Belysningens betydelse för social interaktion

Den 2 april försvarade Vivi Katarina Ruberg Hennig sin doktorsavhandling i miljöpsykologi vid Lunds universitet. Avhandlingen har titeln ”Sustaining Social Interaction in Public Squares After Dark: A Socio-Physical Perspective on the Lighting-Behaviour Relationship”. Ljuskultur fick en pratstund med Katarina.

Varför valde du detta specifika ämnesområde för din ­forskning?

– En dag trillade ett mejl in i min inbox. Det var en platsannons för en tjänst som doktorand i miljöpsykologi på avdelningen för arkitektur och byggd miljö, LTH, Lunds universitet. Jag hade länge funderat på om forskning var något för mig och faktiskt redan grubblat över både ämnesområden samt lämpliga frågeställningar som vore relevanta för oss praktiker i ljusbranschen.

– Min upplevelse var att vi är i behov av mycket goda argument under byggprocessen för att förankra och genomdriva belysningslösningar som innebär stora investeringar för beställaren, privat eller offentlig. Beställaren, till exempel en kommunal projektledare måste ju förankra varje projekt och investering politiskt. Så fanns det egentligen goda (vetenskapliga) argument till varför samhället ska satsa på belysningsinstallationer i våra offentliga rum till mycket höga kostnader?

– Låt oss säga att vi nu gör dessa ekonomiska satsningar, kan vi då vara säkra på att belysningen – både vad gäller design och ljusteknik – ger en miljöupplevelse som uppfyller ”slitna” designkriterier så som tillgänglighet, orienterbarhet, trygghet, atmosfär och välbefinnande? Jag ville helt enkelt vässa våra argument och dessutom säkerställa att frågeställningarna i forskningen var väl förankrade i praktiken.

Beskrivningen av forskningsprojektet i platsannonsen fick mitt hjärta att klappa lite extra. Övergripande handlade projektet om att studera sambandet mellan ljusförhållanden, miljöupplevelser och sociala interaktioner i stadens viktigaste offentliga rum, torget. De komponenterna är var för sig obeskrivligt spännande! Beskrivningen stämde väl in med min professionella bakgrund som landskapsarkitekt, ljusdesigner och stora intresse för beteendevetenskaper. Kort sagt var projektet nästan självskrivet för mig och sannolikheten för att jag någonsin skulle kunna tröttna på den vetenskapliga frågeställningen väldigt liten.

Sociofysisk konceptuell modell av människa-miljö-transaktioner på offentliga torg
Denna konceptuella modell illustrerar det ömsesidiga samspelet mellan individen, den fysiska miljön, miljöupplevelsen och det beteendemässiga utfallet. Modellens utformning utgår från Stokols former för människa-miljö-transaktioner (Stokols, 1978).

Social interaktion på offentliga torg
Spektrumet för social interaktion från passiv till aktiv inkluderar att vara närvarande, heja, byta några ord, umgås med vänner.

Vad är bakgrunden och motiveringen till forskningen?

– Tidigare forskning visar att social interaktion är grundläggande för människors känsla av samhörighet, vilket ytterst är helt avgörande för vårt välbefinnande, livskvalitet och för vår hälsa. Tidigare forskning inom urbana studier visar att torget har en helt central roll för socialt hållbara städer och samhällen. Men det fanns en ytterst begränsad kunskap och ytterst få empiriska studier som ger en vetenskaplig grund för om artificiellt ljus skulle kunna främja social interaktion på offentliga torg efter mörkrets inbrott.

– Projektet är i många hänseende ett pionjärprojekt. Ur social hållbarhetssynpunkt är forskningen en viktig pusselbit för den urbana agendan att skapa hållbara städer och samhällen. För att göra en märkbar skillnad i människors vardag måste vi implementera design och forska på lokal nivå.

