Hagaparken i Stockholm
Hagaparken i Stockholm
Avenyn i Göteborg (skissbild i tidigt skede)
"Konstnärliga", Göreborgs universitet
Intervju Samarbete

Samarbete pågår

Vad utmärker ett gott samarbete mellan ljusdesigner och arkitekt? Nicolas Philip och Bengt Isling på Nyréns Arkitektkontor diskuterar frågan utifrån några gemensamma projekt.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Innan de blev kollegor på Nyréns Arkitektkontor hade ljusdesignern Nicolas Philip och landskapsarkitekten Bengt Isling lärt känna varandra i gemensamma projekt. Philip jobbade på ÅF Lighting i Solna en bit norr om Stockholm och bodde i närheten av Nyréns kontor på huvudstadens södra malm. Följaktligen var det helt naturligt att han tillbringade mycket tid på Islings arbetsplats, så till den milda grad att en idag gemensam kollega på skoj undrade om inte en ljusavdelning skulle vara en bra idé att starta på Nyréns. Året var 2017 och två år senare, i september 2019, invigdes just en sådan med Nicolas Philip som ansvarig.

– En självklar satsning både med tanke på samtida behov, att ljustekniken snabbt utvecklas och vår grundare Carl Nyréns intresse för ljuset och hans sätt att arbeta med det, berättar Bengt Isling. Han som varit Nyréns trogen sedan 1987 då han startade företagets framgångsrika grupp av landskapsarkitekter där det idag ingår cirka 25 personer.

– Ja det var en otrolig känsla, både att bli den första ljusdesignern på kontoret och att få ingå i de team av arkitekter som jag så smått hade lärt känna via Bengt, berättar Nicolas Philip och tillägger att den gemensamma målsättningen var att stödja kontorets alla typer av arkitekter ifråga om ljus i alla möjliga projekt och dess olika skeden, såväl interiöra som exteriöra. Idag erbjuder Nyréns proffsig ljusdesign i både egna uppdrag, åt fastighetsaktörer, kommuner och till andra arkitektkontor.

HamnKran och kanalbroar

Ett av Islings och Philips första gemensamma projektet var Nyréns förslag som vann tävlingen om parker, kaj, bryggor och bad i Norrköpings inre hamn. Bengt Isling berättar att syftet var att skapa nya offentliga rum som svarar mot stadens förändring från industri till ­kunskapsstad.

– I den omvandlingen gäller det att möta befolkningens önskan om fler platser för rekreation och nöjen. Att antalet barnfamiljer ökar i centrum ställer också större krav på lekplatser, tillgänglighet och trygga miljöer. Utöver det ville staden också utvecklas både som turistdestination och sommarstad, förklarar han projektet där bland annat en belysningsplan för hela området ingår inklusive ljussättning av sex nya kanalbroar och en stor, kvarvarande hamnkran i området där också 3 000 nya bostäder ska byggas. Provbelysning har genomförts och Nicolas Philip beskriver att det var under projektets gång båda insåg att kommunikationen fungerade bra och att respekten för varandras kunskaper var solid.

”Det var också då vi förstod att vi båda gillar att komma tidigt till jobbet och ta ett snabbt snack om pågående projekt innan vi påbörjar dagens uppgifter.”

– Dessutom hade vi en gemensam syn på hur vi ville utveckla projektet och hade lätt för att tillsammans komma fram till hur det skulle gestaltas. Det var också då vi förstod att vi båda gillar att komma tidigt till jobbet och ta ett snabbt snack om pågående projekt innan vi påbörjar dagens uppgifter. Det var så naturligt, enkelt och tillfredsställande, menar Nicolas Philip som hade saknat en närmare kontakt med just arkitekter och det där dagliga ”mellansnacket” om ljus och arkitektur var ständigt närvarande.

