad den 26 september 2024

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2024