Design för att bli avkopplad utan att bli nedkopplad

Många av oss har upplevt hur vi blivit sittande framför Facebook, Twitter eller Instagram för att sedan plötsligt upptäcka att det gått flera timmar utan att vi egentligen vet vad vi gjort. Det är lätt att sugas in i det sociala flödet och bara fortsätta klicka runt. Flera av dagens digitala tjänster är utformade just för att få oss att vilja stanna kvar länge och att komma tillbaka ofta. Om du inte är i ditt favoritflöde så kan det hända att du undrar vad som pågår där och om du missar något. Vad gör du då? Sannolikt kollar du en extra gång. Hade du missat något viktigt? Oftast inte.

Att tjänsterna får oss att bete oss så här är ingen slump utan en högst medveten designstrategi. Vi går vilse och blir uppslukade av den digitala världen. Detta påverkar våra liv på flera sätt och den påverkar även vad vi får gjort om dagarna, hur produktiva vi är.

Time Well Spent

För ungefär ett och halvt år sedan grundades Time Well Spent i USA och sedan i höstas finns en svensk gren som flera svenska företag anslutit sig till. Time Well Spent är en organisation eller rörelse som vill fungera som en motreaktion mot de icke-nödvändiga, beroendeframkallande aspekterna i till exempel Netflix och Facebooks tjänster. Idag höjs allt fler röster om skärmtid och i början av 2018 framfördes till exempel krav på att Apple ska göra det enklare för föräldrar att påverka barns användande av deras produkter för att motverka informationsöverflöd och stress.

Design av digitala tjänster syftar idag till att behålla konsumenternas uppmärksamhet så länge som möjligt eftersom många företag tjänar pengar på annons­­­expo-nering. Detta ville Tristan Harris, med en bakgrund som designetiker på Google uppmärksamma när han grundade Time Well Spent.”Sömn är viktigt för vår produktivitet och exponering för ljus påverkar som bekant vår sömn.”

Via Time Well Spent kan konsumenter dels få konkreta tips på hur man gör sin digitala tid mindre beroende-framkallande. Det handlar helt enkelt om att stänga av de delar av designen som triggar vår uppmärksamhet på ett onödigt sätt. Harris ville även lyfta designerns roll och ansvar för att skapa bättre och mer hälsosamma gränssnitt. Tanken är att Time Well Spent ska lära konsumenter att få ett mer hälsosamt förhållande till teknik och samtidigt tvinga teknikbolagen att ta större ansvar för konsumenternas välmående när de utvecklar tjänster. Harris menar att om vi får ett sundare och mer balanserat förhållningssätt till digitala tjänster så kommer vi få lättare att fokusera i nuet. Det skulle kunna göra oss mer produktiva.

Produktivitet

En vanlig beskrivning av produktivitet är kort och gott att få mer gjort och prestera högre kvalité på det man gör, på kortare tid. Arbetsgivare vill se oss mer produktiva och många av oss vill själva få mer gjort på jobbet så att vi får tid över till annat efter arbetsdagens slut. Att då upptäcka att man sitter stilla vid en skärm och inte riktigt vet vad man gjort och inte förstå vart tiden tog vägen kan påverka oss på flera sätt. Stillasittande brukar ju dessutom kallas vår tids rökning. De digitala tjänsterna hjälper oss att prokrastinera istället för att
få saker gjorda!

Quantified Self

Time Well Spent handlar om att kräva hälsosam design som följer våra liv istället för att ta över. Quantified Self (QS) eller Lifelogging i sin tur handlar om att samla in data, analysera den och ta beslut utifrån den. Många använder QS för att optimera delar av sina liv, för att nå mål. Det kan vara hälsomål eller produktivitetsmål. Dessa hänger oftast ihop. Många använder sig av fitnessarmband och kostdagböcker. QS har blivit en rörelse och det finns många grupper, forum och konferenser där intresserade träffas och delar tips och erfarenheter med varandra.

En del som är aktiva inom rörelsen menar att QS är en del av framtidens sjukvård. Individer måste själva börja ta ett större ansvar för sin hälsa och inte vänta tills man får märkbara problem med ohälsa och måste söka vård. Genom att samla in och analysera sin data så lär man känna sin kropp och man kan på så vis upptäcka tidigare om något håller på att gå fel.