– Bengt nämnde tidigare arvet efter Carl Nyrén som var en mästare på att behärska såväl dagsljus som belysning. Vad han också gjorde var dels att föra in arbetet med ljus i den arkitektoniska processen för att få en förståelse för dess vikt över disciplingränserna, dels ritade han egna armaturer när han tyckte att det behövdes, säger Nicolas Philip och visar ett av Nyréns senaste grupparbeten nu färdig att sättas i produktion. En cylinderformad armatur för det nya kulturhuset Agnes i Gävle, uppkallat efter författaren med efternamnet von Krusenstjerna som ofta skildrade staden där hon bodde i några år i början av 1900-talet.

– I projektet är mitt fokus att skapa en belysning för hyresgästen som harmonierar med byggnaden och dess allmänljus. Under processen togs också en special­armatur fram som en intern satsning och en blinkning till Carl Nyréns era. Vi samlades i en workshop och tog fram skisser tillsammans med hus- och inredningsarkitekter på kontoret. Utgångspunkten var kulturhusets rundade former och i vår modellverkstad gjorde vi sedan ett antal prototyper, minns Nicolas Philip. Arbetet med form och konstruktion resulterade i en skärm i perforerad björkfanér med en LED-strip i ett opalvitt akrylrör, monterad på en träbehandlad aluminiumpinne som gömmer sladden. En enkel och sympatisk gestalt som kommer att finnas både som pendel och golvlampa i kulturhuset Agnes.

Norrköpings inre hamn

Slottsarkitekt i Hagaparken

Armaturer var också viktigt i ett annat gemensamt projekt i Hagaparken som är en del av Kungliga nationalstadsparken i Stockholm. Bengt Isling är nämligen så kallad ”slottsarkitekt park” för både Ulriksdal och Haga och den sistnämnda parkens belysningssystem höll på att förfalla. Tack vare ett solcellsbidrag kunde Statens fastighetsverk 2018 ge Nyréns uppgiften att byta de 230 ljuspunkterna längs med sju kilometer promenadstråk. Nicolas Philips, som då arbetade på ÅF Lighting, var med i konsultgruppen.

– Parkens höga kulturhistoriska värde ställer särskilda krav på utformningen av utrustningen och här var vi tvungna att utveckla en specialtillverkad armatur, berättar Bengt Isling. Nicolas Philip tillägger att ambitionen var att också tillämpa miljövänlig teknik och sänka energikostnaden. Lösningen blev nya svarta stolpar med solpanel, rörelsesensor, LED, direktverkande ljus och en solcellsdriven historisk Kungslykta istället för de tidigare globarmaturerna. Idag är två tredjedelar bytta och resten sker i etapper. Teamet passade också på att inventera all belysning och ta fram en framtidsstrategi för byte av all parkbelysning.

– Tyvärr får städerna allt mer ljus trots dagens utvecklade teknik. Därför är jag framför allt nöjd med att vi lyckades driva parkbelysningen med lägre ljusnivåer som gör det behagligare och tryggare att vistas i parken dygnet runt, säger Nicolas Philip.

Nicolas Philip, Ljusdesigner MSc och Bengt Isling, Landskapsarkitekt LAR/MSA

Fysik ger rumslig förståelse

Om vi i den här artikeln nu ska fokusera samarbetet mellan ljusdesigner och arkitekt, vad utmärker ett gott sådant?

– En enkel, rak dialog, säger Nicolas Philip blixtsnabbt och Bengt Isling tillägger:

– Samma syn på ekonomi, respekt för de kompetenser den andre har och självklart måste man kunna lita på att personen ifråga kan sina grejer. I vår relation har det klickat.

Nicolas, sedan du började på Nyréns, vad är den stora skillnaden mot dina tidigare erfarenheter på Black Ljusdesign och dåvarande ÅF Lighting om du tänker samarbete?

”Här på Nyréns är det ju den ­dagliga kontakten med både ­arkitekter och byggnads­antikvarie som jag tycker är så givande.”

