Ökad ljusförståelse med pedagogiska grepp

Vad innebär egentligen ”ljus för äldre”? Är det ett forskningsområde, ett kunskapsämne inom ljusutbildningarna, ett växande produktsegment? Jag ställer frågan till arkitekten, illustratören och forskaren Kiran Maini Gerhardsson som sedan 2015 forskat om ljus, både dagsljus och elektriskt ljus i vanliga bostäder och nu senast om ljus för äldre som fortfarande bor kvar hemma.

– Det ingår i det breda ämnet ljus och hälsa som vuxit i betydelse de senaste decennierna och som också är mitt forskningsämne. Ljus och hälsa har tidigare framför allt handlat om behandling av säsongsbunden årstidsdepression med ljusterapilampor, men har breddats under de senaste decennierna. Här ingår bland annat hälsoeffekter av exponering för dagsljus utomhus samt dygnsrytmanpassad belysning på till exempel äldreboenden, skolor och arbetsplatser – i korthet att utsättas för rätt ljus vid rätt tid, svarar hon som tillhör forskargruppen Tillämpad gerontologi vid Lunds universitet. Där är målet att det som framkommer i forskningsstudierna ska omsättas i handling, till exempel i yrkespraktik och riktlinjer. Det kan handla om strategier för att öka möjligheterna för äldre att kunna delta i meningsfulla aktiviteter trots eventuella åldersrelaterade funktionsnedsättningar och om lösningar som främjar ett mer självständigt liv. Ett exempel på lösning är att äldre (70-plus) själva anpassar sin hembelysning för bättre mående och seende. Innemiljön har stor betydelse eftersom äldre i genomsnitt tillbringar 80 procent av sin tid i hemmet.

Ökat intresse

I dag är det inte så många som forskar om ljus för äldre i vanliga bostäder, men intresset för området växer alltså. På sikt hoppas Kiran Maini Gerhardsson att det kan resultera i fler kurser på både ljus- och arkitektutbildningarna och till de äldre genom kommunernas försorg. Det finns bra information men som kanske inte är så lätt att hitta, till exempel har Energimyndigheten på sin webbplats vägledning om belysningsplanering, lamptyper och tester inom belysning. Intresset för ämnet visade sig också då Kiran Maini Gerhardsson i oktober var en av före­läsarna på Balansera mera-dagen i Malmö, en kampanj som Socialstyrelsen tagit fram för att minska och förhind­ra fallolyckor hos äldre genom att främja goda vanor kring mat, motion och medicin. Hennes föredrag hette ”Att förbättra mående, seende och sömn med hjälp av ljus” och alla som lyssnade fick sedan en länk till resultatet av ett av de projekt som hon arbetat med den senaste tiden, instruktionsfilmen om bra och hälsosam belysning: Ljus-cook-along för äldre (se länk i faktaruta).

Att tillaga ljus

Syftet med filmen är att höja medvetandet och kunskapen om belysningens betydelse för trivsel, funktionsförmåga och hälsa genom att stötta och informera boende om egna anpassningar i hemmet.

”Människor har ljuspreferenser precis som matpreferenser, och därför måste belysning få vara både personlig, flexibel och situationsanpassad.”

– Jag har i min forskning märkt att många äldre tycker att det här med ljus är knepigt – till exempel att välja rätt ljuskälla i affären. Jag hade en amerikansk forskarkollega som en gång sade att ”människor har ljuspreferenser precis som matpreferenser” och den jämförelsen gav mig så småningom uppslaget till att använda ­konceptet cook-along. Helt enkelt att låna språkbruk och lärandestrategi från matlagningskonsten där mat lagas ”tillsammans” med någon på en skärm. I filmen tillagar jag en ljusmiljö i stället för en måltid genom att i en ljus-cook-along berätta hur man som äldre kan skapa en ljusmiljö som är praktisk, trivsam och hälsosam, berättar Kiran Maini Gerhardsson som fick hjälp med finansieringen av Bertil och Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik som främjar forskning och utbildning genom stipendier och projektbidrag.

– Fantastiskt att detta finansieringsalternativ finns eftersom de stöttar projekt som ligger utanför den traditionella forskningsfinansieringen inom akademin, menar hon.

Grundingredienser och ljusgeråd

I den drygt tio minuter långa filmen står hon i en köksmiljö och inleder med att pedagogiskt förklara vad som händer i ögat när man åldras och att det därför är en bra idé att experimentera med sin ljusmiljö där hemma. Hon använder olika ljusingredienser i stället för ätbara när hon till exempel översätter kokkonstens fem grundsmaker sött, salt, surt, beskt och umami till styrka, färgton, spridning, riktning och skuggor. Dessa ”ingredienser” kräver ”ljusgeråd”, det vill säga redskap i form av ljuskällor, armaturer, upphängningsanordningar och styrning i strömbrytaren för bästa tillagning och resultat.

Kiran Maini Gerhardsson är en god pedagog och avdramatiserar det hela genom att betona ”att tillaga ljus är inte konstigare än att tillaga en måltid” och ger sedan handfasta råd. Till exempel hur man väljer mellan ett stämningsfullt ljus vid middagen och ett praktiskt när lusten att lägga pussel faller på. Hur man ska göra för att inte bli bländad, hur ljus kan användas för att ge mer energi och hur lässtunderna kan förlängas när ögontröttheten sätter in. Både lumen och Kelvin förklaras och slutsatsen handlar om att det inte bara är ljusenergi i hemmet som är viktigt för mående och trivsel, lika lite som det är mängden kalorier i en måltid som avgör upplevelsen. Nej, ”det viktigaste är vad energin möjliggör och vilka sensationer den skapar”, menar hon. Efter filmens slut känns allt tydligt, möjligt och framför allt – genomförbart.

