Jubileum med ­många ljuspunkter

Blänkande rymdmotiv på Stadshuset, dansande skuggor över Sergels Torg och självlysande gungor i Skärholmen. Under Nobelveckan i december invigdes en enorm ljushyllning i Stockholm, till pristagarnas ära. På KTH tog lärarna inom avdelningen för ljusdesign på Arkitektskolan ett eget initiativ. De förvandlade skolbyggnadens tak till ett glödande rött klot som syntes ända till Mosebacke Torg.

– Det passade fint i vintermörkret och gav ett välkomnande sken för alla som besökte campus. Egentligen skulle det ha genomförts som ett elevprojekt, men på grund av pandemin blev det vi i personalen som gjorde det. Vi hade några kreativa möten innan, säger avdelningschefen Per Franson.

Installationen manifesterar utbildningens 20-års­jubileum, som firades den 10 december. Genom ett nytt digitalt nätverk lyckades kollegiet samla runt 400 ­nuvarande och före detta studenter över hela världen under den digitala jubileumsfesten.

– Vi har alltid haft bra kontakt med våra alumner, men under hösten blev det mer strukturerat, säger Per Franson.
Den sociala plattformen som skapats heter Family­Tree och är ett nätforum där ljusdesigners som gått utbildningen på KTH kan träffas för att berätta om sitt arbete och dela erfarenheter från branschen.

– På jubileumsdagen delade vi upp oss i mindre grupper, kontinent för kontinent, med en aktiv teamledare som drev diskussionerna, säger Per Franson.
Lärarna besökte de olika samtalsgrupperna. Själva satt de tillsammans, på ”corona-anpassat” avstånd, på campus.

– Våra studenter har jobb på allt ifrån småföretag till stora koncerner. En del har skapat nya avdelningar för ljusdesign på arkitektkontor. Jag blev imponerad av alla berättelser om var de hamnat i yrkeslivet, säger Per Franson.

Så började allt

Under firandet deltog även grundarna Jan och Agneta Ejhed, som startade utbildningen för 20 år sedan.

– De ljusutbildningar som fanns i Sverige på den tiden var tekniskt inriktade. Vi ville föra in ett humanistiskt perspektiv, en ny designmetodik där människans behov och förutsättningar styrde. De innebar ett helt nytt synsätt, säger Jan Ejhed, som numera är pensionär.
Han och Agneta Ejhed, som har en bakgrund som inredningsarkitekt, undervisade på Konstfack och drev en arkitektbyrå. Vid millennieskiftet fick de chansen att starta Ljuslaboratoriet på KTH:s nya campus i Haninge, när Kungliga tekniska högskolan sökte nya utbildningsprojekt.

– KTH skulle inte bara finnas i centrum och norr om staden. Man ville närma sig nya grupper av studenter i förortsområden, säger Jan Ejhed.
Ljuslaboratoriet hamnade på institutionen för Bygg och design, där byggnadsingenjörer med olika inriktning utbildades.

– Vår grundtanke var att skapa kurser kring ljus och hälsa. Det var nytt och spännande – och är det fort­farande.
Målet var att starta en tvåårig masterutbildning, men ljusdesign hade svårt att hävda sig som akademiskt ämne eftersom det ansågs alltför praktiskt och därför passade bättre inom yrkeshögskolan. Till en början anordnades därför kurser och seminarieserier på kvällstid där arkitekter, ingenjörer och tjänstemän från myndigheter och statliga verk deltog.

”Jag minns en kollega som, i och för sig nyfiket och vänligt, undrade hur man skulle kunna studera ljusdesign i två år.” – Jan Ejhed

– Ingen på KTH fattade vad vi höll på med! Jag minns en kollega som, i och för sig nyfiket och vänligt, undrade hur man skulle kunna studera ljusdesign i två år: ”Man har väl en krok i taket och så hänger man upp en lampa!” Den inställningen visar hur många tar ljus för givet, man respekterar inte kunskapsbasen som krävs för att arbeta med belysning och dagsljus.

