Öka värdet av vårt yrke genom att namnge ljusdesignern!

På årets Ljusdagen diskuterade en panel huruvida ljusdesignyrket är ­hotat att ersättas av artificiell intelligens. Paneldeltagarna förutspådde att mänskliga ljusdesigners visserligen kommer att behövas under de kommande decennierna, men att många arbetsuppgifter kommer att kunna utföras av robotar. Diskussionen fick mig att reflektera över hur vi själva kan motverka den risken genom att lyfta fram människorna bakom våra ljusdesignprojekt.

Jag tror att vi kommer se en framtida utveckling som innebär att den ljusplanering som kan utföras av datorer och robotar kommer bli mer lättillgänglig men samtidigt mindre och mindre värdefull, medan den ljusplanering som utförs av människor får ett allt högre värde. Det innebär att den skapande människan – ljusdesignern
– får en allt viktigare roll.

Kanske kan vi jämföra ljusdesignbranschen med exempelvis bageribranschen? Samtidigt som det industriellt bakade brödet är lättillgängligt och billigt växer efterfrågan på mänskligt bakat bröd i en utveckling som sätter bagaren i fokus. Brödets värde ökar när vi konsumenter känner till bagarens namn, filosofi och värderingar, och själva får en upplevelse av hantverket inne i bageriet. Själv köper jag nästan aldrig bröd i plastpåse med ett företagsnamn på i en mataffär längre.

Jag tycker att det i vår bransch pågår en riskabel utveckling där enskilda ljus­designers blir allt mer osynliga. När människorna bakom projekten inte namnges, varken i medier eller på hemsidor, försvagas länken mellan vårt gestaltande arbete och det färdiga resultatet i det offentliga. Jag tror att den utvecklingen riskerar att undergräva ljusdesignyrkets status och värde – och ökar risken för att mänskliga möten och mänskligt skapande ersätts med det som robotar kan producera.

I lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk står att upphovsmän
ska anges när verk görs offentliga på det sätt som god sed kräver. Det är upp till oss
i branschen att avgöra om vi anser att de projekt vi publicerar ingår i en tradition
av det skapande arbete som finns hos arkitekter, konstnärer och fotografer, eller
om de ingår i en mer anonym ingenjörstradition. Det är upp till oss själva att ­bestämma vilken sed som ska gälla för namngivning i vår bransch, och det ­återspeglar samtidigt vilket värde och status vi tillmäter vårt eget arbete.

Jag hoppas att diskussionen om risken för att ersättas av artificiell intelligens kan bidra till självreflektion och att hela ljusdesignbranschen inser värdet i att lyfta fram människorna bakom ljusdesignprojekten och börja namnge de enskilda upphovsmännen när ett projekt publiceras. Samtidigt uppmuntrar jag enskilda ljusdesigners att ställa krav på att få sina namn kopplade till sina ljusdesignprojekt med höga gestaltande kvaliteter. Som jag ser det har både företagen och vi som ljusdesigners något att vinna.

Clara Fraenkel, arkitekt SAR/MSA, ljusdesigner MSc, IALD

Vad tycker du?
Delta i diskussionen och skicka din åsikt till: info@ljuskultur.se.

Publicerad den 16 oktober 2019

Ur Ljuskultur Nummer 5, 2019