”Små förändringar i belysningen kan ge stor effekt i vardagen.”

Ljus-cook-along för äldre håller i skrivande stund som bäst på att marknadsföras mot olika kommuner och förhoppningen är att fler äldre ska inse att det är enkelt att göra förbättringar. Att till exempel använda lampor med trestegsdimmer är en liten förändring med enkel teknik som ger stor effekt.

Avhandling, kurs och bok

Kiran Maini Gerhardsson har ingen specifik ljusutbildning utöver det som följde med i arkitektutbildningen, men är väldigt praktisk och lär av att göra, observera och reflektera.

– Intresset för ljus växte och kändes naturligt att undersöka i min doktorandtjänst där belysning i svenska hem stod i fokus. Avhandlingen kom 2020 och hette Light, comfort and joy: user experience of light and darkness in Swedish homes och handlade om användarupplevelser och beteenden kopplade till belysning, armaturer och fönsteröppningar under dag och natt i svenska hem. Den huvudsakliga slutsatsen var att den fysiska miljön i större omfattning borde stödja boendes behov av regelbunden exponering för ljus och mörker, berättar Kiran Maini Gerhardsson och tillägger att det finns flera forskningsstudier som handlat om ljusets inverkan på äldre som bor på äldreboenden, men att studierna i hennes avhandling var de första med fokus på både dagsljus och elektrisk belysning i vanliga bostäder. Bostäder där de boende själva måste ta initiativet till förändring.

– Efter disputationen fick jag en så kallad postdok på medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Där undersökte jag hur vi kan stödja äldre som bor i vanliga bostäder att förändra sina rutiner och göra egna ­anpassningar så att de mår, ser och sover bättre, berättar hon. Resultatet blev en internetbaserad kurs som testades i en förstudie i Lund för att se vilken nytta den gör

och hur användarvänlig den är. Kommunen tillhanda­höll en mötesplats för de fysiska kursträffarna och ­hjälpte till att hitta deltagare.

Året efter avhandlingen gav hon ut boken ”Vad jag tänker på när jag tänker på fönster: hur boende upplever och använder sina fönsteröppningar” vars huvudbudskap är att fönstren spelar en nyckelroll för trivseln i hemmet eftersom det påverkar flera aspekter av boendekomfort. Boken vänder sig till dem som på olika sätt påverkar ljus- och mörkerförhållanden i våra bostäder och därmed indirekt vår hälsa och välbefinnande.

Kiran Maini Gerhardsson forskar om hur ljus i ­vanliga bostäder kan stärka äldres seende, sömn och ­livskvalitet.

Ljusets ”ingredienser” plockas fram ur skåpet – styrka, färgton, riktning och skuggor – när ljusmiljön tillagas som ett recept i Ljus-cook-along för äldre.

Förbättrad livskvalitet

Och ännu fler ljusrelaterade projekt håller Kiran Maini Gerhardsson sysselsatt. År 2024 fick hon 4,5 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse för forskningsprojektet ”Att genomföra en beteendeförändringsintervention i kommunen för att förbättra livskvaliteten hos äldre: en pilotstudie”. Interventionen i fråga syftar på kursen hon utvecklade och testade i sitt postdokprojekt, ”Ljus, ­aktivitet och sömn i min vardag” med målet att förbättra livskvaliteten hos äldre genom fysisk aktivitet utomhus dagtid, bättre sömn och egenanpassningar av ljus- och mörkermiljö i hemmet.

– Jag vill undersöka hur användarvänlig den internetbaserade kursen är, vilken den upplevda nyttan är, om sömn och livskvalitet blir bättre hos deltagarna. Jag har dessutom gett en liknande, poänggivande kurs för yrkesverksamma som heter ”Ljus, rum och hälsa: att stödja äldre”. Där är målgruppen de som arbetar med äldre, som hemtjänstpersonal och personal på synmottagningar. Det känns som en naturlig utveckling av området jag vill stanna inom och fortsätta att studera från olika håll, både i undervisning och forskning – ljus för äldre som bor i vanliga bostäder, avslutar Kiran Maini Gerhardsson.

Tre sammanfattande perspektiv:

1. Anpassa ljuset efter vad du gör

Precis som i matlagning behövs olika ingredienser vid olika tillfällen. Ett mjukt, varmt ljus passar för vila och samvaro – medan starkare, riktat ljus gör det lättare att läsa, pussla eller arbeta. Samma rum kan fungera för båda, med rätt belysning.

2. Undvik bländning – hjälp ögonen att orka längre

När vi blir äldre behöver ögonen mer ljus, men också rätt sorts ljus. Placera lampor så att de inte lyser rakt i ögonen, använd skärmar och riktning – och välj ljuskällor som ger jämn spridning. Det minskar trötthet och gör vardagen tryggare.

3. Små justeringar kan ge stor effekt

Det behöver inte vara krångligt. En extra lampa, rätt färgton eller en enkel dimmer kan förbättra både seende, sömn och välmående. Det viktiga är inte hur mycket ljus du har – utan vad ljuset gör möjligt.

Publicerad den 20 februari 2026

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2026