Alternativ till urladdningslampor

EU:s arbete för hållbar produktpolitik har som mål att fasa ut ineffektiva produkter ur ett energiperspektiv, minska användningen av skadliga ämnen och styra marknaden mot resurseffektiva, säkra och miljövänliga produkter. Det regleras genom, bland annat, ekodesign- och RoHS-direktivet, två direktiv som inneburit att ett flertal vanliga ljuskällor redan utfasats. Enligt den nuvarande förordningen försvinner undantaget för kvicksilver i ljuskällor år 2027, varför det är extra viktigt att få koll på sin anläggning och börja planera för de ändringar som behövs när urladdningslamporna inte längre finns att få tag i. Det är också läge att se över och ta bort de anläggningar som inte levererar ändamålsenlig nytta enligt dagens kravbild.

Den kommande utfasningen 2027 berör huvudsakligen två vanligt förekommande ljuskällor i våra utomhusanläggningar: högtrycksnatrium- och keramiska metallhalogenlampor. Högtrycksnatrium sitter i gatu- och vägbelysning, gång- och cykelvägar, bostadsområden samt på utomhusplattformar och bangårdar. Lampor med högre effekt finns i sport- och industri­anläggningar samt som infartsbelysning till vägtunnlar. Keramisk metallhalogen används i samma utomhusmiljöer där det behövs vitt ljus med god färgåtergivning.

Vilka alternativ finns?

När undantaget från kvicksilverförbudet tar slut får urladdningslampan inte längre tas in i EU. Det innebär att avhjälpande och planerade byten av lampor måste ersättas av något annat.

”Om anläggningen ska vara kvar är det som ger bäst utväxling i de flesta situationer att ersätta befintliga armaturer med nya LED-armaturer.”

Om anläggningen ska vara kvar är det som ger bäst utväxling i de flesta situationer att ersätta befintliga armaturer med nya LED-armaturer. Det är dock också det som har högst merkostnad mot ett normalt lampbyte.

Troligtvis kommer alla olika varianter på lösningar behövas beroende på miljö, ålder på armatur, felorsak, åtkomlighet och belysningskrav.

Ta hänsyn till ålder vid val av åtgärd

Utomhusarmaturer konstrueras normalt för en livslängd av 20–25 år. Vid högre ålder ökar risken för korrosion och materialutmattning. Val av åtgärd behöver ta hänsyn till hur gammal både armaturen och anläggningen är.

Att sätta in en LED-insats med 25 års livslängd i en gammal armatur, utan att försäkra sig om att den håller under huvuddelen av insatsens livslängd, är mindre lämpligt. Om armaturen börjar närma sig 20 års ålder kanske det är bättre att byta ut hela armaturen.

För anläggningar där även stolpar och kabel börjar falla för åldersstrecket på 50–60 år kanske det är bättre att planera om anläggningen helt, i stället för att bara göra ett armaturbyte.

Ersättningslampor kan ge sämre ljus

Trafikverket har under 2024 och 2025 testat vad som händer när man placerar en LED-ersättningslampa i en teknisk vägbelysningsarmatur för högtrycks­natriumlampa. Testet begränsades till ersättningslampor för E40-sockel som sedan jämfördes med den högtrycksnatriumlampa som används i vägbelysningskontrakten i dag, en 100 W SON-T APIA eller motsvarande.

Med hjälp av ljusmätningar hos DTU, Danmarks tekniska universitet, och Energimyndighetens Testlab i Sverige har man kunnat dokumentera hur armaturens ljusbild förändras vid ett byte till LED-ersättningslampa. Armaturens ljusfördelning har sedan använts i ett ljus­beräkningsprogram för att se hur vägens ljusnivå och jämnhet påverkas av förändringen. Ersättningslamporna har också monterats på teststräckor i Stockholmsområdet och utvärderats med hjälp av luminanskamera.

Resultatet var långt ifrån bra. Samtliga testade lampor gav för lite ljus och försämrad jämnhet på vägen. Ut från armaturen hade LED-ersättarna ungefär motsvarande ljusmängd per watt som högtrycksnatriumlampan. När 100 W högtrycksnatrium gav 100 procent ljus, gav 40 W ersättare ungefär 45 procent av ljusmängden. 65 W-ersättare gav 67 procent av ljusmängden.

Fältmätningarna visar samma sak, ljusnivån minskar rejält, 40 W gav 35 procent och 65 W gav 54 procent av ljusmängden mot en 100 W högtrycksnatriumlampa.

Det är också viktigt att kontrollera ljusnedgång och bortfall för ersättningslamporna, i vissa fall kan livslängden vara avsevärt sämre än för högtrycks­natriumlampan. I dagsläget är LED-ersättningslampor betydligt dyrare än urladdningslampor. Från fem upp till tio gånger priset för en högtrycksnatriumlampa.

