Varde ljus

Varje gång jag tittar ut genom köksfönstret kan jag se delar av staden och parken med Nidarosdomen, säger Erik Selmer, ljusdesigner för den nya belysningen i den anrika domkyrkan i Trondheim.

Han har sett byggnaden i alla typer av ljus och haft möjlighet att studera kyrkan genom de många besöken på julgudstjänster och juloratoriekonserter. Tankarna har emellanåt vandrat iväg, både från predikan, musik och sång, och idéer formats kring hur en ny belysning i kyrkan skulle kunna gestaltas.

Nidarosdomen ligger inbäddad i en parkmässig gravlund där Nidälven gör en av sina krökar genom staden och är Nordens näst största domkyrka efter Uppsala. Kyrkan är uppförd i gotisk stil, där ett långskepp omges av nedre arkader. Ovanför dessa finns triforier* och kleristorier.** Samtliga Norges regenter kröntes här mellan 1814 och 1906 och idag fortsätter traditionen att regenter välsignas i kyrkan.

Kung Olav Haraldsson, även kallad Olav den helige, begravdes på platsen och efter detta började en större kyrka i sten byggas omkring 1070 till att bli hans gravkyrka. Arbetet pågick till 1320 och flera bränder under medeltiden ledde till att i stort sett hela byggnaden låg i ruiner vid ingången till 1800-talet. Först 150 år senare inleddes en stor restaurering som blev klar 1983 men avslutades formellt först 2002.

– Arbetet med nya ljussättningen påbörjades 2017 men har sitt ursprung i mina upplevelser under många år. Jag fick förfrågan om att göra en möjlighetsstudie redan 2014, säger Erik Selmer.

ERIK SELMER Vinnare av Nordiska Ljuspriset 2002 med Lærdalstunneln. Fyrfaldig vinnare av Norska Ljuspriset med Lærdalstunneln, 2001, Munkholmen i Trondheim, 2003, Smaalenene bro, 2011 och Akershus fästning, 2014. Dessutom tilldelades han Lyskulturs förtjänstpris 2018 för sin insats för norsk ljusdesign. Har också ljussatt bland annat Fredriksten fästning, Gamlehaugen slott i Bergen, St Petri kyrka i Stavanger samt ett flertal museum och utställningar.

Därefter gällde det för beställaren, NDR – Nidaros Domkirkes Restaureringsarbeider, att hitta en finansiering. Med studien som grund tog NDR en direktkontakt med Norges dåvarande kulturminister Linda Hofstad Helleland och fick ett löfte om 10 miljoner. Därmed var man en god bit på väg till den budgeterade kostnaden om 23 miljoner. Resterande medel har skjutits till från fylket, kommunen, näringslivet, organisationer och privatpersoner och tre år senare är projektet klart. Den nya belysningen invigdes på första advent. Stora allmänheten fick se det nya ljuset genom den traditionsenliga, direktsända julgudstjänsten som visas från Trondheim varje år.

Gamla belysningen

– Den gamla belysningen var i princip en avancerad form av gatubelysning från 1965. Trots att de nedpendlade armaturerna hade fått nya LED-ljuskällor för några år tidigare var ljusets färgkvalitet eländig, säger Erik Selmer.

– Allt ljus var nedåtriktat och den enda belysningen på väggarna var det reflekterade ljuset från det rosaskimrande marmorgolvet. Väggarna kom att framstå som flata kulisser utan djupverkan, där detaljer var helt osynliga, och kyrkans konstruktion var svår att förstå.

– Stenhuggarna och murarna som byggde domkyrkan använde täljsten av olika färgnyanser för att skapa liv i stenytorna, vilket inte gick att uppfatta i det marmeladgula ökenljuset där all sten såg ut som sandsten från Sahara, fortsätter han.

Den mörka täljstenen och dunkla glasmålerier, i kombination med den bristfälliga belysningen har gjort att Nidarosdomen i alla år varit känd som ”den mörka katedralen”. För att få byggnaden att fungera har man tidigare behövt sätta upp en mängd strålkastare i gångarna över den nedre arkaden bakom långskeppets bågöppningar, vilka bidragit till ett störande intryck.

Upphandling

Från början var det inte givet att just Erik Selmer skulle upphandlas för ljusplaneringen.

– Vi gjorde en allmän anbudsförfrågan och skickade med möjlighetsstudien som underlag, säger Marie ­Louise Anker, projektledare på NDR.

Hon är utbildad arkitekt MNAL och doktor i arkitekturhistoria. Med sin inriktning på kulturminnesmiljöer och tidigare arbete som länsantikvarie under 20 år, är hon ytterst kvalificerad att ta hand om ett kulturminne som Nidarosdomen i sin nuvarande roll som fackdirek­tör för kulturminnesförvaltningen inom NDR. Fyra anbud kom in men i samband med en utvärdering antogs alltså Eriks anbud i konkurrens, där kvalitetskriterierna bedömdes högt i förhållande till pris. Anbuden på armaturer delades upp i ett antal delar för att på så sätt erhålla större konkurrens mellan anbudslämnarna.

