”Kommunikationen med göteborgarna (delägarna) är en viktig del.”

Berätta om dig och din bakgrund:
– Efter treårigt gymnasium via några år av förberedande konstnärliga utbildningar tog jag min Master i inredningsarkitektur, 1997 på Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. Några år i projektet ” Ljus i Mörker” slutade i en anställning på arkitektfirman Archidea AB, där jag blev kvar i fjorton år. Två år på ÅF-Lighting avslutades 2015 då jag började min anställning som ansvarig för belysning och trafiksignaler på trafikkontoret, Göteborg Stad.

Vad ingår i ditt uppdrag som Planeringsledare belysning och trafiksignaler?
– Grunduppdraget gällande belysning består till största delen av att utifrån den satta budgeten planera och styra arbetet med drift och underhåll av stadens belysningsanläggning. Jag har tillsammans med min kollega Ingemar Johansson ansvaret för att tre entreprenörer på tre driftområden i staden håller belysningsanläggningen i så gott skick som möjligt. När det gäller trafiksignaler är det enbart två områden som sköts av två olika entreprenörer.

– I båda verksamheterna ansvarar vi både för det löpande underhållet och ett antal investeringsprojekt för att modernisera och utveckla anläggningarna för att möta nya krav och önskningar från samhället. Några exempel är t.ex. energieffektivisering, styrning och tvåvägskommunikation i varje enskild belysningspunkt . I grunduppdraget finns också en annan mycket viktig del – kommunikationen med dem vi arbetar för, boende, näringsidkare och besökare i ­Göteborg. Denna kontakt ger omfattande och direkt feedback på det arbete vi gör och det handlar om både ris och ros – såklart. Det är en viktig och värdefull tillgång för oss att ha engagerade medborgare som ­uppmärksammar oss på behov och brister i vår gemensamma stadsmiljö.

Vad ser du för fördelar med din bakgrund som ljusdesigner? Finns det några nackdelar?
– Största fördelen är nog att jag ganska enkelt redan på ritbordet kan visualisera hur vissa belysningslösningar kommer att bli ute i verkligheten. Förrådet av erfarenheter från provbelysningar, väl genomförda projekt och framförallt de misstag jag och andra gjort och sett i egna projekteringar gör att jag lättare kan värdera och uppskatta slutresultatet. Nackdelen skulle i så fall vara att jag inte från start hade tillräckligt djup och bred kunskap i renodlad elteknik. Men å andra sidan är det heller inget som inte har gått att tillägna sig i efterhand och fortsatt går att lära sig.

”Den största utmaningen är att bygga en robust och framtidssäkrad infrastruktur runt belysningsanläggningen.”

Göteborg var tidigt ute och startade projekt med intelligent gatubelysning redan 2006. Vad kan ni se för resultat?
– Resultatet av det arbete som Ingemar startade 2006 visar sig ännu så länge, framför allt, i en minskad årsförbrukning av energi. Stor del kommer naturligtvis av att vi gjort stora energieffektiviseringar genom byte till LED-armaturer MEN också av att vi styr ner ljuset under dygnets mer lågfrekventerade tider.

Vad händer idag inom området intelligent gatubelysning och smart city i Göteborg?
– För närvarande tittar vi på vilket sätt vi ska bygga det övergripande styrsystemet så hållbart och flexibelt som möjligt. Vi vill kunna möta framtida utmaningar vi kanske inte vet något om just nu. Tanken finns, t.ex. att använda belysningsanläggningen som infrastruktur och bärare av information för mer än bara belysning. Ett arbete är också startat för att ge blåljuspersonal möjlighet att vid behov tända upp belysningen i ett definierat område.

Brunnsparken, som ingår i projektet Tryggare miljö inom Vallgraven är en plats där ett sådant arbete startats, med något som ibland i media kallas för ”kaosljus” där polis och räddningstjänst får tillgång till en speciell app för att öka ljusstyrkan om det skulle behövas.
– Kaosljus är en journalistterm som vi som arbetar med stadens belysning inte alls känner igen. Vi har sedan 2017 arbetat för att överdimensionera alla nya belysningsanläggningar ca 20 – 30% i förhållande till önskat belysningsnivå, dels för att teoretiskt öka livslängden på materialet MEN också för att ge blåljuspersonal tillgång till de extra procenten när behov finns. Brunnsparken är inget undantag.

Det har förekommit viss ifrågasättande, bland annat i en gästkrönika i Ljuskultur nr 2/2019, om huruvida den här typen av styrning påverkar upplevelsen av trygghet och den allmänna stämningen på platsen. Hur ser du på det?
– Som sagt, ”kaosljus” är inget vi jobbar med i Göteborg. Det är ju inte mängden ljus som avgör om ett område är otryggt eller tryggt. Det är ju hur och var ljuset är placerat. En välplanerad belysning ger möjlighet och attraktionskraft till en plats eller ett stråk som får människor att vilja använda dem, vilket i sig ger trygghet.

Vad ser du har varit det mest givande i ditt jobb under de fyra åren som du arbetat på Trafikkontoret?
– Direktkopplingen mellan önskningar och synpunkter från allmänheten och ­möjligheten, kraften och viljan hos kollegorna på Trafikkontoret att utifrån de givna förutsättningarna så långt som möjligt lösa varje enskilt problem. Det är otroligt tillfredställande om man i sitt dagliga arbete lyckas lösa någons problem i vardagen eller uppfylla någons relevanta önskning om förbättrad trygghet i sitt närområde. Det är inte alltid det går men NÄR det gör det – DÅ är det högsta vinsten!

Vad ser du som den största utmaningen inom de närmaste fem åren?
– Utan tvekan är den största utmaningen att bygga infrastrukturen runt belysningsanläggningen så robust och flexibel att den möter framtida önskningar och utmaningar. En annan sak är frågan om att få allmänheten, de vi arbetar för, att förstå att de är delägare till stadens alla anläggningar – även belysningen.

Publicerad den 29 januari 2020

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2020