Ny avhandling om belysning i stadsmiljön

REFERAT: Idag bor majoriteten av jordens befolkning i städer, och den globala urbaniseringen förväntas fortsätta framöver. Omställning till hållbara städer, med trygga och hälsosamma livsmiljöer, är därför av största vikt. Hållbara transportsystem är en central del av denna omställning och goda förutsättningar för fotgängare är en viktig komponent i hållbara transportsystem. I Skandinavien medför den stora variationen i antal timmar dagsljus över året att fotgängare under långa perioder måste förlita sig på utomhusbelysning för att få tillräckliga synförhållanden.

Utomhusbelysning kräver en omfattande energianvändning, vilket medför miljömässiga och monetära kostnader. Nuvarande belysningslösningar behöver därför uppdateras till mer energieffektiva alternativ, som samtidigt möter fotgängarnas behov. Det finns i dagsläget inga standardiserade metoder för att utvärdera hur fotgängare upplever utomhusbelysningens kvalitet eller hur väl de ser i den belysta miljön, vilket gör det svårt att jämföra olika belysningslösningar i dessa avseenden.

Avhandlingen syftar till att belysa hur fotgängare upplever och responderar på energieffektiv utomhusbelysning i stadsmiljöer. Avhandlingen består av fyra
delstudier som:

1. utforskar vilka urbana designkvaliteter fotgängare upplever underlätta respektive hindra gående

2. utvärderar metoder för att mäta fotgängares perception, värdering och beteende i en kontrollerad laboratoriemiljö

3. applicerar de metoder med potential att differentiera mellan olika belysningslösningar i en verklig miljö, samt

4. utvärderar en ny beteendebaserad metod för att undersöka fotgängares relativa preferenser för olika utomhusbelysningar.

Avhandlingen visar på belysningens betydelse för att människor ska vistas utomhus i stadsmiljön efter mörkrets inbrott. I avhandlingen lyfts otillräcklig utomhusbelysning fram som en orsak till otrygghet, vilket i sin tur medför att människor undviker att gå i vissa miljöer eller väljer bort att gå till fördel för andra transportmedel. Vidare identifieras perceptions- och värderingsmetoder som kan användas för att särskilja mellan olika belysningslösningar. Resultaten från laboratoriestudien och fältstudien visade också att gruppen med unga deltagare (20–35 år) var mindre emotionellt aktiverade samt presterade bättre på perceptionsuppgifterna än gruppen med äldre deltagare (60–75 år). Resultaten från perceptionsuppgifterna visar på äldres behov av högre belysningsstyrka, alternativt utomhusbelysning av bättre kvalitet, för att skapa tillräckligt goda synförhållanden. Resultaten från metodutvecklingsstudien indikerar att metoden kan användas för att utvärdera fotgängares preferens för olika belysningslösningar, och att resultaten är samstämmiga med resultat från självskattningsformulär.

Avhandlingen presenterar ett teoretiskt ramverk som kopplar samman forskning om belysning och mobilitet, vilket kan bidra till ett bättre helhetsperspektiv i framtida forskning om utomhusbelysning för fotgängare. Avhandlingen identifierar och utvärderar metoder som kan särskilja mellan belysningslösningar. Dessa metoder kan användas av kommuner som underlag vid nyinstallationer eller vid uppgradering av belysningslösningar. Metoderna kan också ge ljusdesigners nya perspektiv som kompletterar dagens datorsimuleringar.

Urban outdoor lighting – Pedestrian perception, evaluation and behaviour in the lit environment finns att ladda ner kostnadsfritt – se ljuskultur.se.

Publicerad den 29 augusti 2019

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2019