De allra flesta använder sina smarta telefoner till QS och väldigt många använder olika fitnessarmband. Företagen som tillhandahåller dessa tjänster sitter på en stor mängd värdefull data. Fitbit, som är en av de största inom aktivitetsarmband, gick i början av 2018 ut med att de delar med sig av sin sömndata för att bidra till forskning på universitet och högskolor. Sömn är viktigt för vår produktivitet och exponering för ljus påverkar som bekant vår sömn.

QS för belysning

QS har blivit möjligt genom de senaste årens snabba utveckling av sensorer, trådlösa nätverk, ökad processorkapacitet och molnlagring av data. Time Well Spent hade sannolikt inte varit relevant utan dessa, men precis som Harris påpekat så går det att skapa tjänster som inte är ohälsosamt uppmärksamhetskrävande oavsett underliggande teknik. Det är inte bara designen som måste ändras, även affärsmodellen med annonsexponering.

Inom ramen för QS så finns det en allt större skara människor som är intresserade av ljusets påverkan på vår hälsa och tycker om att analysera det. Författaren och QS-experten Dave Asprey har ägnat ett helt kapitel i sin bok “Head Strong” åt ljus. Han skiljer på hälsosamt ljus och skräpljus som kan sammanfattas i flimrande LED och andra artificiella ljuskällor av låg kvalité, ljus från skärmar, brist på dagsljus och att exponeras för någon av dessa vid fel tidpunkt.

Från ett QS-perspektiv är det framförallt ljusets påverkan på dygnsrytm, prestation och möjligheten att lida mindre av jetlag eller kunna jobba sent utan att bli trött som är intressant. Helt enkelt optimerar man sin produktivitet med hjälp av dataanalyser. De senaste åren har det även kommit ett par konsumentprodukter i form av wearables som mäter just ljusexponering, både i form av UV-ljus för att vi inte ska utsättas för cancerframkallande solstrålning men även spektralfördelning och intensitet på det ljus vi utsätts för. Några exempel på startups inom området är SunSprite, Lys och Circadia. Att kombinera dessa med annan data tycker många som är aktiva inom QS är väldigt intressant.

Fysiska miljöer

I dagsläget och i samband med den snabba utvecklingen av sakernas internet flyttas digitala tjänster bort från traditionella skärmar. Med hjälp av allt från enkla sensorer till avancerade kameror finns det möjlighet att hålla reda på konsumenterna ändå, och bädda in personligt riktade, uppmärksamhetskrävande budskap och tjänster i miljöer runtomkring oss. Det är åtminstone i dagsläget, betydligt svårare att använda en personlig ad-blocker ute i verkligheten än i en webbläsare.

Vi som designers har därför ett stort ansvar för att fungera som filter mot skräpinformation och skräpdesign och se till att vi skapar relevanta lösningar med människan i fokus. Via designprocesser kan vi skala bort det onödiga pockandet på vår dyrbara uppmärksamhet. Då kan vi slippa se ett behov av ett Time Well Spent för fysiska miljöer. Vi ska hellre arbeta med att använda ljus som informationsbärare i harmoni med omgivningen. Ljus som integrerar rytmer och stämningar i vår omgivning bidrar på så vis till olika rörelsemönster och tempo. Då används dynamiska ljusmiljöer så att de främjar både den fysiska miljön i sig och individernas hälsa.

Just nu står vi i ljusbranschen med alla möjligheter framför oss när det gäller att skapa dynamiska och uppkopplade miljöer. Det är ett smörgåsbord av teknik, nätverk och ljuskällor där vi kan välja och vraka. De stora teknikbolagen rör sig bort från skärmarna och in i våra hem och kommer påverka våra fysiska miljöer allt mer. De rör sig in i våra traditionella domäner. Låt oss göra så att vi undviker att med informationsöverflöd och beroendeframkallande design förstöra de fysiska miljöerna vi har runt omkring oss (utan att för den skull bli som Rådet till skydd för Stockholms skönhet). Vi bör vara medvetna om dessa influenser så att vi med ny teknik kan designa för ett avkopplat samhälle snarare än ett uppkopplat och stressigt samhälle och på så vis bidra till en sundare livsstil och ökad produktivitet.

Publicerad den 12 mars 2018

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2018