Utomhustrender från Light + Building

Frankfurts mässområde är gigantiskt, med utställningshallar i tolv olika huskroppar, samtliga med flera våningar. Husen binds ihop av en lång inglasad gångväg, med rullband på vissa delar, och hela sträckan är ungefär tre kilometer lång. Bekväma skor är ett måste, då man kan komma upp i över 20 000 steg under en hel mässdag.

”Bekväma skor är ett måste – en mässdag kan lätt bli över 20 000 steg.”

I mässbiljetten ingår resor med lokal­trafiken, vilket gör det väldigt enkelt att ta sig till och från mässan med kollektivtrafik, även om man bor en bit bort. Mässan har en egen pendeltågsstation i mitten, och i östra änden finns anslutning mot spårväg och tunnelbana.

En bit kvar till storhetstiderna

Effekterna av corona ser ut att klinga av även för mässvärlden. Enligt arrangören blev totalytan ungefär lika stor som för två år sedan. Då, 2024, var antalet utställare 2 169 och antalet mässbesökare runt 150 000 personer. Årets mässa lockade 1 927 utställare och 145 000 besökare. Så fortfarande är det en bit kvar till 2018, med besökssiffror på över 220 000.

Även om storleken sakta börjat återhämta sig hade många av mässhallarna avstängda våningsplan och vissa våningar var inte helt fyllda. Så det finns en bra bit kvar innan mässan är tillbaka till pre-corona storlek. Till exempel var hembelysningsdelen, som tidigare huserat i hus 1 helt borta både 2024 och 2026. Även årets mässa påverkades av händelser utifrån. Krisen i Iran påverkade flygtrafiken från Asien och mässarrangören befarade att det skulle påverka möjligheten för besökare och utställare från den regionen att delta. Kanske bidrog det till att mässan inte ökade i besökarantal från 2024. På torsdagen under mässveckan startade en strejk på Lufthansa, vilket också påverkade flygresor till och från Frankfurt.

Mässan som helhet

Om Light & Building 2026 ska sammanfattas med två ord är det ”återkomst” och ”mognad”. Flera av de kända tillverkarna var tillbaka och monterytan per utställare upplevdes som större än 2024. Montrarna blir också mer tematiska och intressanta.

Traditionella former och uttryck kommer tillbaka. Belysningsanläggningen är åter till stolpar och armaturer och inte hubbar för smart city eller 5G-antenner inklämda med skohorn. Tekniken mognar och standardiseras. I stället för att jaga effektivitet och kylning blir aspekter som komfort, avbländning och intryck viktigare. Armaturerna får mer modulär och utbytbar inredning. Standardisering av gränssnitt och storlekar får genomslag och blir branschstandard.

Tack till alla kunniga svenska leverantörer som ställer upp med personal som orkar finnas till hands under 4–5 intensiva dagar. Vissa montrar hade tidvis ett galet tryck på folk.

Några huvudtrender

Ut med ankfötter – in med glober

Tiden med ankfötterna är kanske snart förbi. Nyare LED verkar ha betydligt mind­re kylbehov, vilket öppnar upp för mycket friare armaturformer. När armaturhuset inte längre behöver fungera som kylfläns för LED-kretskortet ökar möjligheterna att använda andra material och former. Fortfarande är platta och fyrkantiga vägbelysningsarmaturer det dominerande inslaget, men klassiska former är på väg tillbaka.

Nyproduktion och renovering av äldre armaturer

Gamla armaturformer kommer tillbaka i ny tappning med optik anpassad för LED. Det finns plats för allt, såväl gamla gasljus, bågljus och brutalistiska östtyska parklyktor. Jag saknade dock den gamla avskärmningen i armerat glas.

Många tillverkare visade också lösningar på renovering eller uppgradering av gamla modeller. LED-armaturerna som monterades runt 2010-talet har inte samma livslängd som dagens och börjar bli dags att åtgärda.

Multifunktionella stolpar

Multifunktionella stolpar och pollare är fortfarande ett populärt tema i många montrar. Solceller, högtalare, laddare, uttag, rörliga skyltar. Till och med en stolpe som innehöll ett luftrenande filter med UV-ljus. Favoriten var dock stolparna som hade inbyggda fågelholkar.

Miniatyriseringen och standardisering.

