Att jobba ute blir mer inne!

Våra kära kontor, där många av oss spenderar en väldigt stor del av våra liv, har haft många ansikten i en värld där trenderna blir alltmer globala. Alltid med nya utmaningar för belysningsbranschen. Hierarkiskt med maskinskriverskor i långa rader på 1930-talet. Sexigt med nedsuttna skinnsoffor och välfyllda barskåp à la Mad Men. Nålfiltsmatta och halvdöda yuccapalmer i kvävande industriområdesmiljö som i The Office. Cell, flex och kombi. Bollhav och biljardbord hos IT- och spelföretag, rutschkanor och brandstång hos Google. För att inte tala om den aktivitetsbaserade arbetsmiljön, en utveckling som styrs av teknik, lokalhyror och krav från den nya generationen arbetskraft. Tidigare var det lön, titel och eget rum som avgjorde – idag spelar även kontorsutformningen in som kreativitets- och attraktionshöjare och har därmed blivit ett redskap för att attrahera rätt personal. Begrepp som ”nätverkande”, ”kul på jobbet” och ”hög trivsel” hörs betydligt oftare bland önskemålen hos den yngre generationen kontorsarbetare.

Utsuddade gränser

Idag är också gränserna mellan bostad, arbetsplats och kommersiella ytor allt suddigare. Kanske är det just därför som forskningen inom arbetsmiljö blivit mer intensiv och synligare under det senaste decenniet. Framför allt den med inriktning på arbetsmiljöns hälsoaspekter och motivationsmöjligheter. Om denna typ av forskning berättade Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola, när hon en kväll höll ett föredrag i Fagerhults nya showroom på östra Södermalm i Stockholm. Kvällens tema var framtidens kontor med arbetsmiljön och medarbetaren i fokus – hur vi med den rumsliga miljön kan påverka anställdas motivation och prestation.

Susanna Toivanen undersöker bland annat vilka utmaningar framtidens arbetsplatser ställs inför i förhållande till digitalisering, globalisering, klimatförändringar, teknisk utveckling och organisering av arbete. Tidigare arbetade hon på NCC där hon forskade i ämnet framtidens kontor utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.

”Jag tror att fler arbetsgivare kommer att erbjuda olika arbetsmiljöer framöver, både inom- och utomhus. Bland annat för att råda bot på det hälsofarliga sittandet, bristen på variation och alltför lite fysisk aktivitet.”

– Forskningen är viktig eftersom vi både tillbringar så mycket tid på arbetet och att gränserna mellan fritid och arbetstid alltmer suddas ut. Jag tror dock att kontoret som plats kommer att vara viktig även i framtidens arbetsliv, men med ännu större flexibilitet och frihet, berättar hon.

Hennes definition av en hållbar arbetsplats är främst att den värnar de anställdas, företagets och planetens hälsa. Att flexibilitet byggs in redan från början ökar hållbarheten och det viktigaste i en god arbetsmiljö, framför allt i öppna kontor, är en låg bullernivå och möjlighet att dra sig undan. Ett hållbart kontor är också ett friskt kontor, det vill säga en arbetsmiljö som har gynnsam effekt på både verksamhet och individ. Detta mäts i sjuktal (sjukfrånvaro) och varierar beroende på typ av kontor – de öppna har högst sjuktal och cellkontor lägst.

– Inför varje större utveckling av kontorsmiljön är en av framgångsfaktorerna att tänka utifrån både fysisk, social och virtuell miljö. Och ta reda på vad verksamheten verkligen behöver. Kunskap om behoven är vitalt, om inte den finns görs lätt fördyrande och därmed ohållbara misstag, berättade hon bland annat och visade tre olika planlösningar för en och samma miljö. En hållbar fördelning och framtida möjlighet till förändring.

Ut i dagsljuset!

