I årskurs 4 och 5 väljer studenterna olika inriktningar och studiotillhörighet. I år har 22 valt inriktningen dagljus.
Utbildning

Tar tillbaka stark ljustradition

Arkitekthögskolan på KTH är hemmastadd i de spektakulära lokalerna på campus. Hit finns även magisterutbildningen för ljusdesigner sedan ett par år tillbaka.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Den rundade, roströda byggnaden ligger insprängd mellan ­moderna studentbostäder och anrika tegel­kolosser på Kungliga tekniska högskolans campus i Stockholm. Arkitekter är de ­tidigare studenterna Martin ­Videgård och Bolle Tham. Insidan är täckt av trä­­paneler, betong och glas. Bottenplanet domineras av en vidsträckt, öppen yta som används för bland annat ut­ställningar, föreläsningar och workshops.

– Vi kallar den ”Amöban”. Formen är organisk, den skapar dynamiska rum för olika ändamål, säger Per Franson, lärare och före detta utbildnings­ansvarig på arkitektprogrammet, nu chef på avdelningen för ljusdesign.

Kring millennieskiftet utlokaliserades den senare till Haninge och institutionen för byggvetenskap. Men för två år sedan flyttade den ”hem” igen.
– På 1960- och 70-talen var belysningslära ett tungt ämne här, med pionjärer som Anders Liljefors och Jan Ejhed. Nu tar vi tillbaka det och integrerar utbildningen i arkitektprogrammet samtidigt som vi skapar vår egen position inom forskningen. Kunskap om ljus och dess påverkan på människan är efterfrågad av studenter och ljus är återigen ett väsentligt och självklart material för att skapa god arkitektur, säger Per Franson.”Målet är också att återskapa den tvååriga masterutbildningen som ligger i vila just nu.”

Han visar entusiastiskt runt i arkitektskolans lokaler. De gamla, som låg en bit ifrån campus, brann 2011 och utbildningarna flyttade därifrån 2015. Men redan 2007 utlystes arkitektävlingen, som alltså vanns av Videgård och Tham.

De moderna monteringsverkstäderna är utrustade med vacuumpressar, laserskärare och 3-D-printers. Den digitala verkstaden med CNC-fräs och robotarm samsas med hyvelbänkar och svarvar. Här snidar ­arkitektstudenterna detaljer till sina husmodeller och använder avancerad teknik för att testa nya sätt att forma och konstruera. Två heltidsanställda verkstadschefer utbildar dem i att använda maskinerna. Studenterna köper material direkt från verkstaden.

Per Franson, chef för avdelningen för ljusdesign in action i en av verkstäderna på skolan.

– Den är en egen avdelning med egen ekonomi, säger Per Franson.
På plan tre, fyra och fem har studenterna egna arbets­platser. En av de första övningarna i årskurs 1 är att designa och konstruera sitt eget ritbord. Studenterna sitter samlade i så kallade studios. I årskurs 4 och 5 ­väljer de olika inriktningar och studiotillhörighet.

– Vad gäller arkitektstudenterna och ljusdesign­studenterna vill vi mixa de olika inriktningarna så att ljusdesigner och arkitekter sitter tätt ihop, möts och kan ge feedback till varandra, säger Per Franson.

Dagsljusstudio för arkitektstudenter

Tjugotvå stycken som närmar sig slutet på sin arkitektutbildning går den nya studion med dagsljusinriktning. På den ettåriga magisterutbildningen går 34 blivande ljusdesigner. I början av terminen besökte de båda grupperna Skansen med uppgift att observera, skissa, dokumentera och diskutera dagsljus och dess påverkan på rummet. Några fastnade för en spricka i en trasig innerdörr, där solen strilar in i rummet och ger en ­oplanerad ljuskälla. Nu återskapas den, både som modell och skiss.

– Skansen är en intressant plats att studera dagsljus på, eftersom mycket är byggt innan elektriskt ljus ­uppfanns, säger Ute Besenecker, som är ny lektor och närmast kommer från Renseelaer Polytechnical ­Institute i USA (se artikel här intill).

I solen från de stora panoramafönstren står en ­minikopia av en industritomt i Jönköping, som några av fjärde- och femteårsstudenterna också besökt.
– Uppdraget är att skapa nytt ljus i en fantastisk ­befintlig byggnad på kajen vid Munksjön. De har ­studerat området och dess historia och ska överväga hur mycket hänsyn som behöver tas till den äldre ­arkitekturen. Förslagen rymmer allt från badhus och hotell till ett slags offentligt vardagsrum för de boende runt omkring, med mobila moduler som släpper in ljuset på olika sätt för olika ändamål, säger Per Franson.

Magisterprogrammet för ljusdesignstudenterna

Några kvarter bort från arkitekthögskolans övriga ­lokaler, högst upp i ett femvåningshus med student­bostäder, ligger The Cloud, en avskild samlingspunkt för magisterstudenterna på ljusdesignutbildningen. Svarta skynken och flyttbara väggar skapar förutsättningar för olika experiment. Här finns ”lightboxes” för att studera glödljus, färgtemperaturer och nya produkter. Runt hela övervåningen löper en gigantisk balkong, från början tänkt som ett växthus men som idag ­fungerar som arbetsyta.

– Här kan vi både jobba med dagsljus och artificiell belysning och samverkan däremellan. På sikt hoppas vi även att det ska bli ett ”greenhouse” med växtlighet som ger oss ytterligare en dimension att arbeta med, säger Per Franson.

På magisterprogrammet finns bland annat arkitekter, industridesigners och ingenjörer. Studenterna kommer från en mängd olika länder, vilket leder till nya, intressanta diskussioner.

– Häromdagen pratade vi om skuggor och hur de förändras under dagen. På många ställen i världen är det inte mer än tio minuter mellan dagsljus och totalt mörker. Det gör att många upplever helt nya fenomen här, säger Per Franson.

Framtiden ljus

Totalt sett ser framtiden ljus ut. En ny kurs om fönster startade i november för studenterna inom dagsljus­studion. Inom kort inleds ett nytt samarbete med ­Institutionen för hållbar utveckling på KTH där blicken riktas mot Västkusten. Målet är att undersöka hur framtidens marina infrastruktur kan se ut.

– Vi kommer att tillbringa mycket tid i yttersta ­havsbandet för att utforska ljuset, nya material och skapa faciliteter för bland annat ett algraffinaderi, ­marina fältstationer och kök för havets alla möjliga marina matprodukter, säger Per Franson.

Avdelningen har även arbetat fram en ny forsk­ningsplan och ett fysiskt ljuslabratorium ska byggas. För att kunna ha en fullskalig forskningsverksamhet kommer fler och större lokaler samt nya samarbeten med branschföretag, utbildningar och forskare
behöva etableras.

– Målet är också att återskapa den tvååriga master­utbildningen som ligger i vila just nu. Vi känner att vi har kapacitet, både vad gäller personal och kunskap. Fördelen är att vi haft den förut, den är testad och populär, men det är många som vill starta nya utbildningar inom KTH så vi får se när det kan bli, säger Per Franson.

Publicerad den 27 november 2019
Ur Ljuskultur Nummer 6, 2019

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här