”Om vi inte anpassar oss till den tekniska utvecklingen kommer vi att slås ut.”

Installationsbranschen

Det gäller att hänga med, annars slås man ut. Just nu är vi inne i en omfattande omdaningsperiod. I och med att fler och fler system kopplas ihop förändras installationstekniken. Det handlar om ”plug and play”, prefabricering och montage-kit. Antalet installationer blir totalt färre eftersom fler och fler funktionen integreras i kompletta moduler. Ett rör istället för tre. Utmaningarna är många, bland annat måste yrkesutbildningen ställas om från grunden, intygade Johan Martinsson från scenen på Berns under Ljusdagen.

Martinsson är branschchef på Installatörsföretagen, som bildades för snart ett år sedan när EIO, Elektriska Installatörsorganisationen, och VVS Företagen gick ihop. Under denna första tid har han ägnat sig åt att ”analysera omvärlden” och hunnit konstatera att också hållbarhetsfrågor, kundbeteenden och ökat juridiskt kunnande i avtalssammanhang är några av huvudfrågorna för installationsbranschen framöver.

”Fler och fler avtal ingås med stora bolag och utländska företag. ”

– Den stora omdaningen berör oss på olika sätt. Fler och fler avtal ingås med stora bolag och utländska företag. Tillverkarna levererar allt oftare direkt, utan grossister och man ingår i olika typer av partneröverenskommelser eftersom affärsmodellerna ändras.

– Många använder sig uteslutande av ”partnering”; man sätter sig helt enkelt ner med kunden och kommer överens om olika villkor, tjänster och lösningar.

Modulanpassning har funnits länge, till exempel när det gäller badrum. Nu ser vi det också inom installationsbranschen. Logistiken ändras när företag skapar egna verkstäder med förmontering så att inte lika mycket arbete behöver göras på plats. BEAst (Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard), ”denna fantastiska organisation” (som utvecklar digitala modeller för leveranser), hjälper byggbranschen så att det blir ett helt annat flöde på material. De gamla kedjorna utmanas av digitala byggprocesser.

Johan Martinsson ser digitaliseringen som den viktigaste utmaningen framöver. Alla strävar efter att bli så kostnadseffektiva som möjligt och manuellt arbete kommer att försvinna. Det kommer inte att finnas lika mycket jobb för elektriker framöver. Däremot för nättekniker.

”Vi måste samtala om hur behoven ser ut. Hållbarhetsfrågor är viktiga, både för slutanvändaren och uppdrags­givaren. Ja, för alla.” 

– Det är här kunden kommer in, konstaterar Johan Martinsson. Vi måste samtala om hur behoven ser ut. Hållbarhetsfrågor är viktiga, både för slutanvändaren och uppdragsgivaren. Ja, för alla. Inom Installatörsföretagen försöker vi skapa innovationskluster bland olika kunder för att diskutera just behov och hur man ska nå upp till gemensamma mål i olika mer komplicerade byggprocesser. Avtalen har blivit fler och fler och med allt längre texter. I det sammanhanget har jag funderat över hur viktigt det är för belysningsbranschen att kunna formulera sig. Hur kommer belysningen att se ut? Hur ska man beskriva den i en kontraktshandling? Så att alla förstår.

Arkitektbranschen

Charlotta Holm Hildebrand är t f förbundsdirektör på fack- och branschorganisationen Sveriges Arkitekter (som samlar byggnad-, landskaps-, planerings- och inredningsarkitekter). Från scenen under Ljusdagen pekade hon bland annat på två viktiga ledord inför framtiden: ansvar och upplevelse.

– Digitaliseringen berör förstås också oss arkitekter. Men vi jobbar med långa projekt och byggen som ska stå flera hundra år. Därför är ansvar är en viktig del av arkitektens vardag. Vi måste ta ansvar för var och hur vi bygger. Och vi står inför många utmaningar. Inte minst vad gäller hållbarhet, sociala frågor och klimathot, sade hon.

Hon framhöll trä som det viktigaste materialet framöver. Både ur miljö- och upplevelseaspekt; det taktila blir allt viktigare i en teknikintensiv samtid. Som ett bra exempel på en byggnad för framtiden nämnde hon Kulturhuset i Skellefteå, ett stort träkomplex som beräknas vara färdigt årsskiftet 2020–21.