– Jobbet startade i maj 2018 då upphandling av ljusdesign och rådgivande ingenjörer var klar, säger hon.

– Under hösten samma år gjordes den omfattande provbelysningen. Kyrkan har under hela processen varit öppen för verksamhet och det sker i stort sett något varje timma under året i kyrkans utrymmen, avslutar hon.

Nya belysningen

– Mina kunskaper och erfarenheter av uppdrag under åren med belysning av, bland annat, muséer och mer storskaliga fasadbelysningar har bidragit till att detta blivit en bra belysning. Det hade inte varit möjligt för 20 år sedan, säger Erik Selmer.

Han menar att tekniken visserligen utvecklats på ett fantastiskt sätt, men att det nog främst är hans erfaren­heter och kunskaper som bidragit till den nya spännande och finstämda belysningen. ”Den främsta visionen
har varit att framhäva ­arkitekturen och de ingående objekten som korvägg, orgel och skulpturer.”

Den främsta visionen har varit att framhäva arkitekturen och de ingående objekten som korvägg, orgel och skulpturer samt att skapa en stämningsfull ram kring de kyrkliga sammankomsterna. Korväggen belyses med 38 strålkastare med samma egenskaper och färgtemperatur, uppdelade med hälften på varje sida. Dessa kan regleras individuellt, både till riktning och ljusstyrka så att man kan mejsla ut ljus på vissa detaljer, släcka ut skuggor och så vidare.

Principen för ljusbehandlingen har varit att ge ljuset olika uppgifter. Det svalare, blåaktigare ljuset på bak­sidan av konstruktionen ska skapa en rumslig tredimensionell känsla och stå i kontrast mot det varmare ljuset på pelare och bågväggar. Vitt ljus på pelare och i fönsternischer ska bidra till att framhäva den mänskliga skalan och skapa intimitet. För att dämpa kontrasterna läggs direkt ljus på väggarna från motsatt sida. Smalstrålande armaturer framhäver skulpturer och reliefer i de trekantiga väggytorna mellan bågarna.

Tack vare den nya belysningen kan besökare uppleva stenskulpturer, glasmålerier, vackra valv och bågar som tidigare varit dolda i mörkret och kan dessutom läsa psalmtexter i ett bländfritt läsljus. Belysningen lyfter också fram den vackra arkitekturen och de olika detaljerna inne i kyrkan. Även längst upp i delar som är belägna över triforierna och där ljusintag sker direkt genom fönster, har belysning satts på bågarna och takvalven.

Generellt används färgtemperaturen 3 100K. I triforierna och kleristorierna har ljuset bakom konstruktionen en svalare färg, runt 5 000 K. Anledningen är att använda här ett ljus som är besläktat med dagsljus, för att på så sätt skapa känslan av ett tredimensionellt rum. Här och i samtliga fönsternischer har Erik Selmer använt LED-lister och berättar att riksantikvarien vid ett besök trodde det var dagsljus!

En del i ljussättningen har varit att hålla tillbaka toner av gult ljus eftersom det redan vid starten av projektet visade sig stämma dåligt med färgvariationen i täljstenen.

– Vid ett besök på Light & Building i Frankfurt gick jag igenom samtliga leverantörer av spotlights för att hitta rätt armatur, berättar han vidare.

– Efter intensivt letande hittade jag så en armatur som mycket väl uppfyllde de högt ställda kraven på bland annat färgåtergivning och ljusflöde, med Ra 97 och 2 700 lm. Eftersom det var mycket viktigt att också hitta LED-lister med små dimensioner påbörjades ett arbete där vi kunde ”strippa” dem från 27 till 14 millimeters bredd, konstaterar han belåtet.

Utifrån möjlighetsstudien fastslog man vissa krav på parametrar för olika armaturtyper och har under processen testat provarmaturer, justerat och ibland fått gå ut med nya förfrågningar till leverantörer. Provbelysningar har genomförts under tre månaders tid med ett 40-tal av de utvalda armaturerna. Man tog också in anbud på LED-lister och strålkastare och genomförde en stor test på NTNU, Institutt for elkraftteknikk. Den gav bland annat vid handen att det inte fanns någon konkurrens vad gäller LED-listerna då alla utom en hade sämre färgåtergivning. Ett stort antal kriterier har behövt tillgodoses och för Erik Selmer har det varit mycket praktiskt att bo på gångavstånd från arbetsplatsen under projekteringstiden. NRK har godkänt de ingående armaturernas egenskaper för sina tv-sändningar och var enligt utsago mycket nöjd med resultatet av provbelysningarna. ”Jag har försökt att skapa ett sakralt rum med dämpad belysning men där fokus också ligger på sakrala element och att skapa en mänsklig skala.”

