Utförs kvalificerat ljusdesignarbete helt i onödan?

Beställare A avsåg att genomföra ett projekt som bestod av fasadbelysning av två intilliggande fastigheter längs samma gata. Det meriterade ljusdesignföretaget B fick i uppgift att ta fram ett program och göra en provbelysning. En armaturförteckning med olika krav på karaktäristik hos de olika strålkastarna upprättades. Därefter genomfördes en relativt omfattande provbelysning med ett mycket gott resultat. Så långt var allt frid och fröjd.

Med programmet som grund gick beställaren ut med ett förfrågningsunderlag vilket i anbudskonkurrens togs hem av entreprenör C. En beställning lades och entreprenören påbörjade planeringen av arbetet. Relativt omgående fick beställaren en fråga från entreprenören om förslag till utbyte av två armaturtyper. Beställaren hade svårt att avgöra om de föreslagna armaturerna hade samma egenskaper som de som angetts i armaturförteckningen och ställde krav på någon form av dokumentation om likvärdighet till entreprenören. Denne svarade genom sin grossist D att armaturerna i alla avseenden var likvärdiga kvalitetsmässigt. Beställaren litade på detta svar och arbetet genomfördes. (Armaturen som föreslagits kostade cirka 1/4-del av den föreskrivna men såvitt jag vet skedde ingen kreditering för detta. Vidare hade den föreskrivna armaruren en elliptisk lins vilket saknades på den levererade).

Efter avslutat montage gjordes en injustering av entreprenörens montör tillsammans med en representant för beställaren (se resultatet i bild 1 på nästa sida).

Det som var tänkt som en någorlunda jämn belysning på fasadytan blev istället en fläckig belysning. Genom felaktig inriktning av några armaturer skuggade gatubelysningsarmaturen stora partier av fasaderna vid takfoten eftersom fasadbelysningens armaturer monterats på gatubelysningsstolparna.

Så stod anläggningen under några år innan en gatuentreprenad genomfördes som även inbegrep demontering och återmontering samt en funktionstest av fasadbelysningen. I denna nya entreprenad var entreprenör E upphandlad för att göra belysningsarbetena via sin underentreprenör F, det vill säga inte samma entreprenör som gjorde jobbet ursprungligen.

Ett omfattande arbete med att dokumentera armaturernas riktning och elevation gjordes innan de demonterades och omlackerades samt funktionstestades. Därpå monterades armaturerna tillbaka exakt så som de satt vid demonteringen. Fram till dess hade inget av de inblandade parterna sett effekten av belysningen eftersom allt arbete hade skett dagtid.

I det läget blev jag kontaktad för att hjälpa till med injustering av hela anläggningen. Några dagar innan åkte jag till platsen och fotodokumenterade anläggningen för att använda detta som underlag för injusteringen. Jag insåg att utan ellipslinser skulle det inte gå att åstadkomma det resultat som programmet angav. Nu började ett detektivarbete med att försöka ta reda på vilken armatur som satt på plats (dokumentationen kring detta i samband med upphandlingen var oklar). Jag kontaktade först entreprenören C men den ansvarige hade slutat för några år sedan. Ingen kunde hitta något kring detta i sin dokumentation. Jag ringde då den grossist som hade intygat likvärdigheten men även där hade personen i fråga slutat. Hittade till slut en medarbetare som trodde sig veta vilken armatur som var monterad.

Jag tog kontakt med en leverantör G och hittade då samma armatur som, till min förvåning, även visade sig ha en elliptisk lins som tillbehör. Med en lånearmatur under armen åkte jag hem och testade sedan spridningsvinklar och räknade fram en preliminär inriktning av armaturerna utifrån de befintliga stolplägena. En injustering gjordes tillsammans med entreprenör H:s montörer efter att de ursprungliga armaturerna försetts med en elliptisk lins. (Entreprenör H har en funktionsentreprenad för gatubelysning). Vi kunde i samförstånd konstatera att det skulle krävas ytterligare två armaturer på den ena av fastigheterna för att få ett någorlunda jämnt släpljus över fasadytan.

Beställaren accepterade inköp av ytterligare två armaturer vilka monterades och en ny injustering utfördes på den aktuella fasaden. Motsvarande resultat visas i bild 2.

SUMMERING

Ljusdesignföretagets arbete med provbelysning och armaturval var till största del bortkastat eftersom beställaren godkände ett utbyte av armaturer. Det ska dock poängteras att entreprenören C genom dennes grossist D felaktigt (lite mildare kan detta uttryckas som vilseledande) intygat likvärdigheten.

Entreprenören C:s montör och beställarens representant skulle inte ensamma fått avgöra och godkänna slutresultatet. Beställaren hade ju upphandlat en kvalificerad ljusdesigner som kunde deltagit vid detta tillfälle!

Underentreprenör F:s arbete med att noggrant dokumentera hur armaturerna var inriktade innan de demonterades och skickades för översyn var också onödigt eftersom ingen i den kedjan hade sett resultatet av den befintliga belysningen nattetid. Om detta hade skett skulle någon ha reagerat över det undermåliga resultatet.

Sensmoral

Beställaren måste bli mycket mer kunnig i belysningsfrågor. Låt ljusdesignern vara med och ta ansvar igenom hela processen. Vi måste tillsammans hitta bättre former för upphandling där inte belysnings- och gestaltningsmässiga krav sätts åt sidan till förmån för att bedriva affärsverksamhet. (Självklart ska dock varje part ha ett rimligt arvode och vinst för att driva ett kunnigt och kvalitetsmedvetet företag). Entreprenörernas montörer borde få ökad kunskap om de gestaltningsmässiga värdena kring belysning.

I min värld ser ett lyckat belysningsprojekt ut såhär: Ett projekt där alla parter samverkar för att åstadkomma ett bra resultat. Ju förr entreprenören kommer in i bilden, tillsammans med ljusdesignern, desto mer av varandras erfarenheter kommer att berika projektet så att god teknisk och gestaltningsmässig kvalitet uppnås. Detta fungerar om alla tar sitt ansvar för att uppnå de gemensamt ställda målen och tillåts medverka i de olika skedena av projektet. Jag har haft förmånen att vid flera tillfällen kunnat arbeta på detta sätt och fått uppleva glädjen inte bara av ett gott slutresultat utan också av ett samförstånd och ett prestigelöst förhållningssätt mellan beställare, ljusdesigner och entreprenör.

Om vi ska kunna uppnå detta måste vi nog fundera på om dagens upphandlingsformer är de rätta!

Publicerad den 10 oktober 2016

Ur Ljuskultur Nummer 5, 2016