Belysning som navet i den smarta staden

Detta var några av frågorna som grundarna av Danish Outdoor Lighting Lab (DOLL) i Albertslund strax utanför Köpenhamn ställde sig för lite drygt fyra år sedan. Resultatet blev DOLL Living Lab, en testbädd som utgick från att belysningen är nyckeln till transformationen till en smart och uppkopplad stad. Nu, fyra år senare, står delegationer från hela världen på kö. Bara när Ljuskultur är på besök hos DOLL kommer en grupp från Sydkorea, i rummet bredvid har representanter från en kommun en workshop och veckan innan dess var Toyota på besök. Vad är det världens smarta städer-delegationer står på kö för och vad är det DOLL har lyckats med?

Storskalig labbmiljö

– DOLL Living Lab startade 2014 som ett av sexton ”Greenlabs” med finansiering från danska energi­myndigheten, berättar projektledare Teddy Sibbern Larsen som varit med från allra första början.

DOLL Living Lab är ett samarbete mellan flera statliga aktörer och syftar till att möjliggöra storskaliga testmiljöer mitt i staden.

– Vi valde belysning för att det finns lampor överallt. Infrastrukturen finns på plats och där det finns belysning finns även elektricitet och numer oftast uppkoppling, berättar Larsen.

DOLL Living Lab finns i ett industriområde i kommunen Albertslund utanför Köpenhamn. Här har ett femtiotal aktörer installerat sina lösningar. Konkurrenter och samarbetspartners finns sida vid sida. DOLL Living Lab erbjuder ytan att experimentera på, nätverket och möjligheten att hålla workshops i fräscha lokaler i den högsta byggnaden på området. Aktörerna bidrar själva med sina lösningar. En del använder DOLL som ett showroom ute i verkligheten och andra experimenterar under sin produktutveckling. Idag kommer finansieringen från flera aktörer men energimyndigheten är fortfarande en viktig del.

Branschens utveckling syns i DOLLS utveckling

Från början var det mest större belysningstillverkare som kom till DOLL med sina proprietära system. Många av dem var tidiga i sin egen digitala transformation och de flesta arbetade i silos med systemlösningar runt sina egna produkter. Om belysning är en grundläggande del av en smart stad, så måste den kunna kommunicera med annat än den egna belysningen. Vad som blivit tydligt är att det initiala synsättet förändrats och många aktörer letar efter nya allianser och många är mer öppna för samarbeten än tidigare.

– Vi har ett intressant exempel när en belysnings­tillverkare började arbeta med ett sensorbolag för att visa när parkeringsplatser var lediga. Lösningen blev
en extra ljuskälla på en existerande lyktstolpe som triggades av sensorn. Nu har exakt samma lösning börjat tillämpas i andra sammanhang. I framtiden skulle de här kunna signalera andra typer av avvikande beteenden som till exempel trafikolyckor eller inbrott.

Uppkopplingen finns hos DOLL

Från början fokuserade DOLL Living Lab på utomhusbelysning, men nu har man utökat fokusområdena och lagt till sophantering, trafik- och parkering, miljöaspekt­er som luftkvalité, buller, temperatur på väg samt infrastruktur. På DOLL Living Lab finns de vanliga näten som vi människor använder för att kommunicera med varandra, tex 5G och Wifi. När uppkopplade saker ska prata med varandra kan andra nät, som är mindre energikrävande användas. Det har öppnat upp för bland annat NB-iot, LoRa, Sigfox, som alla finns på DOLL Living Lab. I framtiden kommer uppkopplade saker att prata med varandra på flera nät så att dataintensiva aktiviteter som film och videosamtal kan använda 5G och Wifi. Larsen tror att i framtiden kommer näten samexistera och en tjänsteleverantör kommer välja det nät som är lämpligast för tjänsten ifråga. Det går alltså inte att satsa på fel nät.

Modulär lyktstolpe

I dagsläget är det många som försöker hitta lösningar där belysningen står för infrastrukturen av den smarta staden. En lösning som testas på DOLL är den modulära lyktstolpen. Här bestämmer beställaren, vanligtvis en kommun, innehållet i olika moduler. En modul är en cylinderformad del av en stolpe. Sedan staplas dessa moduler ovanpå varandra och blir en lyktstolpe som är utrustad med de sensorer, nät och den elektronik som beställaren specificerat.

