Lindrar grönt ljus migrän?

Ungefär en miljon svenskar lider av migrän – en kostsam sjukdom för både individen och samhället. Så när Bodil Karlsson på Rise, som är filosofie doktor i psykologi och som forskar kring människans psyke i relation till den omgivande miljön, fick höra talas om att grönt monokromatiskt ljus skulle kunna lindra vid migrän blev hon nyfiken. Inte minst eftersom både hon själv och många i hennes omgivning haft problem med migrän och hon vet vilka stora begränsningar det innebär.

Tillsammans med en rad andra aktörer startade hon därför en studie på området, finansierad av Belysningsstiftelsen. Tanken var både att titta närmare på om och hur grönt ljus skulle kunna användas för att lindra migrän och om det i så fall skulle kunna användas för olika typer av tillgänglighetsanpassningar.

– När det gäller andra fysiska hinder har vi rullstolsramper och liknande. Men för den här sortens osynliga problem som migrän har vi inte så mycket anpassning, påpekar Bodil Karlsson.

Två testmiljöer

Som grund för studien byggde man upp två olika testmiljöer, en i ett mötesrum och en i ett vilorum. I mötesrummet, som även har försetts med andra gröna detaljer som mossa på väggarna och i taket, finns möjlighet att välja olika färg på ljuset, från vitt till monokromatiskt grönt.

– Tanken är att rummet ska kunna användas på olika sätt, både förebyggande och i samband med migrän­attacker. Man kanske har tagit medicin som inte hunnit kicka in än och då kan det hjälpa att gå hit, säger Bodil Karlsson.

Vilorummet är utrustat med en ”ljusglob” för monokromatisk ljusbehandling som har utvecklats av psykologen Karl Ryberg på Monocrom. Den fungerar så att globen fälls ner över huvudet, ungefär som en heltäckande och helt omslutande frisörhuva. Genom att vrida på en kula med handen kan man sedan själv välja ljusfärg inne i globen.

– När man befinner sig inne i kupan tappar man perspektiven och kan inte känna hur stort det är – rummet löses upp eftersom det är runt. Man ser ingen form, bara den färg som man själv väljer och kan ändra till precis vilken nyans man vill, likt i ett glissando, säger Karl Ryberg.

Upplever så olika

Den första delen av studien har omfattat tio migrän­patienter och deras upplevelser av olika ljusfärger inuti ljusgloben.

– De flesta, men inte alla, upplever grönt ljus som mest behagligt och lugnande. Men det finns också de som före­drar olika blå nyanser, likt himmelsljus. Ingen har dock trivts med att befinna sig ut mot det röda eller ultravioletta vid ändpunkterna. Det vi kunde se var gemensamt för alla var att man verkligen tyckte om att befinna sig i sitt favoritljus, berättar Bodil Karlsson.

En överraskande upptäckt var också att alla hade olika, individuella och subjektiva upplevelser av ljuset. Någon såg till exempel svarta prickar inom det gula ljusspektrumet, någon tyckte att ljuset flimrade vid vissa ljusfärger och någon upplevde att det gröna ljuset slutade lysa efter ett tag.

– Vad vi vet fanns ingen sådan instabilitet i lampan, vilket tyder på att det händer något i interaktionen mellan personen och ljuskällan. Men ännu vet vi inte vad, säger Bodil Karlsson.

Hon tycker att det är spännande med tanke på hur vi kravställer ljus i dag utifrån olika tekniska specifikationer och standarder.

”Av det vi sett upplever olika människor olika saker i samma fysiska verklighet.”

– Av det vi sett upplever olika människor olika saker i samma fysiska verklighet. Det vi fick en känsla av var därför att man skulle behöva titta mer på individens behov och ha möjlighet att göra personbaserade lösningar. För dem som är väldigt ljuskänsliga, vilket många med migrän är, skulle det kunna underlätta om det fanns möjlighet att göra personliga inställningar med mer grönt och blått, säger Bodil Karlsson.

Att vi människor påverkas av olika ljusfärger visar sig på flera olika sätt. Genom att skanna aktiviteten i hjärnan på personer som utsätts för olika monokromatiska ljusfärger har tidigare forskning kunnat visa hur olika delar av hjärnan aktiveras med olika typer av färg.

– Vi behöver hela vår hjärna och om en del gått i baklås, som vid migrän, kanske en viss ljusfärg kan fungera som nyckel och hjälpa till att låsa upp den, säger Bodil Karlsson.

Intressant med opsiner

En annan aspekt handlar om de ljusreceptorer vi har i ögat. I tapparna finns receptorer som reglerar vårt färgseende och i stavarna receptorer för mörkerseendet. Här finns också opsiner som är en grupp ljuskänsliga proteiner i näthinnan. Olika typer av opsiner reagerar på olika våglängder av ljus, vilket gör att vi kan se ett brett spektrum av färger. Rhodopsin eller synpurpur är till exempel det opsin som finns i stavarna och som är viktigt för mörkerseendet.

– Om vi går från ljus till mörker tar det en stund innan vi kan se. Det beror på att det tar en stund för det här opsinet att bildas. Det finns mycket mer att veta om opsiner och hur de fungerar, så om vi lär oss mer om det och hur ljuset påverkar hjärnan kanske vi kan komma åt saker vi inte gjort tidigare. På sikt vore det intressant att koppla ihop forskningen om opsiner med forskningen om migrän, säger Bodil Karlsson.

Upptäckten av opsiner skedde först i början på 2000-talet. Det var också först då man kunde belägga att ögat har en tredje ljusreceptor som styr vår dygnsrytm och som är speciellt känslig för blått ljus.

– Professor Rikard Küller som jag arbetade med började studera ljusets icke-visuella effekter väldigt tidigt. Men när han tog upp det på konferenser i början skakade folk på huvudet. Nu befinner vi oss i samma tidiga stadium som han gjorde då. Vi tror verkligen att det finns något i det här, men vi behöver arbeta vidare och genomföra större studier för att få den gedigna kunskapen. Vi behöver också följa den biologiska forskningen och jobba mer tvärvetenskapligt med flera olika discipliner, säger Thorbjörn Laike, professor emeritus i miljöpsykologi, som också deltagit i projektet.

Nästa steg blir att sammanställa en rapport med de slutsatser som forskningsgruppen kommit fram till så här långt.

– Vi kommer att göra en kunskapssammanställning och publicera den tillsammans med ett antal råd baserade på de slutsatser vi gjort. Parallellt med det söker vi också finansiering för att kunna jobba vidare med nästa del av projektet, säger Bodil Karlsson.

Medverkande i projektet utöver Bodil Karlsson, Karl Ryberg och Thorbjörn Laike ingår även Hanna Björner Brauer, Anna-Lena Lane och Elin Daun från Rise, professor Mattias Linde, neurolog och specialist på huvudvärk vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Per Nylén från Arbetsmiljöverket och ljusrådgivare Kjell Wallin från Fagerhult i forskningsgruppen.

Publicerad den 25 september 2025

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2025