Gästkrönikan

Trendspaning från en ljusdesigner

Som en motreaktion till de ”hotelliga co-work-ytorna” med vassa spottar, hårt riktat ljus och murriga ljusnivåer ser jag ett nytänk gällande val av både principer och produkter. Det mjuka ljuset får ett uppsving både i armaturformgivningen och hur produkterna konkret används i belysningskoncepten.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

”Ett bra exempel är linjära linser som nu kan ge möjlighet till ett bättre och bredare uppljus ovanför en kontorsarbetsplats.”

Under en tid har vi sett kontorsytor på så kallade ”co-work-hotell” och andra öppna inofficiella kaféliknande ytor. Ofta har de en ljusmiljö som inte är lämpad för kontorsverksamhet. Detta på grund av att fel belysningsprinciper och fel armaturer tillämpas. Anledningarna till utformningen kan vara flera, dels bristfällig projektering, men främst tror jag att ljusmiljöerna har inspirerats av gestaltning hämtad från hotell- och restaurangmiljöer. Det är därför glädjande att se tendenser på att en motreaktion gläntar på dörren med luftigare ljusmiljöer där ljuset jobbar mer med rummet, inredningen och materialen. De stickiga LED-lamporna med koltrådsliknande utförande ger plats åt väl avbländade armaturer i spännande material. De spikraka armaturprofilerna och 90° gradersböjarna ersätts med kurvaturer med ett mer organiskt formspråk. Vi ser nu mer linsteknik och färre reflektorer i armaturer med riktat ljus. Detta ger en mjukare gradient på ljuskäglans form, vilket skapar en lugnare ljussättning med mindre dramatik och mer balanserad ljusfördelning. Mer genombelysta textilier. Mer återvunnen pet-plast, papper och vävda elastiska material i storskaliga armaturer och objekt bidrar också till det lugna och mjuka ljuset. Det fluffiga allmänljuset gör sin återkomst. Detta med indirekt ljus i tak och mer genomtänkt vertikalbelysning som tydlig del i belysningskonceptet. När jag får se fabrikanternas prototyper ser jag att utvecklingen äntligen börjar komma i kapp marknadens krav på god ljusbehandling. Ett bra exempel är linjära linser som nu kan ge möjlighet till ett bättre och bredare uppljus ovanför en kontorsarbetsplats. Ett annat exempel är linser som liknar formen av en igelkott som effektivt slår sönder det riktade ljuset och skapar perfekt jämnhet i opala armaturer. Jag menar inte på något sätt att denna trendspaning står i konflikt till det varierade ljuset. Tvärtom! Rätt fördelat ljus på rätt plats skapar en balanserad gestaltning som på köpet ger rätt förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Om spaningen är rätt möter det även Arbetsmiljöverkets uppdaterade rekommendationer gällande aktsamheten av LED-plattans nyttjande i kontorssammanhang

Ser att det oftare är krav på kompetens inom ljusdesign i större upphandlingar mot kommuner och myndigheter. Det kan tyda på att vår roll går mot att bli en egen disciplin inom byggprocessen.

Uppfattningen om att bra ljus är dyrt. Det är snarare tvärtom: Dåligt ljus är dyrt då det behöver göras om sent i processen. Bra ljus höjer fastighetens värde och attraktion. Fastighetsägare behöver koppla det resonemanget till problemet med lokaler som gapar tomt.