Last/first mile-problem

I Albertslund är det tiotusen människor som pendlar varje dag in till Köpenhamn. För att effektivisera detta byggs en tvärbana som kommer stå färdig inom två år. Frågan hur alla pendlare ska ta sig den sista eller första biten till tvärbanan på sin pendlingsresa brukar kallas the last mile-problem. Många stora och små aktörer vill lösa detta eftersom det kan vara en gruva för nya affärer. När allt fler saker kan levereras hem till dörren närsomhelst på dygnet och transportsätten i en stad förändras, skapar sig den aktör som löser the last mile-problem på bästa sätt klara konkurrensfördelar. Lösningar kommer från delningsekonomin men stadsplanerare har en viktig roll för att skapa möjligheter för nya aktörer att kunna vara med. ”I dagens snabbrörliga värld behöver alla ljusdesigners kunna orientera sig i den nya tekniken…”

Tillsammans med olika partners kommer Albertslund och DOLL Living Lab erbjuda självkörande bussar som löser deras last mile-problem. Det unika i lösningen är att man kommer att använda sig av dynamiska rutter,­ vilket visar hur avancerat systemet blivit men också att tekniken är så pass mogen att den kan göra stor skillnad för användarna. Inga fasta hållplatser kommer finnas utan bussen kommer utifrån de aktuella passagerarnas behov både skapa resvägen och släppa av passagerare så nära destinationen som möjligt samt ansvara för att ladda sig själv innan batterierna är slut.

Möjligheter att bredda sig

Att utgå från möjligheter med belysning men att applicera systemet för att lösa andra problem öppnar upp många nya möjligheter för oss i belysningsbranschen. Dels kan det handla om digitalisering av wayfinding, det vill säga dynamiska skyltar eller ytor som beter sig på olika sätt utifrån ett antal fördefinierade kriterier som sensorer lyssnar efter. Det kan handla om att dirigera trafiken för att skapa bästa flödet, få människor att promenera tillsammans för att öka upplevelsen av trygghet eller för att alarmera om någon blivit akut sjuk i närheten. I den här typen av applikationer har belysningen både en annan fysisk form än en klassisk armatur och kriterierna för vad som är god belysning kan vara annorlunda.

Att sedan i ytterligare steg använda systemarkitekturen för att lösa andra problem öppnar upp för ännu fler möjligheter. Om man blickar framåt så kommer staden vara en härlig mix av självkörande bilar och små elektriska fordon. Det i sin tur kommer ställa nya krav på belysning, både estetiskt och funktionsmässigt. Vi kommer ju inte behöva lysa upp gatorna för att se vart vi kör när bilarna är självkörande. Vi kan istället öka fokus på arkitektonisk belysning, hälsa och välbefinnande samt estetik. Kort och gott – öka livskvaliteten i staden.

DOLL i framtiden

I dagsläget har DOLL fokus på tekniklösningar, men sedan starten har man gått från silos till breda sam­arbeten. Framöver kommer branschen behöva titta på nya affärsmodeller också för att se nyttan av den teknologiska transformationen. DOLL Living Lab bjuder in alla att delta, men man får finansiera sitt deltagande själv. Detta stänger ute många mindre aktörer som inte har muskler att kunna vara med. Startups lyser med sin frånvaro än så länge.

– Dessa områden är vi mycket intresserade av att utveckla framöver och då gäller det att hitta rätt sam-arbetspartners, säger Larsen.

I framtiden behövs bredare kompetens för att skapa relevanta tjänster. Ljusdesigners, tjänstedesigners och beteendevetare kan redan idag inspireras på DOLL Living Lab, men människans behov måste finnas med i hela utvecklingsprocessen och då blir dessa roller på DOLL Living Lab affärskritiska för företagen.

– I dagens snabbrörliga värld behöver alla ljusdesign­ers kunna orientera sig i den nya tekniken och den nya ekonomin för att säkra sin plats i branschen. DOLL Living Lab kan vara en bra början, avslutar Larsen.

På vägen ut från DOLLs kontor noterar jag inte mindre än fem olika lyktstolpar på den lilla parkeringen. Man undrar vilka spännande tjänster som finns där nu? Och vilka som kommer finnas där imorgon? Kommer det ens finnas en lyktstolpe eller kommer ljuset från gatan, träden eller som diskreta projektioner framför våra fötter?

Publicerad den 4 december 2018

Ur Ljuskultur Nummer 6, 2018