Susanna Toivanen nämner det intressanta begreppet social acceleration som kortfattat innebär att den teknologiska accelerationen leder till ökad takt av sociala förändringar. Som till exempel att människor ger sig själva ångest för att de kanske missar något viktigt på sociala medier (FOMO, fear of missing out). Eller det gränslösa arbetet som fullkomligt sätter vår tidsuppfattning ur spel och där gränsen mellan privat- och yrkesliv raderas. Det faktum att vi är uppkopplade mer eller mindre dygnet runt har lett till att tiden för återhämtning minskar, då vi kopplar av. Forskningen visar också att vi jobbar mer desto fler tekniska lösningar och digitalisering, inte mindre som man kan skulle kunna förvänta sig då det handlar om att tiden för att genomföra uppgifter har minskat när vi utför dem digitalt (t.ex. betala räkningar, swisha pengar m.m.).

Sålunda blir vi allt mer rörliga, både i rum, tid och olika identitetssfärer. Behöver vi ens en kontorsplats i framtiden och vad är alternativet?

– Jag tror att fler arbetsgivare kommer att erbjuda olika arbetsmiljöer framöver, både inom- och utomhus. Bland annat för att råda bot på det hälsofarliga sittandet, bristen på variation och alltför lite fysisk aktivitet. Kort sagt för att ta del av naturens goda effekter på hälsa och välmående. I Sverige har vi i snitt 1500 soltimmar varje år, ändå sker kontorsarbete huvudsakligen inomhus och jag tror det är dags för en förändring, säger Susanna Toivanen.

Dagsljusets positiva inverkan både på sömn och vakenhet är det kanske främsta skälet till hennes övertygelse. I sin forskning om utomhuskontor ser hon hur några timmars arbete utomhus varje dag kan sänka stressnivåer, förbättra återhämtningen och göra oss friskare, gladare och piggare. Det främjar dessutom tankeverksamhet och kreativitet, något som behövs i ett modernt och flexibelt arbetsliv.

”Inför varje större utveckling av kontorsmiljön är en av framgångsfaktorerna att tänka utifrån både fysisk, social och virtuell miljö. Och ta reda på vad verksamheten verkligen behöver”, säger Susanne Toivonen.

– Inom forskningen är utomhuskontor en växande trend, en viktig utveckling mot hälsofrämjande arbetsmiljöer och ett mer hållbart arbetsliv. Jag tror absolut att vi i framtiden kommer få se fler exempel på utomhusmiljöer inom aktivitetsbaserade kontor, där arbetsuppgifterna styr var du arbetar. Människor har alltid tagit promenadmöten och förr gjordes många affärer upp på golfbanan. Som chef kan du föregå med gott exempel och förlägga så många möten som möjligt utomhus, föreslå en promenad i parken i stället för att sitta i konferensrummet, säger Susanna Toivanen och berättar också kortfattat om det nya begreppet job crafting – en teori om hur anställda själva formar och anpassar det egna arbetet vilket är kopplat till positiva hälsoeffekter och välbefinnande. Utomhusmiljöer kan fungera för att arbeta enskilt eller i grupp, för perspektivtagande och återhämtning utifrån egna behov.

Bryt gruppdynamiken ute

Så varför inte förlägga arbetsgruppens måndagsmöten i en park? Genom att välja bort det traditionella mötesrummet kan den invanda gruppdynamiken brytas vilket möjliggör nya synsätt och förhoppningsvis ännu bättre beslut. Denna framtidstanke tycks redan vara här för vissa företag.

– Jag har samarbetat i projekt med fastighetsbolaget Castellum som lanserade det första utomhuskontoret i Sverige 2016 och Telenor som för några år sedan satte upp mobila utomhuskontor i Umeå, Sundsvall, Gävle, Falun och Borlänge. Även andra initiativ pågår på olika håll i landet vilket är mycket inspirerande, avslutar Susanna Toivanen som är övertygad om att arbete utomhus kommer att bli mer inne.

Publicerad den 30 januari 2019

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2019