Dynamiskt ljus

I denna artikel presenterar vi några förslag på dynamiska ljusmiljöer. Fokuset kommer att ligga på teknik och produkter som finns tillgängliga på marknaden idag – och inte själva ljussättning, som självfallet är en viktig del när man skapar den här typen av lösningar. Som exempel tar vi inledningsvis upp projektet som vann Svenska Ljupriset i år, Humanas äldreboende i Gävle. Grundlösningen här byggde på ett dynamiskt ljus – något som troligtvis också bidrog till segern.

Vi börjar med en vanligt förekommande yta som sällan hamnar i fokus när man tänker på ljusmiljö: en korridor.

Anläggningen är i det här fallet alltså ett äldreboende. Där finns både boende och personal, alltså ska ljuset fungera både som arbetsljus och för att skapa en trivsam miljö för de boende. Hur har man använt korridorerna här? Huset är uppbyggt så att lägenheterna ligger på var sin sida om ett gemensamt vardagsrum och kök med balkong. Ljuset i korridorerna är programmerat så att det är starkare åt det håll som man vill att människor skall röra sig. När det är dags för frukost är ljuset starkare i mitten av korridoren vid köket. På kvällen när det är dags att sova är ljuset starkare i ändarna på korridoren vid lägenheterna. Tanken är enkel: ögat dras mot ljus och det känns helt naturligt att gå till de ljusaste delarna.

LÖSNINGAR FÖR KORRIDORER

I detta fall har man använt armaturer och styrsystem med DALI. DALI har en stor fördel av att vara ett standardiserat protokoll. Man kan alltså blanda fritt mellan olika leverantörer av armaturer. Här har man valt att använda dimbara LED-armaturer. Nu är det dags för lite teknik. Armaturerna är typ DALI DT 6. Styrsystemet är programmerat så att ljuset förändras mycket långsamt.

Även kontor kan använda sig av liknande dynamik som korridorerna på Humana. Om man sitter vid ett fönster har man naturlig dynamik genom att solen går upp och ned. Under dagen blir dynamiken ofta snabbare av moln som rör sig på himlen. Denna dynamik kan med enkelhet efterliknas med befintlig teknik. ”Vanliga” DALI-armaturer, tex, DT 1, DT 3, DT 4, DT 6 eller DT 8 kan via ett styrsystem enkelt regleras till att regelbundet eller oregelbundet dimras upp och ned för att skapa ett mönster som simulerar att moln passerar.

Vid planering av dynamiskt ljus i korridorer har det ibland förekommit farhågor om att sådan dynamik kommer uppfattas som störande. Efteråt har den dynamiska lösningen dock alltid (hittills) uppfattats som mycket positivt. Även på kontor ska ljusförändringarna ske så långsamt att de knappt uppfattas.

LÖSNINGAR FÖR ATT EFTERLIKNA DET NATURLIGA LJUSET

Nu tillbaka till ljusprisvinnarens vardagsrum och kök där man förutom att ändra ljusnivån under dagen även ändrar karaktären, dvs färgtemperaturen på ljuset.

Tanken är, i den här lösningen, att efterlikna det ljus vi upplever utomhus varje dag: Ett varmt, svagt ljus på morgonen ändras långsamt till ett kallt starkt ljus mitt på dagen för att sedan återgå till ett varmare, svagare ljus på kvällen.

Här finns flera tekniska möjligheter. Den idag dominerande tekniken är att använda DALI DT 8, ett DALI-system med möjlighet till färgväxling. Styrsystemet skickar då information om både dimnivå och om vilken färg eller färgtemperatur armaturen ska gå till. Viktigt med denna teknik är att kontrollera att både armatur och styrsystem ”förstår” varandra.

Det finns några olika kommandon för att få armaturen att växla färg. Till exempel kan man skicka RGBWAF, x-y, och Kelvin kommandon. Om ett styrsystem bara skickar Kelvin-kommandon till en armatur som endast förstår x-y kommandon kommer färgen inte att ändras. Kontrollera gärna med leverantörer av respektive del. En annan viktig sak att kontrollera är att armaturerna inte ändrar ljusstyrka när färgtemperaturen ändras.

