”Det är bättre att sitta med i bilen än att ligga på flaket.”

Robotar och AI är inget trolleri, menade Fredrik Löfgren. Tekniken finns här och nu, förfinas och utvecklas hela tiden – på gott och ont. Men till skillnad från industrirobotarna (för övrigt inga riktiga robotar, enligt Fredrik Löfgrens definition) är det numera de biologiska beslutsprocesserna de ersätter, inte ­människans biologiska muskler.

– En riktig robot ska kunna reagera på sin omgivning. Ännu har de inga känslor men allt talar för att de skulle kunna ha sådana i framtiden. Vad har vi människor då kvar att konkurrera med?

Framtiden är alltså redan här. Fredrik Löfgren gick igenom bransch efter bransch för att peka på både möjligheter och risker. Om man digitaliserar livsmedelsbutikerna till exempel och låter robotar både fylla på hyllor och sköta kassaarbete kan lanthandeln leva vidare. Ansiktsskanning kopplat till bankkort gör ­snatteri omöjligt.”Jag är teknikoptimist fast försöker ändå se på digitalisering och AI från olika håll.”

Förarlösa bilar finns redan och ger säkrare trafik. Om en robot sköter körningen går beslutsfattandet 100 miljoner gånger snabbare. Den kan välja rätt ”väg” i vilken situation som helst. Men när de tar över (inom tjugo år tippar Fredrik Löfgren) blir USA:s över 3 miljoner lastbilschaufförer arbetslösa och vad ska det bli av dem?

Andra branscher är lika hotade. Alla stora nyhets­byråer använder nyhetsrobotar som skriver artiklar. 97 % av all aktiehandel sköts redan nu av robotar. ­Kreativa yrken drabbas likaså. Redan idag finns det ­robotar som kan komponera musik. Om roboten ”Emily” får i uppdrag att göra en timmes hårdrock är hon klar på tio minuter. Den virtuella avataren ”Hatsune Miku” (ett 3D-hologram) har tusentals fans runt om i världen. Behövs verkligen Ariana Grande eller hennes kollegor framöver, kan man undra.

– Robotar är gjorda för att samla ”big data”, de har betydligt mer information i sig än en människa och kan dessutom söka igenom samt processa all info betydligt snabbare. Inom sjukvården kommer robotar att kunna ställa bättre diagnoser, tror Fredrik Löfgren.

– Jag är teknikoptimist fast försöker ändå se på digital­isering och AI från olika håll. Ska en robot ge sjukdomsbeskeden också? Eller vem har ansvaret om det ändå sker en olycka i trafiken när det inte finns någon förare? Mest orolig är jag för den personliga integriteten, it-säkerheten och arbetsmarknaden. Ny teknik tar ofta bort tråkiga sysslor. Lågutbildade blir arbetslösa vilket för med sig ökade samhällsklyftor. Den skapar också nya yrken men nettot blir alltid negativt.

Hur påverkar robotik ljusbranschen?
Vad händer då inom ljusbranschen? Hur ser framtidens arbetsmarknad ut?
Mikael Castanius, vd för Belysningsbranschen och värd för Ljusdagen, uppmanade Fredrik Löfgren att stanna och bjöd sedan upp fyra diskussionsdeltagare på Berns scen: Jim Collin,Victoria Hansson, arkitektstudent, Chalmers Tekniska Högskola, Tina Wikström, ljusdesigner , nyanställd hos Licht Kunst Licht i Tyskland samt Åsa Moum, civilingenjör/ljusdesigner på Moum Design.”All digitalisering och teknifiering utgår från att produktion och konsumtion ska öka hela tiden.”

Hur reagerar ni på vad Fredrik Löfgrens just sagt?
Jim Collin: Spännande att se hur snabbt det går. ­Utvecklingen kan inte stoppas. Då är det bättre att sitta med i bilen än att ligga på flaket.

Victoria Hansson: Det återspeglar samma gamla ­inställning till konsumtionssamhället. All digitalisering och teknifiering utgår från att produktion och konsumtion ska öka hela tiden. Jag ser två motpoler. Effektivisering­sivrarna står mot många i min generation som vill ta ett steg tillbaka. Någonting i oss människor bromsar faktiskt; egentligen skulle vi kunnat ha ett ännu mer teknifierat samhälle redan.