– Projektet har bedrivits som ett samarbete mellan Lunds universitet och The University of Sheffield. Det har finansierats av Energimyndigheten och har genomförts i nära samarbete med Malmö stad. En viktig del av projektet var den tillfälliga ljusinstallationen på Kirsebergs torg – en intervention med olika scenarier – som möjliggjordes och finansierades av Malmö stad.

Vilket är syftet med din forskning?

– Min forskning och min avhandling syftar till att öka kunskapen om artificiellt ljus kan stödja människors sociala interaktion på offentliga torg efter mörkrets inbrott och även att ge empiriska belägg för detta.

– Avhandlingen ger ett sociofysiskt perspektiv på ­sambandet mellan ljusförhållande, miljöupplevelser och social interaktion. Jag har föreslagit en konceptuell modell som jag hoppas ska bidra till en djupare förstå­else för ljusets roll i samspelet mellan människa och miljö på offentliga torg.

– Mer specifikt har jag undersökt sambandet mellan rumsliga ljusegenskaper – ljusfördelning – upplevd atmosfär och människors sociala interaktion efter mörkrets inbrott.

Vad menas med sociofysiskt perspektiv?

– Vi kan analysera en miljö – torget – utifrån dess fysiska men även dess sociala dimension. I klarspråk så har tidigare forskning ofta utgått från den ena eller den andra dimensionen. Jag har valt ett kombinera perspektiven och stipulerat att ljusförhållandet påverkar vår upp­levelse av torgets fysiska egenskaper men även inverkar på förutsättningen för sociala möten och upplevelser.

– Inom design och fysisk planering talar man om begreppet ”programmering”, i det här sammanhanget menas hur torgets fysiska utformning avses skapa förutsättning för rörelser, för olika aktiviteter, för stationär vistelse och för social interaktion. Torget har en oerhört viktig social dimension, i synnerhet vad gäller ett torg i ett lokalt bostadsområde. Vi kan förstå torgets sociala dimension genom att analysera vilken typ och vilka former av social interaktion som sker och därmed vilken social funktion som torget fyller i människors vardag; för social samhörighet i området och för individers känsla av tillhörighet.

– Jag har undersökt två specifika torg i dagsljusförhållande jämfört med artificiella ljusförhållanden. De centrala frågorna var: Kan det artificiella ljuset stödja social interaktion i samma grad i samma tidsspann under dygnet? Finns det ett samband mellan individers upplevelser av visuell tillgänglighet, trygghet, atmosfär och deras sociala interaktion? Hur kan vi med ljusdesign arbeta med ljusets rumsliga egenskaper för att främja detta?

Sammanfattning av oddskvoter för rörelser, stationära beteenden och social interaktion med 95 procent konfidensintervall i zon A. En kvot större än 1 visar att sannolikheten för att beteendet sker i dagsljus är större än sannolikheten för att samma beteende sker under artificiella ljus¬förhållanden.

Luminanskartor för de tre belysningsprinciperna horisontellt ljus (H), horisontellt och vertikalt ljus (HV) samt en kombination av horisontellt, vertikalt och accentljus (HVA).

I projektet har du undersökt människors upplevelser på ­Kirsebergs torg och Lindeborgs torg . Varför just dessa två torg?

– De två torgen har många gemensamma nämnare: först och främst samma funktion för respektive bostadsområde med liknande service, en dagligvarubutik, ett apotek och så vidare Bostadsområdena har liknande demografi och antal invånare. Torgens fysiska utformning är likartad, med samma storlek och layout med zoner för rörelser, vistelse och social interaktion. Därmed var det också troligt att torgen fyller samma funktion och betydelse för sociala möten i människors vardag, åtminstone under dagsljusförhållanden. Belysningen och ljusupplevelsen efter mörkrets inbrott är dock helt olika: Kirsebergs torg har ett riktat ljus med metallhalogen som skapar stora kontraster mellan ljus och mörker, medan Lindeborgs torg har parkarmaturer med högtrycksnatrium som ger ett diffust ljus, betydligt lägre ljusnivåer, jämnare, och med mindre kontraster.

