Ljus och färg
Färgreflektionseffekten
I denna artikel får vi ta del av ett masterexamensarbete som presenterades i vårutställningen på Konstfack i maj. Det tar upp ett intressant begrepp, färgreflektionseffekten.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantYtor absorberar delar av färgspektrum när en ljusstråle träffar dem och vi uppfattar en färgad yta, men ytorna reflekterar också delar av sin färg på närliggande ytor. Denna färgreflektionseffekt sker naturligt i vår omgivning och påverkas av flera faktorer: ljuskällans typ och riktning, den reflekterande ytans färg och material, samt egenskaperna hos de ytor som tar emot reflektionen.

Bild 1. Färgreflektion uppstår när ljus träffar en färgad yta och färgen reflekteras på en annan yta (träffytan).
I mina masterstudier på Konstfack har jag utforskat hur denna färgreflektionseffekt medvetet kan skapas, kontrolleras och användas som ett arkitektoniskt verktyg i rumslig gestaltning. Projektet bygger på praktiska undersökningar av ljus och färg, där särskilt fokus hamnade på den yta där reflektionen landar – något jag har valt att kalla ”träffyta”. En viktig slutsats har i studien varit att färgreflektion kräver specifika ljusförhållanden för att bli synlig och nyckeln är att skapa skugga på träffytan. Detta kan åstadkommas genom motljus, men upplevelsen av färgreflektionen kan även förstärkas om träffytan görs ojämn. Den ojämna strukturen skapar små skuggor, vilket i sin tur ökar kontrasten och gör att färgreflektionen kan upplevas som mer distinkt.


Bild 2. Två koner med olika färger målade på insidan och belyses bakifrån. En fasetterad vitmålad kula som träffyta i exemplet uppe och en slät vitmålad kula i det understa.
I projektet undersöktes hur färgreflektion kan uppkomma med hjälp av både artificiellt ljus och dagsljus som ljuskälla. Mitt fokus för implementering var offentliga miljöer där standardiserade byggsystem används och där det finns behov av orienteringshjälp för att hitta rätt, skapa rumsliga zoner i byggnader med en öppen planlösning eller för att skapa intressanta visuella variationer och en känsla av rörelse och liv. Detta resulterade i utvecklingen av två typer av rumsliga element:
• Takpanelskärmar, där artificiellt ljus från LED-paneler används för att åstadkomma färgreflektion i undertaket. De är anpassade för att integreras i standardiserade undertakssystem som ofta återfinns i offentliga byggnader.





Bilder. (Ovan) 6 av totalt 16 takpanelskärmar 600 x 600 mm av aluminium som målats vita med struktur på framsidan och målat i olika färger på baksidan. Formerna har laserskurits och sedan böjts. När de belyses bakifrån reflekteras färgen på framsidan.
• Plisségardiner, där den reflekterade färgen uppkommer i samspel med dagsljuset. Dessa är gjorda genom att applicera färg på ena sidan av redan existerande plisségardiner.


Bilder. (ovan) Färgreflektionseffekt på vita plisségardiner.
Studien visar exempel på hur en subtil effekt som färgreflektion kan bli ett kraftfullt gestaltningsverktyg med en överraskande och varierad visuell effekt, men också ett aktivt stöd i hur vi förstår och rör oss i offentliga rum. Rapporten från projektet The colour reflection effect finns att läsa i diva-portal.org.