MÖJLIGHET FÖR FLER FINESSER

I ett kontor används samma teknik och kan gärna kombineras med en närvarodetektor. När någon kliver in i kontoret startas automatiskt ljuset i det läge som stämmer överens med tiden på dygnet. Kanske vill man också variera dagsljussimulationen beroende på årstid. Lite mer och kallare ljus på sommaren och lite mindre och varmare ljus på vintern. Vill man löpa linan hela vägen ut kanske man låter armaturerna i östra delen av rummet lysa lite mer på morgonen och de på västra sidan lite mer på kvällen för att få en ytterligare förstärkt sol-känsla. Kanske finns det även en skrivbordsarmatur eller en nedpendlad armatur. Då kan det vara en bra idé att även använda en dagsljussensor. Ljuset kan då regleras så att man alltid har tex 500 Lux på skrivbordet men ljuset uppe i taket (himlen) varierar under dagen. Här handlar det dock om vad som är tekniskt möjligt. Be gärna en ljusdesigner berätta hur resultatet ska bli.

Även om ljuset sköter sig själv är det bra att planera in någon eller några knappar på kontoret så att man kan styra även manuellt, vissa uppgifter kräver mer ljus än andra. Särskilt i konferensrum och skolsalar är det viktigt att kunna styra ljuset själv. Ljuset får gärna tända och släcka med hjälp av närvarosensorer men det måste finnas möjlighet att trycka på ”powerpoint-knappen” när det är dags.

TEKNIKEN FINNS

De lösningar som beskrivs i den här artikeln, går att realisera med befintlig teknik idag. Lösningar har funnits i många år och det finns väldigt många anläggningar både i Sverige och i resten av världen som varit igång med lysande resultat i flera år. Det finns därför ingen anledning till oro utan det är bara att hoppa på tåget och dra nytta av alla de positiva effekter som en bra, dynamisk ljusmiljö erbjuder.

En stark rekommendation är att i projekten ta med både ljusdesigner och systemdesigner från början. Att beskriva ljus i ord eller siffror är väldigt svårt och att beskriva en hel ljusanläggnings prestanda är ännu svårare. Man kan dra paralleller mellan ljusbranschen och bilbranschen för att visa hur lätt det kan vara att ”feltolka” krav:

En kund ger en systemdesigner följande krav: ”Vi vill ha ett fordon med minst 1000 hk och drivning på alla hjul”.

Systemdesignern tar fram en armélastbil med 2000 hk och drivning på alla 8 hjul. Nöjd över att klara kraven med god marginal levererar systemdesignern fordonet.

Kunden blir mycket missnöjd och utbrister: ”Den där klarar ju inte 0–100 kmh på
3 sekunder”.

Poängen är att det är lätt att tappa bort målet, dvs vad ljusanläggningen skall leverera och i stället stirra sig blind på antal DALIslingor, DT 8 eller DT 6, upplösning på touchskärmar och så vidare.

Målet med en dynamisk ljusanläggning är att skapa välbefinnande och en ljusmiljö där man ska må så bra som möjligt!

Ett exempel:

Ljuset dimras så att man har 500 lux, i färgtemperatur 300 Kelvin, på skrivbordet under armaturen. Om färgtemperaturen ändras till 5000 Kelvin så ska man fortfarande ha 500 lux på skrivbordet. Även omvänd förändring ska fungera. Vill man ha 3000 Kelvin ska det vara 3000 Kelvin oavsett om man väljer 500 Lux eller 50 Lux.

Inne i armaturen finns olika tekniker för att få till den specifika färg/ färgtemperatur förändringen. Vanligast är att det finns två ljuskällor i armaturen, en varmvit (WW) och en kallvit (CW). Dessa är kopplade till ett don som är förprogrammerat så att ljuskällorna lyser på rätt nivå i varje läge.

I detta exempel får man inget resultat eftersom styrsystem och armatur inte förstår varandra trots att båda följer DALI standard.

I detta exempel får man rosa ljus trots att båda följer DALI standard och förstår varandra. Här kommer bestyckningen av armaturen in i bilden. Ljuskällorna i armaturen består av en blå och en röd diod. När dessa blandas så kommer ljuset inte bli vitt ­oavsett vilka kommandon styrsystemet än skickar.

I detta exempel har armaturen en bättre specifikation och ska ge vitt ljus. Vi kan se i specen att dioderna i armaturen har McAdams 3 spec men vi får ändå McAdams 9 som slutresultat. Det beror på att armaturen inte är kalibrerad. Det enda sättet att veta att ljuset som kommer ut ur armaturen är det som önskas, (i detta fall 3000K) är att ha kalibrerade armaturer. Vissa tillverkare är så noggranna att de kalibrerar varje driver till specifika LED-moduler. På drivern står då serienumren till LED-modulerna som kalibreringen genomförts med och det är endast dessa som får kopplas till drivern. Med kalibrerade armaturer får man system-McAdams i stället för armatur-McAdams.

Publicerad den 30 november 2017

Ur Ljuskultur Nummer 6, 2017