Stadsplanera med hänsyn till dagsljus

I Skandinavien står solen ofta lågt och är under vintern en bristvara. Trots detta nonchaleras solljuset i planering av tät nyproduktion och resultatet blir det motsatta – mörker och insyn. Bengt Sundborgs forskning vid KTH visar att solinstrålning kan underlättas genom en stadsplanering som bättre tar till vara dagsljuset. Då minskar också energiförbrukningen för belysning. Allt under förutsättning att byggnaderna är rätt geometriskt utformade till sina volymer.

I avhandlingen visas exempel på hur man bäst hanterar sol och dagsljus i en god och omsorgsfull stadsplanering. Bland annat hur gatans utformning och husens placering och form kan medföra avsevärd energibesparing, både inomhus och utomhus.”Solljuset nonchaleras i planering av tät nyproduktion och resultatet blir mörker och insyn.”

Tre olika gatutyper

Sundborg har utvärderat tre olika gatutyper. Med raka gator är det möjligt att spara cirka 11 % av den elektriska energiförbrukningen för utomhusbelysning jämfört med en böjd gata under skymning. Energieffektiviteten hos böjda gator kan förbättras så att energiförlusten blir endast 4 % genom en speciell variation av höjderna.

Dagsljusvänliga byggnader

I dagsljusvänliga byggnader är fönstren välplacerade och välriktade. Utblickarna blir därför många och husen känns extra rymliga. Bra exempel på det är när punkthus på rad placeras snedställt istället för parallellt. Här finns också en potential för nya lösningar anser Bengt Sundborg och avser återkomma senare med ett paket av olika förslag och idéer.

– Vi vet att dagsljuset har fördelar på många områden som när det gäller skönhet, trivsel och välbefinnande. Dessutom är det gratis. Byggkostnaden blir heller inte högre än för konventionell bebyggelse utom i några fall där fasaderna veckas, säger Bengt Sundborg och fortsätter:

– Kostnaderna för sådana veckningar är dock marginella och blir betalda på sikt av lägre energikostnader om man ska räkna strikt ekonomiskt. Dessutom menar forskare med medicinsk infallsvinkel att folkhälsan förbättras av sådana åtgärder.

Vad skiljer mellan ditt tidigare praktiska arbete och din forskning?
– Jag anser att kombinationen av teori och praktik är mest slagkraftig. Mina erfarenheter som stadsplanerare och dagsljuskonsult använder jag i min forskning. Jag vet hur verkligheten ser ut och vilket stort behov av kunskap som finns där.”Dagsljuset har fördelar som ­skönhet, trivsel och välbefinnande. Dessutom är det gratis.”

Hur ser forskningen om dagsljus i stadsplanering ut internationellt?
– Jag har byggt upp ett litet nätverk i samband med att jag har presenterat min forskning på konferenser bl.a. i London och Rom. Många forskare i absoluta frontlinjen kommer från England och USA. Det är också spännande att träffa kollegor från Sydeuropa och längre söderut. Där behövs ofta skugga medan vårt behov är mer direkt solljus. Tillsammans med nordiska forskare från Lund, Trondheim och Köpenhamn blir infallsvinklarna mer lika.

Publicerad den 29 maj 2017

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2017