Charlotta Holm Hildebrand vände sig till alla ljusdesigner i publiken och efterlyste fler smarta idéer som kan sänka energiförbrukningen. Och ville se fler solenergilösningar.

”Digitaliseringen har gjort att teknik­utvecklingen går allt snabbare. Den möjliggör också en större precision. Se till exempel på alla osynliga installationer.”

– På våra projekteringsmöten är det numera många runt bordet, berättade Charlotta Holm Hildebrand. Många viljor, många ritningar. Antalet experter på ett arkitektkontor är fler idag för att man ska kunna gå iland med ett projekt. Allt ska samordnas. Allt blir lite mer komplicerat hela tiden. Allt tar längre tid, inte minst när det gäller renoveringar eftersom installationerna är så oerhört omfattande idag jämfört med förr.

– Å andra sidan har digitaliseringen gjort att teknikutvecklingen går allt snabbare. Den möjliggör också en större precision. Se till exempel på alla osynliga installationer. Digitaliseringen gör att man kan finlira. Jag tror att kvalitet och fingertoppskänsla kommer att bli viktigare framöver. Förr fanns det hantverkare, idag kan arkitekter sitta på sina kontor och programmera direkt för fräsen i fabriken. Det kommer vi se mer av framöver. Men det är hela tiden viktigt att våga lita på långsiktigheten. Och att använda all kunskap vi har om arkitekturens betydelse för människan.

Paneldiskussion

Så var det dags för paneldiskussion. Huvudfrågan löd: ”Hur påverkar förändringarna inom arkitekt- och installationsbranschen oss i belysnings- och ljusdesignbranschen?”

Mikael Castanius, VD, Belysningsbranschen, bjöd upp två ljusdesigner på scen: Lina Färje, (från nybildade IALD Nordic) och Johan Röklander (Svensk Ljusdesigner). Bägge gav sina reflektioner kring vad de tidigare talarna sagt.

– Någon nämnde en del om specialisering inom arkitektkåren. Jag tänker att det också kommer ske inom ljusbranschen. Inom vårt yrke kommer det att bli allt svårare att ha kunskap om allt, menade Lina Färje.

Johan Röklander var lite mer svävande:

– Hur vårt jobb kommer att se ut framöver? Har ingen aning. Ekodesigndirektivet (som ställer minimikrav på energiprestanda hos produkter och förbjuder de mest energi- och resurskrävande produkterna inom EU) fortlöper och det kräver bättre kunskap. Dessutom lever vi i ett land där man är väldigt intresserad av ny teknik. Så jag tror på ganska många affärer framöver för vår räkning. Däremot är det svårt att säga hur de kommer att se ut.

Hur tacklar ni de krav som ställs i samband med digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen? Vad är det viktigaste att ta itu med, undrade Mikael Castanius.
– Jag tror att det allra viktigaste för att överleva är att se över affärsmodellerna och samarbetet mellan alla inblandade. Det är ju kunden vi ska tillfredsställa. Det är jätte­viktigt att man tillsammans kan göra upp genomtänkta koncept som verkligen kan fylla alla olika behov. Att inte ljusdesigner, arkitekter, installatörer och byggare har var sin lösning. I USA är partnerskap jättestort. Där finns det installatörer som bara gör casinon, sjukhus med mera och bara samarbetar med vissa. Information för att öka intresset kring utvecklingen och lusten att hänga med är nödvändig. Man måste utbildas i ny teknik. Jag är inte rädd för att säga rent ut till våra medlemmar: ”Om ni inte anpassar er till den tekniska utvecklingen så kommer ni att slås ut”, menade Johan Martinsson.

– Vi arkitekter gör olika saker för att hänga med, intygade Charlotta Holm Hildebrand. Vi måste ju jobba med två olika tidsplan. Teknikutvecklingen går med en rasande fart samtidigt som husen står väldigt länge. Det gäller att samarbeta, ta in andra kompetenser och arbeta långsiktigt. Specialisering och samarbete är nyckeln inför en komplicerad framtid.

– Hänger alla med i utvecklingen?
– Både ja och nej, trodde Johan Röklander. Som ljusdesigner kan jag inte förstå mig på alla detaljer. Vet inte exakt hur internet fungerar, det bara finns där, men jag kan använda det som redskap. Och jag kan förstå hur människan fungerar i förhållande till en viss teknik. Det är klart att det finns risk för glapp mellan människor med olika kunskaper men då är det bara samarbete med alla olika inblandade som hjälper.