Totalt över 1 600 armaturer ingår i belysningsanläggningen. I triforierna finns spotlights varav några lyser på pelarna, några i taket och några den motsatta väggen. För en flexibel belysning vid både gudstjänster och andra arrangemang har manuellt utskjutbara riggar monterats i triforierna. De är bestyckade med sammanlagt 34 rörliga teaterstrålkastare, washers, som kan styras vad gäller riktning, spridningsvinkel, styrka och färgtemperatur nere från golvet. Specialarmaturer, gobo-strålkastare, har använts för att begränsa ljusspridningen till kanterna av pelarna och bågarna. Detta har gjorts för att uppnå tillräckligt med ljus utan att blända besökaren.

Belysningsstyrningen

Belysningsstyrning sker via en panel med ett antal olika förprogrammeringar som de anställda har möjlighet att välja utifrån karaktären på respektive samling. Vid arbetet med programmering har man haft mycket god hjälp av Sivert Lundstrøm som har lång erfarenhet från styrning av avancerad ljussättning vid bland annat Trøndelag Teater. Scenarier finns, utöver städljus, bland annat för gudstjänst, kvällsmässa, midnattsmässa och påsk. Man kan även byta scenario under pågående samlingar. Vid till exempel konserter kan besökande ljudteam koppla in sina egna ljusbord till anläggningen.

– Även om jag inte betraktar mig som troende, har jag en stor respekt för de religiösa upplevelserna, säger Erik.

– Därför har jag försökt att skapa ett sakralt rum med dämpad belysning men där fokus också ligger på sakrala element och att skapa en mänsklig skala.

Han menar att vi alla, till och från, har behov av ett kontemplativt rum. Ett sådant har man skapat här vid midnattsmässan då levande ljus dominerar ljussättningen. Selmer berättar vidare om en speciallösning som tagits fram för påsken: På påskaftonens kväll kommer ljuset att vara så svagt att det knappt får att hitta sin plats i kyrkan. Vid midnatt när aftonen övergår i påskdagen går ljuset under 40 sekunder från mycket svagt till en nivå för en vanlig gudstjänstnivå, för att på ett sinnligt sätt spegla uppståndelsen. Detta kommer man för första gången uppleva på påsken i år, förutsatt att pandemirestriktionerna lättat.

Arbetssätt och team

Vid arbeten i kulturminnesmärkta miljöer finns ofta restriktioner för hur fysiska intryck och förändringar får ske. Riksantikvarien gav här direktiv om att armaturerna skulle döljas så långt möjligt och att man vid montage och ledningsdragning bara fick fästa i fogarna – inte i stenen.

– Det har varit ett givande och tagande i kommunikationen med riksantikvarien, säger Marie Louise Anker.

– Vi har i stor utsträckning fått anpassa montagematerial och kulörer efter förhållandena.

Men som hon summerar är båda parter mycket nöjda med slutresultatet.

– Bland annat hittade vi en grå kabel som lagts i stenfogarna och smälter väl in i bakgrunden. Utgångspunkten har varit att lämna så få spår efter oss som möjligt. Tyvärr har det inte gått att rengöra glasmålerierna, som är inspirerade av medeltiden, men genom den nya belysningen har intrycket blivit att de upplevs som både klarare och ljusare än tidigare, säger hon. ”Utgångspunkten har varit att lämna så få spår efter oss som möjligt.”

För att inte störa verksamheten i kyrkan och har man använt två sky-liftar istället för byggnadsställningar. Det har bidragit även för flexibilitet för de ett tiotal elektriker från NTE, Nord-Trøndelag Elektrisitetsverk, som arbetat med stort engagemang och entusiasm.

– Kommunikationen med dem har fungerat mycket bra. Jag lovade dem att få sina namn i guldskrift, säger Erik Selmer lite skämtsamt. Han berättar vidare att de kände ett vemod när projektet tog slut.

Det är inte bara elektrikerna som gjort ett fantastiskt arbete. Organisationen inom NDR har egna duktiga smeder, murare och snickare som medverkat i projektet. Från och till har sex till åtta av deras egna medarbetare varit involverade och där smeden Odd Inge Holmberget haft rollen som hantverkskoordinator.

– Vi har haft en mycket öppen dialog inom projektet där alla har respekterat varandras kompetenser och synpunkter och kommit med kreativa lösningar, säger Marie Louise Anker och får medhåll av Erik Selmer.

Triforium och klerestorium

*Ett triforium är i en kyrka en genombrytning av mittskeppets högväggar i form av en serie bågar, vanligen mellan arkaderna och klerestoriet.

** Ett klerestorium är fönstervåningen i mittskeppets högvägg i en basilika.

Båda är typiska för den gotiska arkitekturen.

Publicerad den 28 maj 2021

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2021