Lunch ute men ändå inne

Personalmatsalen hos det stora multi­nationella bank- och finansbolaget i Düsseldorf var tidstypisk. Medan den röda granitfasaden av den arkitektritade 1970-talsbyggnaden fortfarande utstrålar sin tidlösa elegans upplevdes den mörka, fönsterlösa matsalen alldeles för omodern. Både tekniken, belysningen och lokalens funktioner var otillfredsställande och led av en så tydlig brist på dagsljus och känsla att hela utrymmet upplevdes negativt. En renovering var därför absolut nödvändig.

Mervärde genom artificiellt dagsljus

Det första steget var att förenkla flödet i den ineffektivt använda matsalen och köket. Friare flöden innebar också att antalet sittplatser kunde ökas från 150 till 200. En ­väsentlig designuppgift vid renoveringen av de 465 kvadratmetrarna var att skapa en dagsljuskomponent som hade en koppling till omgivningen. Större fönsteröppningar gick inte av byggnadstekniska skäl. De små som var möjliga skulle, enligt omfattande studier, släppa genom så lite dagsljus att den positiva effekten skulle helt utebli, för att inte tala om utsikten.

Den enda lösningen som kunde skapa ett mervärde i lokalen var därför en artificiell belysningslösning som skulle simulera det naturliga ljuset med sina dygn- och årstidsrelaterade variationer, dvs dynamiska ­förändringar i ljusfärg, ljusriktning och intensitet. En sådan lösning skulle dessutom stödja de anställdas dygnsrytm.

Flodpanorama som en virtuell referens

Det var då som idén om en 22 meter lång konstgjord panoramafönstervägg, från golv till tak, föddes. ­Väggen sträcker sig ut över hela baksidan av restaurangen och kompenserar bristen på dagsljus genom att skapa en effekt som efterliknar de verkliga förhållandena utomhus.

– Bakgrunden visar en utsikt över Rhen, så som ­man kan se den från ett rum på marknivå”, förklarar Isabel Sternkopf från Licht Kunst Licht, som ansvarat för ljuskonceptet.

Ett intelligent styrsystem styr ljusets färg, riktning och ljusintensitet inne i matsalen och det sker efter de verklige förhållandena utomhus. Verket som Licht Kunst Licht ljussatt består av en serie foton som konstnären Stephan Kaluza tog med några minuters mellanrum under sin hela 1233 km långa resa längs Rhen. Ett imponerande projekt som han kallar helt enkelt ”The Rhine Project”.

Verket är tryckt på en pläterad gipsvägg som skapar rumsligt djup och densitet. Väggen är upplyst av 1,5 m långa, Tunable-white LED-profiler som är dolda i taket bakom en glasruta. Från det varma 2 700 Kelvin-ljuset på morgonen övergår ljusfärgen gradvis till ett kallt, 6000 Kelvin mitt på dagen och återgår sedan till var­mare nyanser på kvällen. Liknande golvmonterade RGBW-LED-profiler, monterade bakom glasväggen, möjliggör en uppåtriktad ljuseffekt på bakgrunden, för att betona och intensifiera dess textur. Armaturerna skapar också en ljusorgange nyans vid tiden för solens upp och -nedgång.

Synligt strukturerad – rik i kontrast

Mer en restaurang än en matsal – så beskriver arkitekten och projektledaren Tanja Nopens från ttsp hwp seidel lokalen. Funktionellt är den organiserad i fyra zoner, med tydlig skillnad på belysningslösning, takhöjd och möbler. Det största området, med långa träbänkar under ett öppet tak, målat i vitt, är den centrala mötesplatsen för större grupper. Trämöblerna som är specialdesignade för projektet skapar varma accenter som står
i kontrast till de svarta sittplatserna.

Fokuspunkten i lokalen är den öppna ytan vid serveringsdisken. Den handlar om en rymdskeppsliknande yta, helt i svart, fodrad med överdimensionerade vita plattor. Mot ytterväggen finns en smal zon med bord för 4 personer, omgiven av byggnadskolonner och ett lägre innertak, vilket gör ytan lämplig för tystare och mer konfidentiella samtal. Bakom det sträcker sig det 22 m långa konstgjorda panoramafönstret.

Dagsljusliknande atmosfär med mjuka övergångar

Belysningen är inbjudande, precis som i en restaurang. Vissa sittplatser belyses av pendelarmaturer medan de större zonerna i mitten är jämnare belysta av en gallerliknande ljusstruktur. Den livfulla accentbelysningen ovanför bufféstationerna består av downlights som återger maten på ett naturtroget sätt och är ett komplement till de diskret takinfällda armaturerna i cirkulationsområdena. Färgtemperaturen för cirkulationsbelysningen och belysningen av det intilliggande öppna köket är också variabelt och styrs synkroniserat med den lysande panoramafönsterväggen. Alla armaturer programmeras efter den cirkadiska dygnsrytmen för att skapa en dagsljusliknande atmosfär. De mjuka ljusövergångarna ger intrycket av att man är i ett rum som är upplyst i huvudsak av dagsljus och endast i en liten utsträckning av elektrisk ljus.

Projektet har vunnit ett flertal priser, bl.a. en Award of Excellence på IALD Awards 2018, The German Lighting Design Award 2018 i hotell- och gästfrihetskategorin och med ett pris vid IES Illumination Awards 2018.

Publicerad den 23 maj 2019

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2019