Energikrisen

Energikrisen en katalysator för nödvändiga beslut?

Den rådande energikrisen har fört gatubelysning högt upp på agendan och nämns ofta i media som ett av de främsta områden för kommuner att spara el. Henrik Gidlund, som är specialist på el och belysning på Trafikverket, ger här förslag på vad som kan göras.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Logga inBli prenumerant

Många av Sveriges befintliga väg­belysningsanläggningar anlades på 60- och 70-talet. Eftersom den totala livslängden på en äldre anläggning är runt 50 år, innebär det att många vägbelysningsanläggningar snart är i stort behov av totalt utbyte, då både stolpar och kabel kommer ha passerat bäst före datum. Anläggningarna skulle kanske kunna drivas några år till, men det innebär en betydlig risk för fel och haverier. Utifrån det finns en stor anledning att dels budgetera för ett utbyte, men också att se över omfattningen och överväga huruvida belysningen verkligen ger tillräckligt nytta i relation till kostnaden.

Förutsättningarna som fanns när anläggningen byggdes kan ha förändrats sedan dess. Både behovet och tekniken har förändrats sedan 1960- och 70-talet: Dagens billyktor är betydligt ljusstarkare och har bättre ljusfördelning. Bra reflexmaterial har gjort skyltbelysningen onödig, förbättrat vägutmärkningen och ökat möjligheten för oskyddade att synas i trafiken i en reflexväst. De allra flesta av oss har idag bärbart ljus med sig, enkelt åtkomligt i mobiltelefonen. Ljusstyrka och laddtid har ökat rejält både i cykellysen och batteridrivna fick- och pannlampor.

Vad drar vägbelysningen egentligen?

Storleken på en vägbelysningsanläggning varierar självfallet beroende på kommunens storlek och vilken typ av gator man belyser. Mindre kommuner kan ha allt från 2 000 ljuspunkter till 6 000, större så många som från 30 000 till 60 000.

Effekten på gatuarmaturer varierar med användning. Parkvägar och villagator med äldre teknik har 50−70W i effekt, huvudgator och större leder har 100−150W. ­Snitteffekten i en kommun kan ligga i storleksordningen 70−100W. Det betyder att man kan räkna med att varje ljuspunkt förbrukar 0,07−0,1 kWh per timme. Med ett energipris på 2 kronor/kWh kostar ­ljuspunkten 14−20 öre per timme att driva.

Om en vägbelysning brinner 4 000 timmar per år, varierar energiförbrukningen för en mindre kommun mellan 560 000 och 2 400 000 kWh. En större kommun kan förbruka 12 till 24 miljoner kWh på ett år.

Vad kan man spara på?

Kortsiktigt kan man spara energi genom att införa olika nedsläckningsscenarior på belysningscentralnivå.

För att spara mer långsiktigt finns det flera möjligheter:

• Ta bort eller bygg om anläggningar som inte levererar tillräcklig nytta.

• Byt armaturer med gammal teknik till ny.

• Inför automatisk nattsänkning på nya armaturer.

• Inför närvarostyrning på platser som är lågt utnytjade nattetid.

• Byt till en ersättningsljuskälla med LED.

”Det första man bör göra är att se över och riva anläggningar som inte tillför nytta i relation till kostnaden…”

Det första man bör göra är att se över och riva anläggningar som inte tillför nytta i relation till kostnaden att driva eller modernisera. Man kan räkna med att en ny belysningsanläggning kostar i storleksordningen 1 500 kr/m eller 30−50 000 kr/stolpe.

Nya LED-armaturer drar 50 procent mindre än armaturer med äldre teknik. Med hjälp av konstantljusfunktion (elektroniken kompenserar för att ljuskällan tappar ljus över tid) och automatisk nattsänkning (det behövs lägre ljusnivå när det är färre bilar ute) går det att spara ytterligare effekt. Man kan räkna med att ett armatur­byte med förprogrammerad nattsänkning sänker snitteffekten med 70 procent. En tidigare 100W armatur kommer därmed ner till 30W.

På anläggningar som används i en mindre grad mitt i natten, till exempel gång- och cykelvägar, går det att spara ännu mer med hjälp av närvarostyrning. I ett exempel går det att gå från 70W till 7W i snitteffekt vilket ger en besparing på så mycket som 90 procent.

Idag finns ersättningsljuskällor med LED-teknik för urladdningslampor i effektspannet 35, 50, 70 och 100 W. På papperet kan energibesparingen bli runt 60%. Man behöver dock se upp med att om lampformen och ljus­givarens placering är annorlunda än vad optiken är konstruerad för kan det förändra armaturens ljusbild så att belysningen inte längre fyller ställda belysningskrav.