LED-insats bättre ersättare än LED-lampor

Trafikverket har även utvärderat möjligheten att bygga om en teknisk vägbelysningsarmatur med en ny LED-insats. Det finns i dag flera armaturtillverkare och även externa tillverkare som erbjuder insatser till armaturer med urladdningslampa, med varierande ambitionsnivå på produkten.

I det här fallet valdes en designad vägbelysningsarmatur som använts sedan 2010. En fysisk armatur skickades till leverantören som rensade bort allt som tillhörde befintlig ljuskälla (lamphållare, don och optik). Armaturhuset 3D-skannades för att kunna modellera en ny insatsplåt och beräkna termodynamiken runt LED-insatsen. Optiken designades av leverantören för att klara en normal geometri och belysningskrav för 100W högtrycksnatrium. Den färdiga insatsen levererades till driftentreprenören med installationsanvisningar och monterades utan problem på en provsträcka i nordöstra Stockholmsområdet.

”För påkostade armaturer, vars utseende har en viktig betydelse, kan ett insatsbyte mycket väl vara den mest kostnadseffektiva lösningen.”

Resultatet av utvärderingen visar att man kan nå samma ljusmässiga och förbättrade egenskaper med en LED-insats som om man monterat en ny LED-armatur för vägbelysning. Kostnaden blir samma eller lägre jämfört med ett armaturbyte där utseendet inte spelar någon roll. För påkostade armaturer, vars utseende har en viktig betydelse, kan ett insatsbyte mycket väl vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Till exempel har Stockholms runda gasverkslykta levt kvar med återkommande anpassningar till teknikutvecklingen av ljuskällor, från gas till LED.

LED-insatsen är också intressant för ersättnings­armaturer i underhållet där man kan ta hand om, bygga om och återanvända armaturer som fortfarande är i bra skick. Ersättningsarmaturerna kan användas till exempel för trafikskador där man byter enstaka stolpar eller enstaka armaturfel i en sträcka som inte står på tur för armaturbyte än.

Armaturbyte ger bäst utväxling

I de flesta fall är den bästa åtgärden att genomföra ett planerat utbyte av armaturer. Nya armaturer med automatisk nattsänkning har 60–70 procents lägre energiförbrukning än en äldre armatur för urladdningslampa. Trots att byteskostnaden är högre än ett lampbyte kan kostnaden för ett planerat utbyte vara intjänat på 10–15 år, beroende på kostnaden för energi och underhåll.

För väg- och gatubelysning kan armaturbytet med fördel samordnas med det vanliga seriebytet, i stället för att byta lampor byts hela armaturen. Seriebytet brukar vara nedbrutet på områden och lamptyper med 4–6 års rotation, vilket kan överföras till tidsplaneringen för större armaturbyten. Samordningen av lamp- och armaturbyte hjälper till med ett effektivt utnyttjande av resurser i driften.

Borttagen belysning spar mest energi

Utfasningen av urladdningslampor kommer innebära mycket arbete och stora kostnader för anläggnings­ägare. Samtidigt öppnar det för möjligheten att ­ut­­värdera existensberättigandet av nuvarande anläggningar och ifrågasätta var belysning ska finnas och hur den ska utformas.

En stor del av dagens belysningsanläggningar är byggda på 60- och 70-talet, vilket innebär att även kablar och stolpar har passerat eller börjar närma sig bästföredatum. I dag vet vi också bättre vad som krävs av belysningen för att minska påverkan på omgivningen och leverera faktisk nytta.

Mycket har utvecklats med tekniken sedan 60-talet. Dagens bil- och cykelbelysningen är avsevärt bättre och nästan alla går runt med en ficklampa i mobilen. Reflexmaterial kan appliceras på det mesta och syns från flera hundra meters håll.

I princip alla kan i dag sätta upp och sköta om sin egen utomhusbelysning, batteri- eller nätdriven och behovet av centrala lösningar har minskat avsevärt. Utbudet av eget ljus är enormt, till exempel i form av ljusslingor, solcells-, fick- och pannlampor samt ankel-, keps- och handsklampor, närvarostyrd batteribelysning för brevlådor, vägg eller trädgård.

Trafikverkets VGU eller SKL:s skrift Belysning där det behövs kan med fördel användas som underlag för att göra nya bedömningar av var det ska finnas offentlig utomhusbelysning och hur den ska vara utförd.

Henrik Gidlund
är en frekvent skribent och expert för Ljuskultur i väg- och gatubelysningsfrågor. Sök hans tidigare artiklar på ljuskultur.se.

På Belysningspodden kan du lyssna på hans tankar och tips inför utfasningen av utomhusljuskällor, i ett avsnitt inspelat i juni 2025.

Publicerad den 25 september 2025

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2025