LED-chippen fortsätter att krympa. På samma yta som tidigare hade en LED sitter det nu fyra eller flera små ljusgivare. Med hjälp av Zhagakonsortiet finns det standardiserade storlekar och hålbild som öppnar upp för konkurrens och möjlig­heten att uppgradera armaturerna i framtiden. Standardiserade mått öppnar upp för nya tillverkare av delar. ”Alla” kan göra en hyfsad gatuarmatur i dag med hjälp av kunniga underleverantörer.

Miniatyriseringen har också öppnat upp för små spotlights i olika varianter. Det som tidigare endast gick att göra med fiberoptik är nu möjligt med små LED-armaturer. Miniatyriseringen har även letat sig utomhus. Flera tillverkare visade lösningar med små spotlights för utomhusbruk. En monter hade små extremt avskärmade downlights på linspänn som kan användas för platsbelysning.

Ljusfärger

CIE har precis publicerat en guide för användande av mesopiskt ljus i utomhusapplikationer. Kort sagt ligger mesopiskt seende mellan dag- och nattseende, vid låga ljus­nivåer förskjuts ögats maxkänslighet mot den blåa delen av spektrumet, vilket i teorin gör kallt ljus effektivare än varmt ljus. Rapporten har inte fått något direkt genomslag på det som visades i montrarna, tvärtom går trenden i stället mot varmare ljusfärger och att begränsa den blåa delen av spektrumet.

RGBW känner vi till, där man mixar ljuset från röd, grön och blå diod med en vit. Nu finns det nya kombinationer för att få en bredare palett. RGBA, där A står för amber, är tänkt att få ett bredare spektrum av varma toner. RGBL, där L står för lime ska ge ett optimerat vitt ljus med mer mättade färger.

Utveckling av LED och optik

Effektiviteten på chipnivå börjar gå över 250 lm/W och det är nu möjligt att ligga över 200 lm/W ut ur färdig produkt. LED-chippen finns i ett stort spann av fasta eller reglerbara ljusfärger som är tillgängliga för tillverkare av armaturer. Nu finns också LED-kretsar där alla färger ligger på samma punkt, vilket underlättar ljusblandningen och ger mindre ”pixlar” att plocka upp optiken från.

En platta med LED-matris bakom linser är fortfarande den vanligaste modellen på optik, men flera olika varianter på ljus­behandling med reflektorer fanns också. Även här har en viss standardisering skett med tredjepartsleverantörer av både linser och reflektorpaket till fasta LED-matriser.

Många tillverkare visade exempel på avskärmade armaturer med LED-punkterna djupare in i armaturhuset, vilket ökar komforten och minskar direktbländningen.
Det fanns också exempel på avskärmnin i metall med skuret mönster som skapar en intressant visuell effekt. Allt är en del i att jakten på effektivitet har klingat av och andra värden åter blivit viktiga.

Utfasningen av kvicksilver i
urladdningslampor

År 2027 försvinner det sista undantaget som tillåter kvicksilver i urladdningslampor. Något som kommer få stora konsekvenser på Europas vägbelysningsanläggningar. Det var dock inget som direkt syntes i mäss­ans montrar. Trots det fanns det ett par bra nyheter ur den här aspekten.

Ersättningsljuskällor med LED-teknik har tagit ett stort kliv upp i ljusflöde och
kan nu ge uppåt 200 lm/W ut från ljuskällan. Fortfarande kommer lamporna ge en förändrad ljusbild i reflektorn, men nu är ljusflödet i alla fall närmare de lampor som ska ersättas. Många tillverkare öppnar också upp för att ta fram eller har tagit fram ombyggnadskit till LED i äldre armatur­modeller. Det finns också tredjepartstill­verkare som erbjuder en helhetslösning på renovering.

Solcellsdriven belysning
fortfarande trendigt

Med effektivare LED och ändamålsenlig styrning minskar elförbrukningen på gatu- och parkarmaturer. Snart finns det kanske en faktisk möjlighet att driva belysningen med batteri och solceller även för offentliga platser. Många tillverkare visade lösningar med solpaneler och batterier, både på stolpe och i armatur. Parat med styrning och övervakning går det att få ihop relativt vettiga lösningar till lågt nyttjade platser. Men man ska ha klart för sig att det inte är helt lätt att få ihop energikalkylen för Sverige som har två till tre månader med mycket liten sol­instrålning under höst och vintern. Och det är inte säkert att totalkostnaden blir lägre än för en fast ansluten anläggning.

Publicerad den 8 maj 2026

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2026