”Jag tror faktiskt att AI kommer att ta över väldigt många av våra uppgifter relativt snart. Det finns redan robotar som sköter fakturering, bokningstjänster och CAD- arbete.”

– Ljusdesignen har utvecklats enormt på senare år. Nu börjar också ljusdesigneryrket bli respekterat, enligt Johan Martinsson. Fler och fler förstår vitsen med ljusdesign och ser att ljusdesigner verkligen kan använda alla fantastiska produkter som tas fram. Fast jag tycker att de ofta fastnar i det rent estetiska. Jag saknar ljusdesigner i olika affärssammanhang. När man diskuterar hur man kan öka samhällsnyttan till exempel.

En viss kritik, alltså, mot ljusdesigner i allmänhet. Och Johan Röklander kunde faktiskt hålla med om den.

Sedan var det dags för några publikfrågor:

Vilket gemensamt ansvar har era medlemmar/organisationer för att motverka alla de dåliga produkter som trots allt tillverkas?
Som kanske rentav är farliga, inte minst ur arbetssynpunkt?
– Som ljusdesigner är det min uppgift att garantera att alla produkter som jag bestämmer mig för och ritar in är bra på alla sätt och vis. Men vi behöver också ta större ansvar i projekten som helhet vad gäller hållbarhet eller anläggningens livslängd. Inte minst när fler och fler funktioner stoppas in i armaturerna. De måste vara lätta att reparera, finnas utbytbara delar och så vidare, svarade Lina Färje.

– Vi måste kunna jobba i balansgången mellan naturligt och artificiellt ljus, menade Charlotta Holm Hildebrand. Självklart har arkitekter stort ansvar för att skapa goda arbetsplatser,

– Det har vi alla. Vi som installerar, planerar, projekterar. Vi ansvarar för att varje produkt placeras och används på ett bra sätt. Inte bara leverantören ska gå i god för kvaliteten. Mycket av slutresultatet kan bero på hur en produkt används i det speciella sammanhanget. Just därför är det ju också viktigt att alla samarbetar mot samma mål, med att skapa en god ljusmiljö, tyckte Johan Röklander.

– Det håller jag med om, menade Johan Martinsson. En mer genomgripande diskussion behövs om vad som är kvalitet och funktionalitet. Ofta tar man till standardlösningar utan att ens fundera. Då blir det lätt fel. Egentligen borde det vara som med vitvaror i England. Ingen belysning borde installeras någonstans förrän man vet vem eller vilka som ska använda rummet. Eller till vad. Med den billigaste standarden blir det ofta missnöje.

Funderar ni något kring AI, Artificiell ­Intelligence inom era organisationer?
– Massor, hela tiden. Vissa delar av arkitekternas arbete kommer att påverkas av AI. Och visst förändras också arkitektens roll i det framtida samarbetet som vi talat om. Men någon måste samordna, vara en övergripande kraft. Den rollen passar arkitekten, sade Charlotta Holm Hildebrand.

”Någon nämnde en del om specialisering inom arkitektkåren. Jag tänker att det också kommer ske inom ljusbranschen. Inom vårt yrke kommer det att bli allt svårare att ha kunskap om allt ”

– Vi talar också om AI. Framöver kommer behoven av att diskutera hur man ska använda den eller den tekniken öka. Där kan ljusdesignern spela en viktig roll genom att motivera eller förklara konsekvenserna av olika tekniker. Den mänskliga interaktionen är viktig i sig, så AI kommer inte att ersätta vår kompetens eller förändra vår yrkesroll särskilt mycket. Snarare skapa fler frågor att ta ställning till, trodde Lina Färje.

Johan Röklander höll inte riktigt med:

– Jag tror faktiskt att AI kommer att ta över väldigt många av våra uppgifter relativt snart. Det finns redan robotar som sköter fakturering, bokningstjänster och CAD- arbete. Så fortsättningsvis får vi tid för en massa annat roligt och kreativt.

– AI kommer förändra arbetet för oss installatörer också vad gäller berednings- och beställningsprocesser till exempel. Men inte själva grunderna för vårt jobb, avslutade Johan Martinsson.

Publicerad den 15 oktober 2018

Ur Ljuskultur Nummer 5, 2018