Smart, uppkopplat Stockholm

Projekt Smart och uppkopplad belysning är ett verksamhetsprojekt inom Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad som startade 2017. Projektet är nu i sitt slutskede och arbetar med ett pilotinförande av smart och uppkopplad belysning i Tensta. Vid årsskiftet lämnar projektet över piloten till förvaltning tillsammans med ett antal rekommendationer för hur smart och uppkopplad belysning kan bli en del i den infrastruktur som krävs för den smarta staden.

Behoven styr

Många nya möjligheter skapas när belysningsanläggningen blir uppkopplad och strömförsörjd dygnets alla timmar. Projektet har utvärderat allt från el-bilsladdning i stolparna, till luftpartikelsensorer, marksensorer och avancerade sensorer för registrering av trafikflöden. Samtidigt har en viktig princip i pilotens utformning varit estetiken och att det ska vara behoven som styr och inte tekniken. Sensorer och teknisk utrustning ska i den mån det är möjligt inte förfula stadsmiljön.

Den tekniska lösningen ska byggas så flexibelt som möjligt med pusselbitar som gör att delar kan bytas ut när det uppstår nya behov. Den ska även baseras på öppna standarder så att staden inte är inlåst i en leverantörsspecifik lösning. Idag levererar många leverantörer hela lösningar för den smarta staden vilket hindrar en flexibel och utvecklingsbar lösning. Som en del i detta har staden valt att ansluta sig till TALQ-konsortiet, en organisation som arbetar med att ta fram standardiserade protokoll för smart belysning, för att säkerställa kompabilitet mellan olika leverantörers mjukvarusystem och hårdvaruenheter. Samarbetet uppmärksammades av LEDs Magazine tidigare i år.(1)

Den tekniska lösningen

Piloten omfattar byte av ett 80-tal stolpar och 180 ­LED-armaturer, de flesta utrustade med två stycken Zhaga-socklar. I två av projektets typmiljöer, ”gång- och cykelväg” samt ”lokalgata”, kommer den undre sockeln användas för radarbaserade närvarosensorer i syfte att styra belysningen efter rörelse på platsen. Sensorn ska bidra till att ytterligare sänka energiförbrukningen. På den övre delen av sockeln kommer tekniken för kommunikation att monteras. Det är en styrenhet som med NB-IoT, mobil kommunikationsteknik, skickar driftsstatus via en gateway till systemstödet. Målet är att det data som samlas in om belysningsanläggningen ska användas för att effektivisera drift- och underhållsarbetet.

I projektets typmiljö ”torg” är fokus inte på energiförbrukning utan på visuellt ljus i syfte att öka attraktionen och rörelsen på platsen. Här införs effektbelysning i form av ljusslinga som spänns upp över en trappa på torget. Tanken är att det ska illustrera en stjärnhimmel. Ljusslingan kan växla färg med DMX, ett protokoll för styrning av effektbelysning.

Delar med sig av lärdomarna

I slutet av september drar införandet igång ute i Tensta och innan dess arbetar projektet för fullt med att utföra tester av smarta styrenheter och sensorer i en testmiljö, skiljt från den verkliga produktionsmiljön. I en lokal på Styckjunkargatan i Stockholm, som tillhör Trafikkontoret, har en separat testmiljö byggts upp med belysningsstolpar och två armaturer från pilotområdet och en belysningscentral. Testerna av 4-5 stycken dellösningar hjälper projektet att få basfunktioner på plats, ta fram monteringsanvisningar och att se till att lösningen är säker innan den installeras ute i pilotmiljön.

Innan avslut och överlämning planerar projektet att genomföra en slutkonferens, digitalt eller fysiskt, för att dela med sig av resultat och lärdomar. Förhoppningen är även att få tillfälle att diskutera uppskalningsmöjligheter samt utmaningar med smart belysning med dagens förutsättningar.

1) LED:s Magazine, Stockholm to require TALQ support in a smart outdoor SSL pilot, ­2020-03-06.

Projektgruppen för Smart och uppkopplad belysning

Maria Holm: Projektledare med ansvar för bl.a resursplanering, samarbeten och rapportering inom programmet och berörda verksamheter inom staden
Björn Lindelöf: Belysningsexpert och ­projektledare för pilotinförande
Rebecca Hagberg: Koordinator med ansvar för dokumentation, samordning och upp­följning av aktiviteter samt kommunikation om projektet.
Marika Wasserman: Projektledarstöd som agerar som en brygga mellan it och verksamhet. Ansvar för testledning, framtagande av verksamhetsprocesser och ­förvaltningsetablering.
Peter Lundgren: Förvaltningsledarrepresentant och it-expert. Ansvara för bla. lösningsbeskrivningar, samordning av systemdokumentation och förvaltningsetablering.
Stefan Palm: Lösningsarkitekt som leder arbete med lösningsbeskrivningar, standarder och funktionalitet mellan leverantörs­lösningar.
Christian Wallenberg: Teknisk projektledare (tar över efter Stefan i början av september).
Anna Waernborg: Ljusdesigner med ansvar för projektering och platsdokumentation.
Henrik Hammarberg: Säkerhetsansvarig med ansvar att genomföra informationsklassningar, riskanalyser, säkerhetstester och åtgärdsplaner.
Nätverksexpert från St Eriks kommunikation: Rådgivning nätverkskommunikation
Representant från Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning: Bidrar med kunskap om området.

Publicerad den 8 oktober 2020

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2020