”Strategin har som mål att ge högsta livskvalitet för stockholmarna.”

Ditt projekt inom Digital utveckling handlar om smart belysning. Vad är din syn på det?
– Digitalisering kommer ju att förändra mycket och även belysningen. Men det handlar om mycket mer än system och datorer som vi kanske annars tänker på när vi pratar om IT och teknik. Inom smart belysning finns inte bara ny teknik som LED utan också uppkopplad teknik och dataströmmar.

Smart belysning kan till exempel vara när vi använder allabelysningspunkter som infrastruktur för sensorer, kopplar upp dem mot internet och kan få synergieffekter för många olika verksamheter i staden.

Jag tycker också att det är spännande att koppla IoT (Internet of Things) till belysning vilket kan göra den både smart och uppkopplad. Hur kan man nyttja belysningen till annat än att bara belysa en gata eller ett torg? Kan man till exempel använda blått ljus för att förvarna om att ett utryckningsfordon är på väg?

Vad tror du att smart belysning kan betyda framöver?
– De ekonomiska och miljömässiga målen är tydliga för Stockholms stad. Den drivande kraften är lösningar som sparar energi. Trafikkontoret i Stockholms stad har redan bytt ut stora delar av belysningen mot metallhalogen och har påbörjat byte mot LED 2012. Det har minskat energiförbrukningen påtagligt och även kostnaderna (26% på 10 år, eller minskad elräkning med 18 mijoner kr/år). Stegvis kommer Stockholm reducera energiförbrukningen ytterligare. Nya tekniklösningar ger möjlighet att använda behovsstyrd belysning och dimrad belysning. Ett test har precis påbörjats i Årsta för att se hur vi kan arbeta långsiktigt och hållbart med belysning. Och om man tänker lite längre skulle vi kunna utveckla smarta lösningar för att göra staden mer attraktiv med belysning.

Vilken fråga i strategin är den mest angelägna att ta tag i, enligt dig?
– Jag tycker att det viktigaste är att tänka in människan. Staden är vårt offentliga rum och där vill vi trivas. Strategin har som mål att ge högsta livskvalitet för stockholmarna. Det är ett väldigt engagerande mål och utifrån det kan vi tänka hållbart både, ekologiskt, ekonomisk, socialt och demokratiskt.

Vad blir första steget i arbetet inom belysning för dig?
– Just nu pratar jag med alla som på ett eller annat sätt arbetar med belysning i staden.

Min roll kommer att vara att samordna det vi gör i staden för att på bästa möjliga sätt hitta smarta och hållbara lösningar för framtida belysning. Vi behöver knyta samman all kunskap inom staden och lära av de initiativ och aktiviteter som redan finns.

Till sist, du har en gedigen bakgrund inom forskningsvärlden. Kan du berätta lite om det?
– Ja, det stämmer, de senaste nio åren har jag bl.a. arbetat i ett designforskningscentrum, Mobile Life i Kista, som forskat kring människans interaktion med teknik. I alla de projekt som vi har arbetat med har det handlat om att sätta människan i centrum och se hur och vad teknik kan göra för att skapa en bättre vardag för människor. Vi som människor drivs ju inte bara av att gå till jobbet och vara effektiva utan kanske allra mest av att göra saker vi tycker om att göra och känner är roligt och glädjefyllt. Forskningen i Mobile Life baseras till stor del på studier av människor i alla möjliga situationer i vardagen och på fritiden. Den bedrevs i tvärvetenskapliga grupper med sociologer, designers, ingenjörer, konstnärer, psykologer och spelforskare och till och med en dansare, inom en mängd områden kopplat till digital teknik och mobila tjänster.

Den förändring som sker nu sätter organisationer på prov. Vi går från att arbeta med datorisering till digitalisering. Alla behöver fundera mer kring hur människor påverkas av digitaliseringen. Nu har jag klivit på ett nytt spännande jobb och det jag kommer ta med mig från mina år i forskningsvärlden är att vi inte bara ska tänka på teknik som funktion utan även som upplevelse för människor.

Publicerad den 21 maj 2018

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2018