Bild på en anläggning med katastrofalt dålig jämnhet, nya LED-armaturer men helt fel optik för förutsättningarna. En gående som befinner sig med det mörka fältet som bakgrund är helt osynlig för en fordonsförare. Bild: Henrik Gidlund

Bild på för svag vägbelysning med dålig jämnhet. En person som går längre fram på vägen kommer inte synas för fordons­föraren. I förgrunden syns bilens halvljus som är det ljusnivå som förarens synsinne är inställt efter. För en gående, vars synsinne ställt in sig på den lägre ljusnivån, upplevs belysningen som svag men tillräcklig. Det skapar en risk när gående uppträder som den syns, men föraren har för dåliga synförhållanden för att upptäcka gående i tid. Bild: Henrik Gidlund

Symbolik eller praktisk nytta

När en kommun tar bort eller släcker belysning väcker det med all sannolikhet starka känslor och reaktioner. Inför all förändring av belysningen behöver man därför göra en bedömning av nytta och kostnader för åtgärden. Det bästa är att upprätta någon form av plan samt kriterier som gäller för alla anläggningar och därefer bedöma varje specifik plats och åtgärd utifrån den.

När det gäller belysning för trafiksäkerhet och tillgänglighet har Trafikverket tagit fram ett kartverktyg (belysningsplaner) som schematiskt visar på var det ­behövs belysning på statliga vägar. I den föreslås också en lämplig belysningsnivå om man väljer att belysa. Kartverktyget är en presentation av generella kriterier och behöver användas med sunt förnuft. God kunskap om den faktiska platsen är viktigt ha med också. Verktyget är öppet att använda efter registrering på Trafik­verkets hemsida. Kriterierna finns också publicerade i Trafikverkets dokument Vägar och Gators Utformning (VGU) som man som kommun eller annan anläggningsägare kan använda sig av som stöd även för sina gator.

En bra idé kan vara att anlita en kunnig konsultfirma om man själv har svårt att bedöma vad som är en onödig eller nödvändig anläggning och om den faktiskt fyller kriterierna. Trafikverksskolan håller också utbildning i VGUs belysningskriterier, en utbildning som man kan gå själv. Ett tips är att annars försäkra sig om att den som ska hjälpa till med bedömningen ska ha gått utbildningen.

Delvis nersläckt eller för svag belysning ger sämre trafiksäkerhet

Om man nu akut behöver spara energi genom att släcka belysning är ett bättre alternativ att släcka belysningen helt under natten under lågt utnyttjad tid än att släcka ner varannan eller var tredje armatur, exempelvis. Om belysningen brinner 12 timmar per dygn får man samma besparing av att släcka anläggningen helt i 4 timmar, t ex mellan klockan 00 och 04, som att släcka ner var tredje ljuspunkt hela brinntiden.

”Vägbelysningsarmaturerna behöver sitta på ett visst avstånd för att ge rätt ljusbild på vägen.”

Vägbelysningsarmaturerna behöver sitta på ett visst avstånd för att ge rätt ljusbild på vägen. Släcker man ner var tredje kommer det bildas mörka områden där man som trafikant inte ser ordentligt. Synsinnet har svårare att hantera randig belysning med omväxlande tända och släckta armaturer än ett jämnt ljus där alla är tända men lyser svagare.

På ställen där fordonstrafik är blandat med oskyddade trafikanter finns det risker med att ha för svag belysning, även om jämnheten är bra. Det är viktigt att se till att ljusnivån fortfarande är tillräcklig för fordonsförarens behov när man byter armatur eller sätter i en svagare ­ersättningsljuskälla. En förares synsinne ställer in sig ­efter fordonsbelysningen på vägen framför fordonet samt efter ljus från omgivande trafik och instrument­panelens belysning. En fotgängares synsinne kan anpassa sig till betydligt lägre ljusnivåer.


Boverket varnar för brottslighet och ­olyckor när kommuner sparar på belysning

Text: Mervi Rokka

Kommuners planer på en möjlig nedsläckning av gatu­belysning har fått Boverket att höja varningens finger. Man varnar nu för de säkerhetsrisker som nedsläckning kan innebära.

Enligt myndigheten bör de kommuner som planerar att dra ner på belysning, göra noggranna riskanalyser gällande offentliga platser. En belysnings­utredning, som ­Boverket genomförde för några år ­sedan ­visade att belysning är en viktig förutsättning för trygghet utomhus. En god belysning kan bidra till att öka förutsättningarna för social ­kontroll i ett område vilket i förlängningen också kan öka möjlig­heterna till att förebygga brott. Detta stämmer väl överens med den Ipsos-undersökning som Belysningsbranschen genomförde så sent som hösten 2021.

”Dålig belysning kan också orsaka besvär för människor med nedsatt syn.”

– Droghandel, våld­täkter, misshandel och rån riskerar nu att öka med anledning av nedsläckning. Dålig belysning kan också orsaka besvär för människor med nedsatt syn, eller nedsättning av andra orienteringsförmågor att förflytta sig, säger Kerstin Andersson, samhällsvetare på Boverket.

Kommuners nedsläckningsplaner har väckt starka reaktioner även från polisen, bland annat i Laholm. En småbarnsmamma har där gjort en anmälan till Justitieombudsmannen, JO för att få kommunen att undersöka hur beslutet påverkar barns trygghet och vilka risker det för med sig. En annan privatperson har gått till förvaltningsrätten för att få nedsläckningsbeslutet prövat i domstolen. Efter en tsunami av kritikhar Laholms kommun nu ändrat sig och tänt sin gatubelysning igen.

Publicerad den 5 december 2022
Ur Ljuskultur Nummer 4, 2022

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här