Utbildningen blir internationell

Men paret Ejhed såg branschens behov av en professionell utbildning som förenade teori med praktik och svarade upp mot kraven i arbetslivet.

– Den behövde vara på masternivå för att utveckla teorin och möjliggöra framtida forskning inom ljusdesignområdet. Med tiden lärde vi oss att skriva ”laborationer” istället för ”tester” i ämnesbeskrivningarna och till slut fick vi starta. Jag var frustrerad över att det tog sådan tid, men det positiva var att vi hann utveckla vårt innehåll och våra metoder, säger Jan Ejhed.

2005 antogs de första studenterna på masterprogrammet. Ryktet om Ljuslaboratoriets unika inriktning hade spridit sig och några tyskar tjatade sig in på utbildningen.
– Vi sa ”okej, ni får komma, men ni vet förutsättningarna – undervisningen sker på svenska”. Kurskamraterna simultantolkade föreläsningarna, och flera lärare gick så småningom över till engelska.

Snart togs beslut om att göra utbildningen internationell. Det ökade söktrycket ytterligare, vilket väckte nyfikenhet från KTH:s ledning.

– Vi fick stort genomslag trots att vi inte hade resurser att annonsera. Det var studenterna själva som berättade om sina erfarenheter. En del som kom hit var beresta men för många var det första gången de var utomlands, minns Agneta Ejhed.
Kommunen tillhandahöll särskilda studentlägenheter i anslutning till campus, vilket underlättade för många av de internationella studenterna att bli hemmastadda.

– Det var både en fördel och nackdel att vara lokaliserade till Haninge. Studentlivet på ”main campus” saknades men det skapades istället en stor positiv sammanhållning inom gruppen. Vi försökte få dem att trivas och känna sig välkomna. Då kunde vi också vara ännu tuffare i utbildningen och komma framåt snabbare, säger Jan Ejhed.

Idag är den så kallade ”KTH-metoden” som utvecklades på Ljuslaboratoriet världsberömd. Just nu hjälper Jan och Agneta Ejhed organisationen Brazilian Association of Lighting Architects att etablera en masterutbildning i ljusdesign i Brasilien. Samtidigt skriver de på den första läroboken om sitt arbetssätt. Boken ska presenteras i november på LED Forum, en årligen återkommande konferens i Sao Paulo.

Mycket på gång

Sedan 2017 är avdelningen för ljusdesign en del av ­Arkitektskolan på KTH. Personalstyrkan växer, liksom verksamheten i stort. Idag finns endast den ettåriga magisterutbildningen i ljusdesign, men de närmaste åren kan det tvååriga masterprogrammet – som legat på is sedan 2014 – kanske återuppväckas.

– Det råder konkurrens internt. KTH får bara utfärda ett visst antal högskolepoäng per år och det är många som vill starta nya utbildningar och utöka sina befintliga, säger Per Franson.

Under januari har en ny doktorand rekryterats till ett fyraårigt forskningsprojekt med inriktning mot ljussättning i skolmiljö. Det finansieras av Energimyndigheten och Svenssons stiftelse och genomförs tillsammans med Swecos arkitekter. Själva studien är förlagd till Gävle, men doktoranden är placerad tillsammans med kollegorna på KTH i Stockholm. Ytterligare en doktorandtjänst kommer att inrättas för det femåriga projektet ”After dark” som finansieras av Nordforsk, där samspelet mellan ljus, människa, natur och djur i utomhusmiljö ska studeras.

Samtidigt ansvarar avdelningen – med stöd av Energimyndigheten – för en kartläggning av vilka behov både branschen och utbildningsväsendet har av nya labbmöjligheter i Sverige. Målet är att starta ett nordiskt center för ljusutbildning och forskning.

– Vi tittar på vad som finns i andra länder och vad som behövs för att vi ska kunna utvecklas och behålla konkurrenskraft. Det handlar bland annat om fysisk utrustning, som blackbox för experimenterande och rum för en större Heliodon, säger Per Franson.

