Tema Ljusutbildning
Hej Per Franson!
En som varit drivande i flytten av KTH:s Masterprogram i ljusdesign är Per Franson, nybliven prodekan ansvarig för grundutbildningsfrågor samt avdelningschef för ljusdesign. En arkitekt uppvuxen med ljus – född i Fagerhult och son till Håkan Franson som skapande ljusutbildningen vid Jönköpings universitet.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantHej Per Franson, du har onekligen ljuset i blodet, beskriv ditt förhållande till området och missionen gällande att knyta ihop ljus och arkitektur på skolan?
– Ljus är en livsavgörande faktor i våra liv och påverkar oss enormt. Ljusets inverkan och effekt på såväl rum och som människa är naturligtvis en av de viktigaste faktorerna när vi mäter välmående och hur miljöer påverkar oss. Jag vill med alla medel och möjligheter till påverkan jag har, verka för att ljus och arkitektur återtar den självklara plats i utbildningen och visa på det självklara samband arkitektur och ljus har.
Varför var det så viktigt att ljusutbildningen kopplades till arkitekturutbildningen?
– Därför att ljus är en betydande del av all arkitektur, i både liten skala och stor, och eftersom vi har högt ställda mål på vad våra studenter ska kunna och vad vi vill att arkitektur ska bli måste kunskaperna om ljus och dess påverkan på människor och rum utvecklas och fördjupas. Framför allt tidigt i utbildningen, årskurs ett till tre. Det är viktigt att vi nu använder kunskaperna vi fått in i huset.
När kom du själv in i processen med att flytta utbildningen?
– Då jag fick rollen som grundutbildningsansvarig på KTH Arkitektur. Processen var då i skedet av en påbörjad diskussion som jag tog till mig och prioriterade.
Hur lång tid tog det och hur såg processen ut?
– Diskussionen har naturligtvis pågått i olika grad under ett antal år men sedan det beslutades om en utredning så tog det cirka ett år. Efter intressanta dialoger med både akademi och bransch togs det fram ett beslutsunderlag som klubbades i höstas och sen den första januari är Ljusdesign en del av Arkitektur här på KTH.
Hur har lärarna och studenternas reaktioner varit, både på ljus- och arkitekturutbildningarna?
– Uteslutande positiva. Och nej – jag kan inte komma på den minsta nackdel med flytten.
Utbildningen huserade tidigare på KTH Skolan för Teknik och hälsa och hälsoaspekten är ju fortfarande kvar i utbildningen, hur tänker du kring det?
– Precis så, hälsoaspekten är del av utbildningen precis som den är i arkitektur generellt. Lika naturlig som relevant.
Hur kommer de båda utbildningarna korsbefrukta varandra framöver?
– På en rad olika sätt. Vi har nu ett tätt samarbete och en tydlig närhet, inte minst fysiskt. Att samarbeta och få tydliga resultat i kunskapen hos våra studenter och i forskningen kräver närvaro och engagemang. Ljus som ämne och dess stora del och påverkan på bra arkitektur behöver komma in i alla nivåer på skolan. Tidig grundläggande utbildning, möjlighet till fördjupning och vidare i forskningen.
Tror du ljusutbildningen kommer att bli ännu mer konkurrenskraftig internationellt efter flytten till KTH Arkitekturskolan, om ja, varför?
– Absolut. Ljusutbildningen har nu en naturlig och tydlig plattform och jag tror ingen kan ifrågasätta dess tillhörighet till ämnet arkitektur.
Vad är nästa steg för ljusutbildningen på Arkitekturskolan KTH?
– Jag är avdelningschef i väntan på att vi tillsammans fördelar ansvaret på kommande fakultet – så fort vi tillsatt en lektor kommer min inblandning att minska till fördel för de verkliga ljusproffsen.
