I samband med ombyggnationen flyttades altaret till östra sidan av salen. På Johannas inrådan tog man upp ett ljusschakt ovan altaret. Ljuset på altaret kommer så dels från dagsljusljusschaktet som är kompletterat med fyra linjära armaturer och med en spot light som sitter halvt bakom schaktet.
Taken i den gamla delen har fått släpljus, som dels hjälper upp den allmänna ljusnivån, men som också skapar en känsla av höjd i kyrkan.
Samtliga spotlights har honeycom-filter, och är mycket noggrant riktade så att de aldrig ska blända när man sitter i bänkraderna.
De symboliska skulpturerna och religös utsmyckning lyfts fram på ett helt annat sätt, tack vare den nya belysningen.
Belysningen är programmerad i sex olika scenarier, varav vissa specifika för den katolska liturgin.
Sakralt ljus

Med liturgin i centrum

Johanna Enger är ljusdesigner och forskare som undervisar i ljus, färg och perception på Konstfack. Med sin finstämda ljussättning av katolska kyrkan S:t Thomas i Lund har hon inte bara lyft fram själva kyrkorummet – utan även betydelsen av det liturgiska rummet på ett pedagogiskt sätt.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Johanna Enger skulle gärna ljussätta flera kyrkor. Gärna enkla och rena som S:t Thomas, där ljuset spelar en extra viktig roll för att höja atmosfären.

– Att jobba med kyrkor är speciellt på flera sätt. Eftersom platsen är så betydelsefull för de som har sin hemvist här skapas ofta ett väldigt stort engagemang i projektet. Som ljusdesigner tror jag också att man rent generellt förhåller sig väldigt ödmjuk till en sådan byggnad. Här handlar det verkligen om att förstärka det som redan finns och inte om att omformulera och förändra, säger Johanna Enger.

 

JOHANNA ENGER Ljusdesigner, forskare och lärare i ljus, färg och perception på Konstfack. På forskarsidan håller hon för närvarande bland annat på med ett projekt tillsammans med RISE för att utveckla begrepp och definitioner för att mäta upplevd ljuskvalitet.

 

Kunskap om vad som utspelar sig i kyrkorummet och vilka olika ceremonier som äger rum inom den specifika trosinriktningen är också viktig. Inom katolska kyrkan är till exempel traditionen med ”Korsvägen” ett viktigt inslag vid påsk. Vid denna gör man en symbolisk vandring utifrån Jesus väg till korset och stannar då till vid 14 stationer med olika ikoner och reliefer.

– Den nya ljussättningen av dem, liksom ljussättningen av skulpturer och målningar av jungfru Maria som har en central roll inom katolska kyrkan har bidragit med en närmast pedagogisk funktion när det gäller att få fram betydelsen av det liturgiska rummet, säger Johan Lindén, kyrkoherde i S:t Thomas församling.

Renovering och utbyggnad

Bakgrunden till projektet var att kyrkan som byggdes 1986 behövde renoveras, men också byggas ut eftersom församlingen växt. ”Önskemålet var att undvika all form av scenbelysning vid altaret, som skulle kunna hindra prästerna att se församlingen ordentligt.”

– När kyrkan byggdes fanns inte alls samma medvetenhet om hur mycket ljuset kan göra. Den gamla lösningen bestod av nakna glödlampor som antingen gav dåligt med ljus eller var bländande och några få spottar som inte var speciellt effektiva. Nu ville vi ha en mer funktionell och flexibel lösning med valmöjligheter utifrån vad som pågår i kyrkan, säger Niklas Nihlén, församlingsmedlem och lärare på arkitekthögskolan i Lund, som fungerat som intern projektledare.

Utbyggnaden av kyrkan innebar flera stora förändringar. Förutom en större tillbyggnad passade man också på att flytta altaret från ena långsidan, till en mer ändamålsenlig placering på kortsidan. Samtidigt organiserades bänkraderna om i formen av en solfjäder, med riktning mot altaret. Orgeln som tidigare stått där flyttades till den tillbyggda delen.

– Alla som kommer in i kyrkan blir nog lite kära i den. Den har så många vinklar och vrår och ljusinsläpp på oväntade ställen. Mot gatan finns en fönsterrad och tillbyggnaden mot innergården är också glasad, så det blir väldigt stora ljusflöden, säger Johanna.

Ljus, rymd och scener

På hennes inrådan tog man även upp ett ljusschakt ovanför altaret, som tillåter dagsljuset att strömma in.

– Önskemålet var att undvika all form av scenbelysning vid altaret, som skulle kunna hindra prästerna att se församlingen ordentligt. Därför fick dagsljuset ovanifrån utgöra en grund för belysningen där. Som komplement satte jag linjära armaturer i ljusschaktet, som får ljuset att reflekteras på väggarna och ledas ner mot altaret. Här sitter också en extra spot så att prästerna kan se att läsa. I bakgrunden finns den fina altartavlan, belyst med ett varmt ljus som får de röda färgerna att framträda, säger Johanna.

Den stora kyrksalen med de nya rundade kyrkbänkarna är huvudsakligen belyst med spottar som delvis dolts mellan takets dubbelbalkar. För att höja den allmänna ljusnivån och skapa en känsla av rymd, har Johanna kompletterat med släpljus i den gamla delen av taket. ”Nu kan vi välja både utifrån vad som pågår i kyrkan, årstid och vad det är för väder ute.”

– Jag ville behålla den här lite glittriga och varierade känslan från glödljuset, vilket inte hade fungerat om jag bara valt ett diffuserat ljus. Utmaningen blev att använda spottar som allmänljus utan att få dem att blända. Därför satte jag centimetertjocka bikakeraster som gav ett väldigt riktat ljus och var noga med att rikta in det. Nu kommer ljuset bakifrån när man sitter i bänkraderna, med fokus på ryggstödet framför så att man får ett bra läsljus utan bländning, säger Johanna.

En stor och viktig del av ljussättningen handlade om att skapa olika scenarier, anpassade efter kyrkans olika högtider, gudstjänster och mässor. Församlingen har också fått en panel där de kan styra olika grupper av belysningen separat eller i kombination med scenarierna.

– Förr kunde vi bara välja mellan lite ljus, mellanläge eller full belysning som bländade alla. Nu kan vi välja både utifrån vad som pågår i kyrkan, årstid och vad det är för väder ute. Vi som arbetar här är kolossalt nöjda och det är våra besökare också, säger Johan Lindén.

Publicerad den 28 maj 2021
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här