Vad är den viktigaste lärdomen och var det något som ­överraskade dig i resultatet?

– Personligen är den viktigaste lärdomen att det går utmärkt att vidareutveckla etablerade forsknings­metoder genom att använda ett stort mått av intuition. Nej, jag var inte överraskad, men däremot glad över att kunna påvisa ett viktigt resultat – en nyckel – i forskningen, nämligen sambandet mellan ljusförhållande, upplevd atmosfär och social interaktion.

Hur ser du att forskningsresultatet kan implementeras och komma till nytta i praktiken?

– Fältstudierna ger empiriskt stöd för att vi med arti­ficiellt ljus kan främja stationär vistelse och social interaktion i samma grad som under dagsljusförhåll­anden på samma tid på dygnet. Därav ger det argument för investering i belysning i stadens offentliga rum.

Resultaten från den sista studien – interventionen med olika ljusfördelning – pekar på att det är fördel­aktigt att arbeta med vertikalt ljus noggrant avvägt och balanserat med horisontellt ljus.

Vid jämförelse konstaterades att deltagarnas upplevelser av torget i form av ljuskomfort, visuell tillgänglighet, trygghet, atmosfär och återhämtning förbättrades. Detta resultat stöder forskningsteori av Ulrika Wänström Lindh samt även studier av Daria Casciani.

– Den konceptuella modellen jag har tagit fram bygger på empirisk forskning i miljöpsykologi, framför allt teori av forskaren Daniel Stokols. Modellen är generell men därmed applicerbar för alla typer av miljöer.

Vad blir härnäst för dig, blir det mer forskning?

– Forskningen gav mersmak och blodad tand. Jag antar utmaningen att bygga broar mellan praktik och forskning, samt arbeta för ett ökat utbyte mellan olika forskningsinstitutioner. Tanken är att i större grad involvera praktiken avseende både vetenskapliga frågeställningar och metoder. Ljus och hälsa har många outforskade aspekter som jag önskar fördjupa mig i.

Forskningsprojektet i korthet

En sociofysisk konceptuell modell baserad på miljö-­psykologisk teori utvecklades i syfte att tolka ­relationen mellan individen, ljusförhållandet på torget, miljöupplevelser och beteende. Modellen applicerades i fyra olika fältstudier.

Resultaten från Studie 1 och Studie 2 – två observationsstudier – visade att mobila beteenden (till exempel gå och cykla) var bibehållna på båda torgen efter mörkrets inbrott. Däremot var mönstren för stationära beteenden (till exempel sitta, stå, hänga med vänner) och social interaktion olika i artificiella ljusförhållanden. På Kirsebergs torg med metallhalogen minskade dessa beteenden medan på Lindeborgs torg med högtrycksnatrium var stationära beteenden och social interaktion bibehållna. Genom så kallade oddskvoter påvisades att förändringen i fråga om stationära beteenden kunde tillskrivas förändringen i ljusförhållandet mellan dagsljus och artificiellt ljus.

Studie 3 – en enkätundersökning – jämförde del­tagarnas upplevelser i fråga om upplevd ljuskvalitet, ljuskomfort, visuell tillgänglighet, upplevd trygghet och atmosfär under dagsljusförhållanden och under artificiella ljusförhållanden. Deltagarna rapporterade också social interaktion. Genom så kallade hierarkiska regressionsanalyser påvisades ett samband mellan upplevd atmosfär och social interaktion.

Studie 4 – en intervention – undersökte sambandet mellan rumsliga ljusegenskaper och miljöupp­levelser. Tre scenarier (belysningsprinciper) testades: endast horisontellt ljus (H), en kombination av horisontellt ljus och vertikalt ljus på fasad (HV) samt en kombination av horisontellt, vertikalt och accentljus (HVA). Det påvisades att HVA skattades högst av deltagarna. Studien styrker tidigare forskningsteori och designpraxis.

Publicerad den 14 maj 2025

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2025