Forskning
Vad betyder ljuset på jobbet för sömnen?
Prestigepris till svensk studie. Myriam Aries från JTH har tillsammans med sitt forskarteam tilldelats SLL Leon Gaster Award 2024. Den prisbelönta studien kastar nytt ljus över sambandet mellan ljusexponering och sömn.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantPrestigefyllda Leon Gaster Award delas ut av Executive Committee of the Society of Light and Lighting för bästa artikel om belysningstillämpningar. Årets mottagare är Myriam Aries, professor i belysningsvetenskap, och Géza Fischl, universitetslektor i arkitektur vid Jönköpings tekniska högskola (JTH), Arne Lowden, docent vid Stockholms universitet, och Femke Beute som är professor vid universitetet i Sørøst-Norge.
Hur påverkar arbetsljuset?
De får priset för två artiklar som publicerats i Journal of Lighting Research and Technology och som bygger på en omfattande studie om sambandet mellan ljusexponering och sömnkvalitet hos kontorsanställda. I studien, som har finansierats av Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik, har forskarna undersökt hur ljusförhållandena i dagens arbetsmiljöer påverkar sömnen. Man sökte även efter eventuella skillnader mellan kontors- och hemarbete samt mellan vardag och helg.
Studien genomfördes under pandemin då forskarna följde 15 kontorsanställda i deras vardag under 4– 6 veckor. Deltagarna utrustades med ljusmätare på kläderna och sömnmätare nattetid. Kontoren på arbetsplatsen utrustades med närvarosensorer. Därefter jämfördes ljusexponering och sömnkvalitet vid kontorsjobb respektive hemarbete.
Viktigt för sömnkvaliteten
Resultatet visar att ljusmiljön spelar en viktig roll för sömnkvaliteten oavsett var arbetet utförs.
– Det kan också finnas skillnader mellan hur ljusmiljöerna på jobbet och i hemmet påverkar sömnen, särskilt om man jämför arbetsdagar med lediga dagar. Något som har blivit ännu mer relevant efter pandemin då många fortsatte att jobba hemifrån, säger Myriam Aries.
– De dagar som man jobbade hemma var ljusexponeringen lägre både på morgonen och på eftermiddagarna, något som vi förutsätter beror på att dagsljusexponeringen utomhus uteblev på vägen till och från jobbet. En större ljusexponering på morgonen bidrog till att försökspersonerna vaknade tidigare, vilket är viktigt för att upprätthålla den biologiska klockan. Intressant är att även höga ljusnivåer på kvällen resulterade i att man vaknade tidigt, något som man annars har antagit bidrar till att försena den biologiska klockan.
Ny kunskap
Att tajma mängden ljus med rätt tidpunkt är komplicerat, konstaterar Myriam Aries.
– I vardagslivet har vi många tider att passa och utsätts för många olika ljussituationer vilket är en komplexitet som kan vara svår att återskapa i kontrollerade miljöer. Men vi är ett steg närmare målet att förstå hur vi med rätt kontorsbelysning kan bidra till en hälsosam sömn och en bra balans mellan jobb och fritid.