Som ett led i det arbetet upprättas också ett bibliotek där studentarbeten, uppsatser och svensk forskning samlas.

Statusen ökar

Per Franson tycker att avdelningen för ljusdesign får allt större inflytande och status. Inom arkitektutbildningen efterfrågas kunskapen om ljus allt mer.

– Vi vet att det är bra att ha med sig när man kreerar arkitektur, utöver planlösning och konstruktion. Det är en direkt kunskap som många är intresserade av och som arkitektstudenter bör jobba med.

Men jubileumsåret på KTH har förstås präglats av utmaningar, särskilt i form av åtgärder för att minska smittspridningen av covid-19. Skolan har varit helt stängd för studenter samtidigt som lärare och personal uppmanats att jobba hemifrån.

– Utbildningen bygger till stor del på grupparbeten och laborationer. Ofta använder vi befintliga lokaler, som klassrum, där vi gör ljustester i fullskala. Allt sådant har legat nere, säger Per Franson.

Istället har eleverna suttit hemma och tvingats utgå ifrån sin närmiljö.

– Kreativiteten har varit stor – det har klippts och klistrats i flyttlådor och skokartonger. Studenterna har kunnat låna hem en del utrustning och vissa saker går ju att köpa. Men situationen bekräftar vårt behov av fler och större utrymmen på skolan, säger Per Franson.

Han tror att pandemin delvis kommer att påverka branschens fokus i framtiden. Till exempel är öppna kontorslandskap ett viktigt arbetsfält inom inredningsarkitekturen.

– Det är osäkert om vi kommer att kunna jobba på det sättet framöver. Istället kanske fler sitter i hemmakontor och då ökar intresset kring belysningen där, säger Per Franson.

En sak som däremot är säker är att digitala möten, föreläsningar och kontakter blir viktiga ett tag till. I det perspektivet kan studentnätverket FamilyTree bli en tillgång, tror han.

– Dels är det ett bra sätt att återknyta kontakter så
att vi kan bjuda in före detta studenter som föreläsare, dels kan vi genom den internationella utblicken hitta både fördelar och svagheter med våra nuvarande utbildningssätt.

20 år av ljusdesign på KTH

2000

Utbildningen grundas av Jan Ejhed och Agneta Ejhed vid institutionen för Bygg och design på KTH Syd i Haninge.

2005

Ettårig master i Architecture lighting design (ALD) startas. Ett 20-tal studenter examineras 2006.

2010

Tioårsjubileum. En konferens under namnet Light Symposium anordnas på Fotografiska muséet i Stockholm med runt 200 deltagare.
Boken Index ges ut, med framtidsspaningar av ljusdesigners från olika delar av världen.

2011

Tvååriga masterprogrammet i Architecture lighting design (ALD) startas. I första kullen går ett tiotal studenter.

2014

Tvååriga masterprogrammet läggs ner av ekonomiska skäl. Jan Ejhed går i pension vid 70 års ålder.

2015

Institutionen för Bygg och design flyttar till Kungliga tekniska högskolans (KTH) campus. Andra Light Symposium i Stockholm hålls på Münchenbryggeriet.
Det ordinarie ettåriga magisterprogrammet startar efter ett års uppehåll med 20-30 studenter per år. Högt söktryck, cirka 250 sökande per år och ett av programmen med flest betalande (det vll säga internationella) studenter.

2017

Utbildningen inom ljusdesign flyttar till Arkitektskolan på KTH.

2018

Per Franson tillträder som avdelningschef. Light Symposium anordnas för tredje gången, nu på Arkitektskolan.

2019

Professor Ute Besenecker rekryteras från Rensselaer Polytechnical Institute (RPI), New York. 30 studenter börjar på Elective Full Studio Master in Architecture.

2020

20-årsjubileum.

2021

Arbetet med att återuppväcka det tvååriga masterprogrammet i ljusdesign påbörjas. 200 personer söker utlyst doktorandtjänst.

Publicerad den 22 mars 2021

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2021