Subtilt sken gör staden hel

Belysningsprojektet skapades efter en förfrågan från Sankt Pauls kyrkas församlingsråd och Århus kommun och med stöd av Salling Fondene, för att lyfta fram kyrkan som ett landmärke i staden. Med den nya, diskreta belysningen kommer kyrkan fram ur mörkret i slutet av M.P. Bruuns Gade, och ljuset skapar både stämning och trygghet runt kyrkan på kvällen.

Lite okonventionellt är kyrkan inte placerad i den traditionella öst-västliga riktningen, utan snarare syd-nordliga. Detta då kommunalrådet M.P. Bruun, som donerade marken till kyrkan, var mycket bestämd med att kyrkan skulle stå vänd mot staden. Den nya belysningen är också därför utformad för att varsamt lyfta fram kyrkans ”ansikte mot staden”. Samtidigt belyses resten av byggnaden mjukt och bevarar sin rumsliga volym.

Noggrant avvägt samspel

Varje lager av ljus tänds successivt, vid solnedgången, var och en för sig. Dessa skapar en naturlig, diskret belysning som ger kyrkan en unik karaktär efter mörkrets inbrott. Under skymningen anpassas ljusstyrkan för att harmoniera med den gradvis mörknande natthimlen.

Ljussättningen är ett noggrant avvägt samspel mellan belysta detaljer och fasadelement, både invändigt och utvändigt. Allt tillsammans definierar kyrkan: tornen, rosenfönstret, absiden/rundningar och andra vackra detaljer framträder på ett stämningsfullt sätt i mörkret.

Krav för kulturminnesmärkning

Ett av kraven från myndigheterna var att eventuella nytillskott av element på denna minnesmärkta byggnad skulle vara monterade så att byggnaden kan, vid behov, återställas till sitt ursprungliga skick. Det innebar att armaturer och profiler monterades i tegelfogarna och att nya kablar drogs genom fogarna, vilket säkerställer att den nya belysningen kan tas bort utan att lämna några spår. I tornens och absidens nischer döljer en specialdesignad profil av patinerad koppar de linjära armaturerna som lyser upp tegelverket. Korsmönstret på profilerna mjukar upp kontrasten mellan den upplysta väggytan och den obelysta profilen – en teknik lånad från morisk arkitektur som Le Corbusier förde till norr.

Före

Efter

”Ansikte mot staden” beskriver kyrkans placering i staden och var ledorden för ljussättningen.

Hållbart på flera plan

Projektet har fokuserat på att undvika onödig ljusförorening. Därför var alla armaturer noggrant utvalda, testade och avskärmade för att säkerställa att endast önskade delar av kyrkan är upplysta, utan att störa grannarna men med en trygghetskänsla för den som rör sig där.

Runt om kyrkan står Poul Henningsens ursprungliga gatlyktor från 1930-talet. Även om lampskärmarna var hårt slitna av tidens tand restaurerades de för att åter­igen bli en del av kyrkans och kyrktorgets belysning. En skicklig smed tog bort rosten och svetsade de skadade kanterna. Skärmarna emaljerades om och monterades åter på originalstolparna.

Vinnare av årets Dansk Lyspris

Den 20 februari 2025 korades Sankt Pauls kyrka till ­vinnare av Den Danske Lyspris.

Juryn lovordar projektet, bland annat med följande formuleringar:

”Projektet är ett lysande exempel på hur en subtil ljusdesign kan ha stor effekt. Den upplysta kyrkan fungerar numera som en orienteringspunkt i stadens landskap och belysningen gör att kyrkan framstår som både upphöjd och närvarande. Belysningen på kyrkans förgård upplevs vara i harmoni med belysningen på kyrkan, samtidigt som ljusnivån är tillräcklig för att det ska kännas tryggt att gå och vistas på torget. Den vackra och subtila ljusdesignen har förvandlat kyrkan från en mörk skugga i stadsbilden till ett poetiskt landmärke i harmoni med omgivningen.”

Poul Henningsens ­gatlyktor från 1930-talet har genomgått en varsam restaurering och upp­gradering.

Ljus i flera lager

Fyra frågor till Merete Madsen

Att lyfta fram en byggnad på detta finstämda sätt är unikt, att skapa en så subtil ljussättning som ändå tydligt profilerar byggnaden. Vad krävs det för förutsättningar för att detta kan bli möjligt?

– Förutsättningen för att belysningen av Sankt Pauls kyrka kan vara så subtil att det inte finns någon stark, störande belysning, som stora LED-skyltar eller bensinstationer, precis runt kyrkan och att vägbelysningen har nattsänkning. Om det hade funnits hade det också varit nödvändigt att skruva upp kyrkans belysning så att den inte skulle drunkna ­ i ett stort kommersiellt ljushav.

Vad var den största utmaningen med ljussättningen?

– Den största utmaningen var att programmera ljusscenarier där alla armaturer tänds olika och dimmas individuellt under borgerlig, nautisk och astronomisk skymning under året.

Vad är du själv mest nöjd med och vad är hemligheten för det lyckade resultatet?

– Jag är verkligen glad att kyrkan, grannarna och ­Århusborna är nöjda med den nya belysningen. Det finns ingen enskild detalj som jag kan lyfta fram, för poängen är helheten – att vi har lyckats skapa en enhetlig belysning. På så sätt är ljusscenarierna och programmeringen hemligheten.

Till sist, vilka frågor engagerar den danska ljusdesign­kåren just nu?

– Det finns ett stort intresse för biologisk mångfald och ljusförorening bland ljusdesigner just nu. Jag skulle verkligen vilja få större genomslag för frågan om hur mycket kommersiella budskap får lysa och dominera.

– Jag anser att det är staden – och inte minst stadens silhuett – som ska formas av kulturinstitutioner, såsom kyrkor och andra särskilda byggnadsverk, snarare än av reklamskyltar, shoppingcenter och bensinstationer. Det är den gamla frågan om stadens landmärken, kultur och identitet efter mörkrets inbrott – och i vilken hastighet vi upplever staden och dess omgivningar.

– Jag vill både att vi sänker tempot och ljusnivån, så att vi bromsar eller begränsar de stora ”luxkrigen” och skapar utrymme för det stillsamma och subtila ­ljuset i staden. Enligt mig bidrar detta både till poesi och trygghet, samtidigt som det minskar energiförbrukningen och ljusföroreningen.

Publicerad den 25 september 2025

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2025