Belysning för möten i vårdens slutna rum

Universitetslektor Ulrika Wänström Lindh är från början inredningsarkitekt och har forskat om ljus och belysning på flera universitet innan hon började jobba på ­Högskolan i Borås förra året. När hon skrev sin avhandling intervjuade hon människor om sina upplevelser när belysningen i ett rum förändrades på olika sätt.

Det visade sig att ljussättningen påverkade deltagarnas känslor av gemenskap och isolering och om de kände sig inkluderade i ett samtal eller inte. När hela rummet var upplyst var upplevelsen till exempel mer demokratisk medan det kändes svårare att komma in i samtalet när bara podiet var upplyst.

– Resultaten väckte mitt intresse för att utforska det här mer systematiskt. Att vara inuti eller utanför ljuset, huruvida man känner sig tillhörig i ett ljusrum eller inte och om man kan koncentrera sig på ett samtal utan att störas av miljön runtomkring, säger Ulrika ­Wänström Lindh.

När Ulrika kom till sin nya arbetsplats på Högskolan i Borås träffade hon snart på andra forskare med intresse för samspelet mellan rum och människor. Nu har de, tillsammans med några forskare från andra lärosäten, bildat en tvärvetenskaplig grupp som ska studera hur ljusets utformning påverkar upplevelsen och atmosfären i olika sorters mötesrum.

Fokus på den mellanmänskliga interaktionen

Forskning om hur belysning påverkar människor har hittills i stor utsträckning handlat om mätbara parametrar som hormon- och stressnivåer, dygnsrytm och sådant som har med synergonomi att göra, som bländning. Här kommer fokus i stället att vara på hur ljuset i ett rum påverkar interaktionen, samtalet och det ­mellanmänskliga mötet.

Experiment från 70-talet har visat att en lägre placerad belysning kan skapa en känsla av intimitet i ett rum medan en högt satt belysning ger en känsla av exponering och offentlighet. Det här är enligt forskarna basala saker som behöver utforskas mera.

”Det verkar som att vi har identifierat en kunskapslucka.”

– Det finns få aktuella studier om detta så det verkar som att vi har identifierat en kunskapslucka, säger Berit Lindahl, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och en av projektets deltagare.

De mötesrum som forskarna specifikt ska titta på är samtalsrum i psykiatrin och förhörsrum i kriminalvården. Inom vården ska man arbeta personcentrerat och stödja den enskilda personen. Trots det saknas det ofta rum som är anpassade för samtal. Inom det polisiära är det också mycket vunnet om människor känner sig trygga och vågar öppna sig.

I både psykiatriska och polisiära kontexter finns det en makthierarki och människors integritet kan vara hotad. Enligt Sepideh Olausson, sjuksköterska och docent vid Göteborgs universitet, kommer vi aldrig ifrån att makt existerar. Ljusdesign kan vara ett sätt att stödja ett bra resultat av mötena ur bådas perspektiv, både den som har mer och mindre makt i situationen.

– Forskningen kommer att vara relevant för alla sorters möten, som till exempel lönesamtal på arbetsplatser eller möten på arbetsförmedlingen. Vi har valt de här specifika kontexterna för att vi tycker de är särskilt intressanta, säger Sepideh Olausson.

Den nystartade forskningsgruppen har fått finansiering för att genomföra en systematisk litteraturstudie som ska pågå fram till slutet av nästa år. Den ska ge en överblick över vilken forskning som redan finns på området. Utifrån den grunden ska man identifiera frågeställningar och skriva en plan för resten av projektet. I senare etapper är tanken att doktorander ska få fördjupa sig i olika spår, både ljusdesign för förhörsrum och rum för möten inom psykiatrin.

– Litteraturstudien blir ett avstamp för att designa det vi ska gå vidare med. Vi vill också visa att det här är något som verkligen behöver forskas på. Vi kanske kan dra med oss andra forskargrupper som hittar till samma intresseområde, säger Ulrika Wänström Lindh.

Forskargrupp

Ulrika Wänström Lindh Projekt­ledare. Lektor på Institutionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad på Högskolan i Borås. Bakgrund som inredningsarkitekt, arkitekt och ljusdesigner. Stort intresse för hur placering av ljus påverkar upplevelsen av rummet. Har tidigare arbetat på Göteborgs och Jönköpings universitet. Författare till boken Ljusdesign och rumsgestaltning (2018).

Berit Lindahl Professor i vård­vetenskap vid Högskolan i Borås. Bakgrund som sjuksköterska inom intensivvård. Har drivit ett forskningsprogram där ett helt nytt intensivvårdsrum byggdes upp för att studera hur miljön kan minska vårdmiljöns negativa inverkan. Stort intresse för plats, rum och miljön för möten mellan professionella.

Charlotta Thodelius Docent i ­kriminologi och disputerad i ­arkitektur. Lektor vid Akademin för Polisiärt arbete vid högskolan i Borås. Intresserad av rummet ur ett kriminologiskt perspektiv, de ­fysiska strukturer som möjliggör brott och hur man kan brottsförebygga genom nya designlösningar. Fokus på barn och ungdomar, riskområden och offentliga rum.

Sepideh Olausson Docent och lektor på Institutionen för vård­vetenskap på Göteborgs universitet. Bakgrund som sjuksköterska inom intensivvård. Forskar om vårdmiljö, bland annat inom psykiatrisk och rättspsykiatrisk vård. Fokus på inter­aktion och hur vårdande påverkas av det rumsliga. Har tillsammans med Charlotta Thodelius studerat den fysiska miljön på särskilda ungdomshem.

Franz James Universitetslektor i möbeldesign på Campus Steneby, HDK-Valand, Göteborgs universitet. Har studerat kvinnofängelser, ungdomshem och rättspsykiatriska avdelningar med fokus på hur man genom design kan stödja välbe­finnandet när människor vårdas och/eller avtjänar straff. Intresse för att hitta nya och tvärvetenskapliga metoder inom forskningen.

Publicerad den 5 december 2024

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2024