– Här på Nyréns är det ju den dagliga kontakten med både arkitekter och byggnadsantikvarie som jag tycker är så givande. En konstant dialog som jag är övertygad om leder till bättre belysningslösningar, säger han och menar att yrket som ljusdesigner kan bli rätt inriktat på det tekniska men att han på sin nuvarande plats får en bredare input.

– Jag måste säga att Nicolas har en särskild förmåga att förstå rum och han lägger sig alltid på rätt nivå – det kommer aldrig i närheten av det lite jippo-betonade jag tycker man ser rätt ofta idag, säger Bengt vänd till Nicolas som svarar att det förstnämnda kanske beror på hans bakgrund som fysiker.

– Förutom förståelsen för den fysiska aspekten av ljuset har nog min bakgrund gjort det lättare att lära mig CAD och kanske också att förstå arkitekturen och gestaltningen av en plats, förklarar han och visar sedan ett förslag som han deltog i; det för Avenyn, Göteborgs paradgata och mötesplats, en tävling som Nyréns vann.

– Den övergripande idén handlar om Sveriges mest kända gatas skönhet och lockelse – att återupprätta göteborgarnas gröna paradgata till en levande och attraktiv plats för alla, berättar Bengt Isling som är gestaltningsansvarig i projektet. Här ska förlorad glans återupprättas bland annat genom att träden byts ut, gröna vistelsezoner skapas och inbyggda uteserveringar ersätts av paviljonger, berättar han och tillägger att en antikvarie är med i arbetsgruppen för att verkligen ge den drygt 100-åriga platsen den respekt den förtjänar.

– Nicolas är fysiker och jag naturvetenskapligt intresserad­ vilket i ett projekt som Avenyn bland annat tar sig uttryck i att jag vill veta hur saker och ting funkar och hur länge det håller. I projektets framtidsanalys har vi som exempel byggt det på trädens, markbeläggningens, belysningens och parkmöblernas livslängd, förklarar Bengt Isling.

I arbetet med Avenyn ansvarar Nicolas Philip för ljusfrågan och har kontinuerlig kontakt med Göteborgs stad.

– Projektet har startat nu, vi börjar titta på principerna och fångar in önskemål från staden och projektgruppen och belysning blir en stående punkt på agendan på mötena varje vecka.

”Just nu är det fokus på Göteborg där det vore väldigt roligt att få till en wow-känsla.”

Drömmen om en wow-känsla

På tal om Göteborg pågår där ytterligare ett gemensamt projekt kallat Konstnärliga. I detta ska stadens universitets alla konstnärliga utbildningar föras samman i en om- och tillbyggnad av Artisten, en byggnad som ritades av ingen mindre än Carl Nyrén och stod klar 1992. Samma år utnämndes den av Byggnadsstyrelsen till årets arkitektoniskt mest lyckade nybyggnad. Nyréns inredningsarkitekter är ansvariga programarkitekter i både befintliga lokaler och i de två nya husen som ritas av Tham & Videgård Arkitekter och ska länkas ihop med Artisten. Tillhörande gård, gestaltad av Bengt Isling tillsammans med konstnären Gunilla Bandolin för drygt trettio år sedan, kommer förhoppningsvis att återställas.

– Det är ju ett jättestort projekt för dig Nicolas, borde vi inte anställa en ljusdesigner till, skrattar Bengt Isling.

– Ja, det är ett stort projekt, men vi har ett bra samarbete med WSP. Och visst är tanken att anställa någon, en grupp på två eller tre personer vore idealiskt, det är ”bara” att ordna ett belysningsramavtal med trafikkontoret i Stockholm, ler han tillbaka och avslutar:

– Men just nu är det fokus på Göteborg där det vore väldigt roligt att få till en wow-känsla, kanske genom att knyta ihop Avenyn med Konstnärliga. Tänk om studenternas konst kunde visas i anslutning till den stolta paradgatan!

Publicerad den 29 september 2023
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2023

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här