Rum för olika nervsystem

Vad menar vi egentligen när vi säger att ett rum fungerar? Den modernistiska traditionen har ofta definierat funktion genom rationalitet och effektivitet, men forskning visar att människors perception och sensoriska variationer spelar en avgörande roll för om miljöer faktiskt är funktionella.

Ofta möter vi arkitektur som framstår vid en snabb blick som tilltalande, men som bygger på föreställningen om en idealiserad användare snarare än på faktisk variation i behov och perception.

Mitt examensarbete i inredningsarkitektur vid Konstfack undersöker hur ljus, färg och visuell komplexitet samverkar och påverkar perception, kognition och fysiologisk reglering vid ökad sensorisk känslighet. Arbetet utgår från perspektiv kopplade till neurodiversitet, exempelvis vid adhd eller autism, där variationer i sensorisk bearbetning kan påverka kognition och upplevelse av rum. Det som blir tydligt i dessa perspektiv är ofta relevant för en bredare grupp användare, men mer uttalat i mitt urval. Arbetet rör sig i gränslandet mellan inredningsarkitektur, miljöpsykologi och neurovetenskap, ett fält som ofta benämns neuroarkitektur.

Jag började arbetet tillsammans med min dåvarande elevgrupp på en anpassad skola i Stockholm, och gjorde sedan en konstnärlig tolkning utifrån det materialet samt den teori jag läst. Jag skulle gärna utveckla arbetet vidare och pröva olika variabler ihop med målgruppen.

Ljus påverkar vår dygnsrytm, vakenhet och hormonella reglering, medan färg påverkar orientering, sinnesstämning och upplevelsen av rum. För personer med sensorisk känslighet kan ljusintensitet, kontraster, flimmer och hög kromatiskhet upplevas starkare och i vissa fall exempelvis mer uttröttande.

I arbetet undersöker jag hur olika rumsliga kvaliteter kan stödja återhämtning och fokus, bland annat genom att gestalta kompletterande miljöer för olika sensoriska behov. Utgångspunkten är etablerade teorier inom arkitektur och psykologi som översätts till rumsliga situationer genom modeller och analyser av befintliga miljöer.

Arkitektonisk gestaltning handlar inte bara om att optimera enskilda variabler, utan om att förstå hur flera perceptuella faktorer samverkar i den upplevda miljön. I mitt projekt är ljusets roll något som reglerar kulörerna genom Kelvintal och ljusnivån. Färgerna blandade jag för hand i en undersökande process som är beskriven i min uppsats. Variationer i väggens textur, färgtyp, olika typer av kontraster, ljusets färgtemperatur och styrka etcetera förändrar hur en kulör framträder och hur en yta läses. För personer med sensorisk känslighet kan starka kontraster eller bländning bidra till ökad mental belastning.

I praktiken innebär detta att ljus och färg behöver förstås som sammanlänkade gestaltningsvariabler. När färg inte integreras i ljusgestaltningen riskerar viktiga perceptuella samband att förbises. Även vita miljöer har tydliga, ofta mindre positiva effekter på hur rum upplevs, vilket gör att färg inte kan reduceras till dekoration utan behöver förstås som en del av rummets funktion.

Arbetet har inte resulterat i en färdig modell, men det har tydliggjort mönster i hur rumsliga variabler påverkar en miljös kognitiva profil. En central insikt är betydelsen av variation. Miljöer som utgår från en enhetlig idé om funktion riskerar att skapa kognitiv överbelastning för vissa, samtidigt som de inte nödvändigtvis stöder fokus för andra.

Det pekar mot behovet av mer differentierade miljöer, där ljusnivåer, kontraster och visuell komplexitet medvetet varieras beroende på person och situation. Snarare än att komplettera standardiserade miljöer med enstaka vilorum kan arkitektur arbeta mer kontinuerligt med kalibrering av rumsupplevelser där olika rumsprofiler avlöser varandra och möjliggör för användaren att reglera sin kognitiva belastning över tid.

I en tid där skolor, vårdmiljöer och arbetsplatser bör vara inkluderande behöver vi bättre förstå hur olika nervsystem reagerar på den byggda miljön. Miljöer som skapar kognitiv belastning riskerar att påverka både välmående och funktion.

Framöver vill jag gräva djupare och arbeta vidare med analyser av miljöer och föreläsa om hur ljus, färg och rumslig komplexitet påverkar kognition och välbefinnande. Den kunskap som redan finns kan i högre grad omsättas i arkitektonisk praktik.

Publicerad den 8 maj 2026

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2026