Hållbarhet
EPD för belysningsprodukter – möjligheter och utmaningar
I takt med att hållbarhetskraven ökar, växer också behovet av tydlig och tillförlitlig miljöinformation. Här spelar EPD (environmental product declarations) en allt viktigare roll. De gör det möjligt att redovisa en produkts miljöpåverkan på ett transparent, verifierat och jämförbart sätt, från råvara till avfall. Än så länge finns dock vissa utmaningar när det gäller belysningsprodukter.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantEn EPD är en tredjepartsverifierad miljövarudeklaration som redovisar en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel – från råvaruutvinning till avfallshantering. Den bygger på en livscykelanalys (LCA) enligt ISO 14040 och 14044, och sammanställs i en EPD enligt bland annat ISO 14025. För att säkerställa att EPD:er inom samma produktkategori är konsekventa, transparenta och jämförbara används PCR (produktkategoriregler) som syftar till att skapa en gemensam metodik för hur en EPD ska tas fram, exempelvis vilka livscykelfaser som ska inkluderas, vilken funktionell enhet som ska nyttjas samt vilka antaganden som är tillåtna eller rentav obligatoriska.
För belysningsarmaturer saknas i dag en produktspecifik PCR, vilket innebär att aktörer som arbetar med att ta fram EPD:er ofta tvingas använda generella regelverk som utgår ifrån exempelvis ISO 21930 eller EN15804, vilka är avsedd för rena byggprodukter. Detta leder till stora variationer i antaganden, modellering och systemgränser – vilket i praktiken gör det svårt att jämföra EPD:er mellan olika produkter och i synnerlighet mellan olika tillverkare.
Livscykelmoduler i en EPD
A1–A3: Råvaruutvinning, transporter och tillverkning
A4–A5: Transport till byggplats och installation
B1–B7: Användningsfas – drift, underhåll, reparation, utbyte
C1–C4: Slutfas – demontering, transport, avfallshantering
D: Potentiella miljövinster från återvinning och energiåtervinning (ingår ej i produktens totala miljöpåverkan)
Dilemmat med att tolka en EPD
Skillnader kan exempelvis handla om vilken funktionell enhet som används, vilken elmix som antas, hur användningsfasen modelleras samt hur avfall och återvinning hanteras. Det gör att siffror som vid en första anblick verkar vara jämförbara – till exempel mängd kilo koldioxidutsläpp i modul A1–A3* – i praktiken kan bygga på helt olika förutsättningar och därmed leda till felaktiga slutsatser.
För att tolka en EPD korrekt krävs därför att användaren skapar sig rätt kunskaper och granskar metodbeskrivningen noggrant och förstår vilka antaganden som ligger bakom de värden som man vill jämföra.
Till skillnad från miljömärkningar är en EPD inte ett betyg eller en certifiering. Den ger inga värderingar – bara fakta. Det gör den särskilt användbar i tekniska sammanhang där jämförbarhet och transparens är avgörande, till exempel vid upphandling, miljöcertifiering eller produktutveckling.
Annons
Inom den internationella standardiseringsorganisationen IEC pågår ett viktigt arbete för att ta fram gemensamma riktlinjer för hur miljöpåverkan från belysningsprodukter ska bedömas och redovisas. Målet är att skapa en enhetlig metodik som möjliggör rättvisa och jämförbara EPD:er inom branschen. Standarden förväntas vara färdigställd under perioden 2027–2028. Fram till dess krävs särskild uppmärksamhet vid tolkning och användning av EPD:er inom segmentet för belysningsprodukter. Detta gäller såväl för den som skapar och publicerar dem, för den som sammanställer krav i en upphandling eller för den som använder dem som beslutsunderlag.
Exempel på utmaning vid jämförelse av EPD:er
Även om siffrorna ser lika ut kan de inte jämföras utan att ha förståelse över bakgrund och metodik:
Publicerad den 25 september 2025
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2025