Åsa Moum: Precis som Fredrik Löfgren är jag teknik­optimist i grunden. Det gäller att ta ledningen så att vi kan styra utvecklingen. Annars kommer saker och ting ändå hända – över våra huvuden. Vi måste sätta oss i förarsätet.”Jag har just pluggat ljusdesign i fem år och sett hur snabbt teknikutvecklingen går.”

Tina Wikström: Jag har just pluggat ljusdesign i fem år och sett hur snabbt teknikutvecklingen går. En del av det jag lärde mig första året är inte aktuellt idag till exempel.

Jim Collin: Lite betryggande känns det ändå att höra Fredrik Löfgren säga att det kommer ta femtio år att ersätta psykologer. Mycket av ljusdesigners arbete är ju psykologi. Det och mänsklig interaktion är minst lika viktiga komponenter som själva designen. Så vi kommer nog att behövas under min livstid i alla fall.

Åsa Moum: Självklart kommer vi att behövas. Men det är viktigt att alla ljusdesigner blir mer teknikintresserade, att vi förstår mer om de system vi ska jobba med. Och vad automatiseringen i de olika leden betyder. Ju mer vi kan om robotteknik desto bättre rustade att motverka en dålig utveckling är vi.

Kommer ljusdesigneryrket att påverkas av AI?
Victoria Hansson: Jag tror att tekniken i sensorer till ­exempel kommer att bli smartare så att vi slipper mycket av analysarbetet. Vi kommer inte behöva fundera så mycket över vad vi tror är rätt om analyserna redan gjorts. Då kan vi istället bygga på saker vi vet.

Fredrik Löfgren: Ja, ljusdesigner kommer att få fler hjälpmedel som effektiviserar den egna arbetsprocessen. Fler analysverktyg som redan tidigt på ritstadiet gör det möjligt att simulera olika tillstånd och kunna få ut data innan något byggs till exempel.

Jim Collin: Som yrkeskår kommer vi att finnas länge än men jag ser gärna att en del tråkigt och tidskrävande automationsarbete rationaliseras bort.

Vad kommer att utvecklas mest på kort sikt i vår bransch?
Åsa Moum: Hela byggbranschen kommer att förändras mycket. Vi kommer inte att behöva köpa in belysning flera år innan den ska installeras till exempel. I stället för att räta in sig i ledet kommer en duktig ljusdesigner att kunna leda processen. Ljusdesign är en tvärvetenskaplig disciplin så teknikutvecklingen kan användas till vår fördel.”Självklart kommer vi att behövas. Men det är viktigt att alla ljusdesigner blir mer teknikintresserade”

Jim Collin: Historiskt sett har vi ljusdesigner haft en tendens till att vara motsträviga. Tänk på LED: ”Nej, nej, det är omänskligt!” Och vi har vurmat och kämpat för glödlampan – inte av sakliga skäl. Jo, jag älskar den också. Men vi skulle kunna försvara glödlampan mycket bättre om vi bemött den nya tekniken på teknikens villkor. Vi får inte vara så framtidsfientliga att vi gör oss själva överflödiga. Tekniken måste bli vår vän i stället för vår fiende. Annars blir vi frånsprungna.

Något av Belysningsbranschens medlemsföretag använde robotar för ljussättningen av en fotbollsarena i Tokyo. Är det något vi kommer få se mer av?
Fredrik Löfgren: Absolut. För standardutrymmen eller standardlokaler där man regelbaserat kan räkna ut var belysningen ska sitta kommer vi att få se flera automatiska lösningar.

Jim Collin: Egentligen utför vi en rad arbetsuppgifter som vi är olämpliga för, precis som att köra bil. I uppdrag där det finns en massa data och exakta beräkningar kommer vi bli utbytta ganska snabbt.

Också en rad etiska frågor berördes utan att få annat är svävande svar. Kommer AI att ge mer tid för familj och barn? Eller öka den psykiska ohälsan bland unga? Vilka eller vem har mest intresse av att skynda på robot­iseringen? Kommer AI att gagna hela mänskligheten? Mikael Castenius, som ledde diskussionen, landade dock slutligen i en mer konkret fråga:

Om hur många år kommer en robot att vinna ljuspriset?
Robotar kan vara med och påverka en lösning inom fem år men att vinna helt ensam först om minst femtio, gissade Jim Collin. Medan Fredrik Löfgren tippade att redan nästa år kunde en robot finnas med i projekt­teamet. Fast som ensam vinnare skulle det nog dröja uppåt trettio. Betryggande eller inte?

Publicerad den 16 oktober 2019

Ur Ljuskultur Nummer 5, 2019