Gästkrönikan
Kan en stolppool vara lösningen?
Våra städer ska bli smarta, ingen tvekan om saken, och beroende på vem jag pratar med är prioriteringarna olika. Det pratas om publikt WiFi, poliskameror, miljösensorer, fiberanslutningar och 5G. Men hur blir en belysningsanläggning smart?
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantJag jobbar med utvecklings- och innovationsfrågor kopplat till Stockholms stads offentliga belysning. I kontakt med både leverantörer och andra städer får jag ofta frågan vad Stockholm gör för att bli en smart stad och hur vi ser på smart belysning. Inte sällan i samband med att deras egen kär idé presenteras som den ultimata smart-stad-lösningen. ”Det är klart 5G ska byggas i belysningsstolpen!”.
Det kan låta som att jag är lite kritisk till detta, men jag tror faktiskt också på den idén, till viss del i alla fall. Andra större städer går också på det spåret. Vid en konferens i San Diego i september förra året berättade Norma Isahakian vid Los Angeles stad att de har fler än 2500 belysningsstolpar med 4G/5G monterat i eller på stolpen. De har även en uttalad vision om att datakommunikation för den smarta staden ska byggas på det befintliga belysningsnätet.
”Vilka krav kommer man att ställa på våra belysningsstolpar år 2070?”
Behöver smart belysning verkligen handla om en massa sensorer som styr belysningen i avancerade scenarion? Smart kan även vara att bygga anläggningen så att den är redo för framtiden, att den är flexibel och anpassningsbar efter förändrade förhållanden. En stolpe har en beräknad livslängd på 50 år. Vilka krav kommer man att ställa på våra belysningsstolpar år 2070?
Samhället är i konstant förändring och våra liv ser markant annorlunda ut idag jämfört med 15 år sedan. Ett exempel är vad utvecklingen av smarta telefoner och mobildata har inneburit för våra liv. Marknaden har även ökat medborgarnas förväntningar på digitala och skräddarsydda tjänster. Och varför skulle den offentliga belysningen vara skonad från det?
Teknikutvecklingen kommer fortsätta att förändra samhället och vi går mot
att bli mer datadrivna. Behovet av att samla in data kommer öka och vi som äger och driver våra städers tillgångar behöver förbereda oss på detta. Men den nya tekniska utrustningen kommer också att påverka vår stadsmiljö. Tänk såhär: vill du att den här nya tekniken ska monteras på nya, egna stolpar? Eller är det bättre om vi kan använda befintlig infrastruktur för det? Vi kan väl dela? Tänk delningsekonomi; elskotrar och bilpooler. Städer kanske borde erbjuda en stolppool?
Björn Lindelöf, belysningsingenjör
Publicerad den 29 januari 2020
Ur Ljuskultur Nummer 1, 2020
Du kanske också gillar:
En beställares syn på ljus
”Kommunikationen med göteborgarna (delägarna) är en viktig del.”
Lars Ocklund Planeringsledare belysning och trafiksignaler, trafikkontoret Göteborgs stad
Smart City
Belysning som navet i den smarta staden
Hur kommer framtidens utomhusbelysning att utvecklas? Hur får man fram goda exempel som kan inspirera…
Gästkolumnen
Planera för mörker – inte ljus
Mörker är i dag en bristvara. Alltför ofta så sätts förment estetiska värden före den…